I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kompetens kan tillvaratas på bästa sätt i samband pensionsavgångar och nyanställningar. Kompetens har i uppsatsen betraktats ur ett tolkande perspektiv, vilket i korthet innebär att en persons kompetens ses som beroende av dennes förståelse inför sitt arbete. Vidare vilar denna uppsats på följande grundantaganden; verkligheten utgörs av subjektiv föreställning, kunskap är socialt konstruerad samt att lärande sker genom samspel. För att besvara uppsatsens syfte har en empirisk undersökning av kvalitativ karaktär gällande ett antal ingenjörers förståelse inför sitt arbete på VA-verket i Malmö genomförts. Intervjuer med pensionsaktuella samt relativt nyutexaminerade ingenjörer visade att skillnaderna i de mer respektive mindre erfarna ingenjörernas förståelse och därmed kompetens, i första hand grundade sig i deras olika grad av erfarenhet från yrket.

Bakgrund: Kunskapsintensivt arbete utgör en allt större del av näringslivet idag. Morgondagens vinnare blir de företag med den mest kompetenta personalen. Organisationen som ligger till grund för detta arbete står inför en omfattande förändring som en del av organisationens strategi för att uppnå en långsiktig konkurrenskraft. För att möjliggöra detta krävs en kompetensutvecklingsstrategi som även den premierar långsiktighet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att arbeta fram förslag till utveckling av organisationens strategier för kompetensutveckling. Huvudsyftet är uppdelat i tre delsyften:- Hur kan organisationen öka individens motivation att utvecklas i enighet med organisationens behov och mål- Vad kan göras för att främja organisatoriskt lärande inom grupperingen- Vad kan göras för att främja det individuella lärandet i arbetet inom grupperingenMetod: Arbetet är genomfört med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av en empirisk studie.

I en föränderlig omvärld är det nödvändigt för organisationer att utvecklas och förändras för att delta i samhällets utveckling. Vid en förändring är det viktigt för ledningen att använda sig av kommunikation som ett redskap för att öka möjligheten att uppnå en framgångsrik förändring.Syfte: Studiens syfte är att med utgångspunkt i en empirisk studie, avseende anställdas uppfattning av kommunikation mellan ledning och anställda vid ett förändringsarbete, vidareutveckla en analysmodell för organisationsförändring.Metod: Den metod som använts i studien är av kvalitativ karaktär och består av intervjuer av anställda som har varit med om olika förändringar inom olika organisationer.Resultat: Genom den empiriska undersökningen tillsammans med teorigenomgången visar resultaten att en organisationsförändring medför olika reaktioner, både positiva och negativa, hos de anställda. Studiens resultat visar även att det är viktigt att använda sig av en kommunikationsstrategi genom hela förändringsprocessen. Med hjälp av denna strategi kan de anställdas negativa reaktioner reduceras och de positiva förstärkas. Vidare framgår det i resultatet att individen i en organisation har en avgörande roll för hur effektiv förändringsarbetet blir.

Vi fick av företaget Cardo i uppdrag att analysera deras mentorprogram, vilket ingick i deras managementprogram, CIMP 2005. Då deltagarna hade olika bakgrund och erfarenhet och därmed olika förutsättningar, bestod vårt uppdrag av att analysera och finna eventuella skillnader mellan deltagare som fått utbildning och handledning jämfört med dem som inte fått detta. Vårt syfte var att med utgångspunkt i deltagarnas upplevelser av mentorprogrammet, analysera deltagarnas reflektiva lärande, utifrån både ett adept- och mentorperspektiv. Med denna utgångspunkt valde vi att använda oss av ett kvalitativt angreppssätt med en empirisk och en teoretisk del. Den empiriska delen inleddes med en kort e-postintervju till samtliga deltagare.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie med elever i år 9, i syfte att få dessa elevers syn på vad framgång är och vad det innebär att vara framgångsrik, samt vilken roll skolan spelar för att nå framgång och att bli framgångsrik. Resultaten har ställts mot relevanta utbildningssociologiska och pedagogiska teorier. Studiens resultat visar att framgång är när man når de egna målen, att betygen är viktiga för att komma in på det gymnasieval man gör, men att det finns centrala förmågor och kompetenser som betygen inte mäter. Sådana förmågor/kompetenser är t.ex. förmågan att skapa relationer.

Title: Creativity and blockings: Non-musicians? experiences of music making The purpose of this study was to investigate whether the ability of music-making can benefit from and/or be inhibited by extra-musical factors, such as one's own or other people's opinions, criticism, prejudice and values. An experiment was carried out, where 10 nonmusicians were instructed to solve a compositional problem (writing pieces of music to a picture) which had been expressed in two different ways, one of which (A) was intended to block creativity and the other (B) to facilitate the creative process. All subjects also had to answer a questionnaire, where their experiences in connection with the task and their attitudes towards music and composition were mapped. The result was that all subjects succeeded in composing one or more pieces of music, regardless of which instruction they had been given.

Med hjälp av denna vetenskapliga essä undersöker jag hur man kan uppmärksamma och värna leken och glädjen i musicerandet med förskolebarn. Detta belyser jag inte enbart ur barnens perspektiv utan även ur mitt eget och mina kollegors. Med hjälp av berättelser från min vardag på förskolan och utifrån min praktiska kunskap, ger jag en bild av hur detta kan te sig. Dessa berättelser är ett fundament för mina vidare reflektioner. Vad lek och leklust är skärskådar jag genom att bena upp begreppen i mindre beståndsdelar.

Background Children spend much of their time outdoor at preschool. Preschool's mission is to provide children with a rich environment that is enjoyable, and that arouses their interest to learn new skills. Since motor skills and health are positively affected by the outdoor environment should kids get a good turnout at their preschool playgrounds as possible.Theoretical perspectives My study is based on theories from a socio-cultural perspective. The socio-cultural context is part of the outdoor environment because we experience and perceive nature depends on the society we live in and how we interact togetherPurpose I want to see what kind of vision teachers and parents have on the outdoor environment when it comes to children's learning and development. I also want to find out how the teachers are using the outdoors environment and find out the parents' reason, when it comes to choice of preschool.Methodology The work is based on qualitative interviews with two teachers and two parents from each preschool.

Composers? and choreographers? world of ideas. Aspects of the art process. This inquiry is about the artistic process when composing contemporary music and choreographing modern dance. I have studied three composers? and three choreographers? thoughts about the artistic process and the work that leads to a piece of music or a dance.

Aktionsforskning är samlingsnamnet för en palett forskningsansatser där det som förenar är kombinationen av en forskningsstrategi och en förändringsstrategi samt två involverade parter, nämligen forskare och praktiker. Denna studie är en översikt över aktionsforskning som tar sin utgångspunkt i nutid. Studiens syfte är att undersöka och problematisera den moderna aktionsforskningens praktik och teori. I studien görs ett försök att besvara tre frågor; 1. Vad är aktionsforskning och vilka inriktningar finns det inom aktionsforskning? 2.

Syftet med studien var att utforska och uppmärksamma vissa aspekter i clownens agerande och uttryck som enligt mig kan bli en tillgång för lärare. Genom en diskursanalytisk ansats studerade jag hur den så kallade relationella pedagogikens sätt att formulera pedagogik som en fråga om mellanmänskliga möten kan kopplas samman med teaterclownens teknik. Genom att identifiera/skapa gemensamma diskurser inom dessa två till synes skilda begreppsområden blev det möjligt att förstå teaterclownens teknik som just ett erbjudande för läraren att möta eleverna på nya sätt. De viktigaste aspekter som jag funnit i detta möte handlar om: det nödvändiga med mötet; det kontrollerbara och ickekontrollerbara;att se den andra; att avvakta, ge tid och att visa sig. Genom vidare resonemang kring dessa kopplingar mellan den relationella pedagogiken och teaterclownens teknik, ges några förslag på hur läraren kan förhålla sig och eventuellt agera i en undervisningssituation.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilken syn frilansande och undervisande improvisationsmusiker har kring skapandet av ett personligt uttryck och hur de anser att ämnesområdet kan hanteras i musikundervisning. I bakgrundskapitlet ges en överblick av begreppet personligt uttryck och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Nästkommande kapitel om teoretisk bakgrund beskriver det sociokulturella perspektivet i egenskap av teoretisk utgångspunkt.Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra frilansande improvisationsmusiker med stor pedagogisk erfarenhet i ämnesområdet. I resultatet beskrivs analysen av hur improvisationsmusikers syn på hur ett personligt uttryck kan skapas och hur de som pedagoger ser på undervisning inom detta område. Det framkommer bland annat att ett personligt uttryck handlar om att bejaka sin smak och vilja samt att självförtroende, hantverksskicklighet och inspiration är aspekter att ta hänsyn till.

Bakgrund: Medarbetarsamtal har sina rötter från 1800-talet och används idag ute i organisationerna som ett redskap för att påverka både medarbetarnas och organisationens utveckling. Då jag själv aldrig har haft ett medarbetarsamtal finner jag det intressant att undersöka detta närmare.Syfte: Är att belysa föreställningar kring medarbetarsamtal ur så väl ett individuellt som ett organisatoriskt perspektiv samt om dessa föreställningar kan bidra till medarbetarnas utveckling.Metod: För att uppnå syftet har nio kvalitativa intervjuer genomförts med två chefer och sju medarbetare på Lunds kommun. Vid intervjuerna har jag använt mig av intervjuguider, en vid intervjuerna med cheferna och en när medarbetarna intervjuades. Urvalet till respondenterna har gjorts med hjälp av två kontaktpersoner på kommunen.Resultat: Jag har fått en god inblick kring medarbetarnas och chefernas föreställningar om medarbetarsamtal. Jag har funnit ett par likheter och skillnader.