Slumptalsgeneratorer är bland de viktigaste byggblocken inom dagens säkerhetssystem och infrastruktur. Det finns dock en uppsjö av varierande implementeringsmodeller i såväl mjukvara som hårdvara. Att konstruera en slumptalsgenerator som har tillträckligt bra egenskaper för att användas i säkerhetssystem är inte någon trivial uppgift. I denna rapport diskuteras de två huvud metoderna att generera slumptal, dels i mjukvara (PRNG), dels i hårdvara (TRNG). Olika synvinklar och angreppssätt att generera och testa slumptal diskuteras och utvärderas.

Detta examensarbete syftar till att införa ett digitalt arkiv och ett datorbaserat system för hantering och handläggning av detaljplaner vid planfunktionen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län. Hanteringen, handläggningen och arkiveringen av detaljplaner har kartlagts för att undersöka hur ett digitalt system skulle kunna se ut. En datamodell har designats för arkivering av digitala planer. Planerna lagras som ytor i shapeformatet. Planerna lagras kommunvis i lokalt koordinatsystem.

På Ericsson AB i Katrineholm finns ett tekniklaboratorium (Techlab), där den senaste tekniken för GPRS-system finns samlad. Till Ericssons tekniklaboratorium skulle en demo-applikation konstrueras. Applikationen ska illustrera hur en mobiltelefon av typen Ericsson T68 kan skicka en bild via Bluetooth till en LAN nod (BlipC11). Den är kopplad till ett GPRS-nätverk och ska i sin tur skicka vidare bilden till en mottagare på andra sidan nätet. Rapporten ger en teoretisk bakgrund om Bluetooth och GPRS.

The purpose of this thesis is to determine how well a student is prepared as a future librarian at BHS in Borås, when it comes to serving individuals with hearing disabilities at the libraries. The theory and combined methods is that of discourse theory, interviews and Webb searches. The source material for this thesis comprises course material from 2002 and 2003, with the main focus on the spring term 2003 and on what is called the users perspective användarperspektivet. The study is divided into two parts: firstly, to determine the students expected knowledge and his/her future professional identity through this knowledge. The user groups that were mentioned to the students during the education were also linked to the students knowledge.

Idag konsumerar vi mer el än någonsin och en stor del av detta kan skyllas på ökad teknikanvändning, men också i många fall ovanor och okunskap. En stor del av ett hushålls elkonsumption kan idag minskas helt genom miljösmarta val i hemmet. Spelifiering är användandet av spelelement i miljöer där spel i vanliga fall inte förekommer, detta begrepp har på senare år vuxit sig mycket stort och spås ha en stor påverkan på framtiden. Denna studie syftar till att ta reda på och undersöka hur spelifiering påverkar en användares energivanor och kunskapsnivå till det bättre. Vilken typ av spelifiering är mest effektiv och hur ska detta implementeras för att bäst påverka en användare. Vi skapade därför en applikation med utvalda spelelement för att se om vi kunde påverka användarnas beteenden, vanor, attityd och medvetenhet kring elkonsumption under två veckor. Resultatet visar tydliga indikationer på att en förändring i beteende är långt ifrån omöjlig. Samtidigt ser vi vikten av att vara väldigt noggrann när det gäller implementering av spelifiering då det snabbt kan få kraftiga konsekvenser på motivation vid överanvändande. .

Development of services that?s provided through mobile application technology in today's modern IT society has become a full-fledged market where numerous players trying to make themselves heard in everything from innovative new services to the further development of existing services. In these services actors wants to find new areas of use by taking advantage of the mobile technology.We have investigated how value is created and how the value is captured in the services provided through mobile applications. Through this, we wanted to identify the critical success factors in how a newly developed service should be designed to create value. This has been done through a thorough literature review, together with an indepth evaluation of existing applications.

Högkänslighet, eller så kallad sensory-processing sensitivity (SPS), har beskrivits som ett personlighetsdrag där individen bearbetar sensorisk information på ett djupare och starkare sätt än personer som inte är högkänsliga. Syftet med den aktuella studien var att, med hjälp av självskattningsformuläret ?the Highly Sensitive Person Scale? (HSP), undersöka högkänslighet mot skattningar av naturen (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), grubbleri (RRQ-Rumination) och självreflektion (RRQ-Reflection), subjektivt välbefinnande (WHO) och upplevelser av mindfulness (MAAS). Undersökningen skedde via en webb-baserad enkät och omfattade 213 deltagare. Resultatet visade att individer som är mer högkänsliga värderar naturen högre, samt grubblar och reflekterar mer kring sig själva, än mindre högkänsliga personer.

Effektiva lärosätt för algoritmer är inte alltid det enklaste att hitta. Algoritmer som används inom området för artificiell intelligens kan ofta vara svåra att förstå och ta lång tid att lära sig. Uppsatsen handlar om hur det kan vara möjligt att effektivisera lärandet av pathfindingalgoritmer genom att använda ett visuellt stödverktyg. Lärometoden som uppsatsen använder sig av är att genom en kombinationen av självimplementation och visualisering av pathfinding-algoritmer kunna öka effekten av dessa algoritmer. Användaren ges möjligheten att implementera fyra grundläggande pathfinding-algoritmer men även möjlighet att konstruera och implementera sina egna algoritmer.

Vi ser en förändring i hur vi använder applikationer. Från att tidigare varit associerat till en dator och begränsat till ett par operativsystem finns de numera överallt. Fler plattformar innebär att man måste utveckla en applikation till var och en av dessa. Detta gör att utvecklingstiden och kostnaderna ökar och efterfrågan av crossplattformlösningar i form av webbapplikationer har därför ökat. Vi tittar närmare på hur det går att använda sig av HTML5, och övriga tekniker som en modern webbläsare har integrerat stöd för, för att utveckla webbaserade applikationer.

AbstraktSyfte: Att beskriva den information om anhörigstöd som presenteras på hemsidor ikommuner i norra Sverige.Bakgrund: Äldre personer bor kvar hemma längre och behöver i större utsträckninghjälp av sina anhöriga. Anhöriga behöver ofta stöd för att klara denna uppgift.Kommunerna har en skyldighet att erbjuda anhörigstöd, men kan ha svårt att nå ut medsin information om vilket stöd de har att erbjuda.Metod: En dokumentanalys med kvalitativ och kvantitativ ansats. Information omanhörigstöd inhämtades från alla Norrlands 54 kommuners hemsidor. Innehålletanalyserades genom manifest kvalitativ analys och kvantitativ analys för jämförelsermellan kommunerna.Resultat: Studien visade att 96 % av kommunerna har information om anhörigstöd påsina hemsidor. Informationen varierade mellan kommunerna.

Abstract I have made a Website called ?Art school? for Liljevalchs art Gallery, Culture administration in Stockholm and Culture school in Stockholm. It is with scholarship from these that this Website has been possible. The work whit the ?Art school? started in the autumn of 2005 and ended in May 2006 on distance from Stockholm towards Blekinge technology school in Karlshamn. The Webb place is for the general public, but most for people who have interest in art and for those how want to learn more painting in different mediums. This Websites I name: oil, watercolour, acrylic, coal, gouache, and graphite. On each one of these mediums you?ll get to know about their history, what technique they have, what sort of material you need, practise and tip.

Denna rapport beskriver hur dagens tekniska processer ser ut vid tillverkning av applikationer för interaktiva publikationer. En interaktiv publikation är en digitalt skapad tidning med ett extra lager av information som man kan interagera med. Exempel på interaktivitet är bildspel, video och informationsflöden i realtid som visas direkt i tidningen. Rapporten fokuserar på vad det är som ger ett mervärde till en digital interaktiv publikation och vilka funktioner det är som kan ge upphov till detta. Genom en jämförande analys mellan digitala publikationer och papperstidningar tas fyra designaspekter fram för att användas som grund för hur interaktiva element bör hanteras i framställningen av digitala publikationer. En prototyp av en interaktiv publikation har tagits fram för att visa hur designaspekterna kan tillämpas och för att visa hur information kan presenteras på ett mer interaktivt sätt. .

Det huvudsakliga syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur teleoperatörer anpassar sin verksamhet för att bemöta den förändrade användningen av mobiltelefonen. Studien har undersökt hur operatörerna hanterar kunder som vill använda mobila tjänster istället för fasta. Mobiltelefonen används idag av teleoperatörens kunder för mer än bara samtal och textmeddelanden. För att besvara frågeformulering har intervjuer med fem teleoperatörer som tillsammans äger mer än 97 % av den svenska telemarknaden. Intervjuerna visar att teleoperatörer är mycket medvetna om de förändringar som har ägt rum och att de försöker vinna tid för att anpassa sin verksamhet, produkter och tjänster för den nya användningen av mobiltelefonen.

Användningen av personbilar har ökat stadigt i Sverige och världen i stort de senasteåren, vilket lett till ökade utsläpp av koldioxid. Samtidigt har oljepriset nåttrekordnivåer, och många menar att utvinningen av olja redan har nått sin topp. EU hardessutom satt som mål att medeltemperaturen på jorden inte får stiga med mer än maxtvå grader Celsius, och att till år 2050 reducera koldioxidutsläppen med 80 %. Detta ärenbart möjligt om nya, gröna drivmedel och drivlinor fortsätter utvecklas ochframförallt kommersialiseras. Användningen av förnyelsebara energikällor har ökatkraftigt, vilket skapat förutsättningar för bilar drivna av el.

XML och JSON är två populära självbeskrivande format för dataöverföring på Internet. För att minska kostnader i form av tid och energi vid dataöverföring används ofta komprimering. På webben används generella komprimeringsalgoritmer för att minska storleken på data i självbeskrivande format. Ett sätt att i vissa fall minska storleken ytterligare är att strukturera om datamängden så att redundansen minskar men semantiken behålls intakt. I detta arbete undersöks förhållandet mellan den ökade tidsåtgången för databehandling som en omstrukturering innebär och den minskade överföringstid som uppstår tack vare den reducerade datastorleken.