Examensarbetet har till stora delar genomförts av tvÄ studenter men avslutats av en. Examensarbetet Àr en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus pÄ lÀrarens yttranden. För att undersöka detta anvÀnder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv pÄ inlÀrning. Vi har observerat tre lÀrare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade pÄ att kartlÀgga lÀrarnas yttranden.

Bakgrund I det hÀr avsnittet tar vi först upp lite historia kring Àmnet bild i förskolan genom Fröbeltraditionen. Bild har gÄtt frÄn att vara ett oviktigt Àmne till att bli ett Àmne som genomsyrar verksamheten, mycket tack vare lÀroplanen. Aktuella forskare beskriver i bakgrunden vikten av kommunikationen och lÀrandet kring barns bildskapande. Ett Àmne som Àr aktuellt idag Àr hur pass genusmedvetna pedagogerna pÄ förskolorna Àr och vi har dÀrför valt att ta upp det ocksÄ i arbetet. Som teorier intar vi en allmÀn syn av Vygotskijs sociokulturella perspektiv.

Enligt lÀroplanen ska undervisningen strÀva mot att ge eleverna pÄ gymnasial nivÄ en inblick i vetenskapligt arbete och tÀnkande. Hur ska dÄ undervisningen struktureras för att eleverna ska nÄ denna kunskapskvaliteŽ?. Uppsatsensteoretiska del belyser vad som karaktÀriserar vetenskapligt tÀnkamde, ger en inblick i Vygotskijs pedagogiska teori samt diskuterar hur denna korresponderar med lÀroplanens intentioner. PÄ den teoretiska delen följer en undersökning dÀr kunskapssyn, undervisnings- och inlÀrningsstrategier samt förstÄelsen och anvÀndningen av begreppen ideologi, klass och makt hos lÀrare i samhÀllskunskap samt elever pÄ A-kursen i samma Àmne avhandlas.

Syfte Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om hur elever i en sÀrskolekontext kan stödjas i sin skrivutveckling genom ett förÀndrat arbetssÀtt. Kan ett förÀndrat arbetssÀtt i form av en modellerande undervisning i en socio-kulturell kontext, och med bildstöd och skrivmallar, stödja elevers förutsÀttningar att formulera och överföra sina tankar till skrift?TeoriDen teoretiska utgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande dÀr lÀrande sker i en social kontext och i samspel med andra mÀnniskor dÀr elevens proximala utvecklingszon utmanas.MetodStudien ingÄr inom det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet och har en samhÀllsvetenskaplig relevans. Ansatsen Àr övervÀgande kvantitativ dÄ den avser att mÀta effekten av en intervention men det finns kvalitativa inslag dÄ effektens storlek mÀts genom en jÀmförande för- och eftertest i form av en lÀrarskattning av elevers texter. SlutsatserEffekten av interventionen visar pÄ ett positivt resultat.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gÄtt snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhÀlle. Studien handlar om lÀrarens IKT-anvÀndning i Ärskurs 1-3 sett ur ett lÀrandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i VÀstra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda pÄ lÀrares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vad som styr hur och om man anvÀnder datorn i det praktiska arbetet med elever i Ärskurs 1-3, sett ur ett lÀrandeperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar utifrÄn syftet Àr; Vad pÄverkar lÀrarens anvÀndning av IKT i undervisningen för elever i Ärskurs 1-3? Vilka förutsÀttningar för anvÀndandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har lÀraren till att anvÀnda IKT som ett verktyg i ett lÀrandesyfte?Metod: Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkÀter, observation, samtal.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gÄtt snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhÀlle. Studien handlar om lÀrarens IKT-anvÀndning i Ärskurs 1-3 sett ur ett lÀrandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i VÀstra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda pÄ lÀrares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vad som styr hur och om man anvÀnder datorn i det praktiska arbetet med elever i Ärskurs 1-3, sett ur ett lÀrandeperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar utifrÄn syftet Àr; Vad pÄverkar lÀrarens anvÀndning av IKT i undervisningen för elever i Ärskurs 1-3? Vilka förutsÀttningar för anvÀndandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har lÀraren till att anvÀnda IKT som ett verktyg i ett lÀrandesyfte?Metod: Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkÀter, observation, samtal.

Studiens intresseomrÄde var IT-support och supportsituationer mellan företag och fastighetsmÀklare. FastighetsmÀklare i Sverige Àr en yrkesgrupp som anvÀnder sig utav teknik i sitt arbete, t.ex. bÀrbara datorer och digitala kameror. Införandet av IT (Informationsteknologi) i arbetslivet har förÀndrat yrkesgruppens arbetssÀtt och pÄverkat denna yrkesgrupp markant. Det hÀr gör att fastighetsmÀklaren Àr beroende av att tekniken fungerar och har behov av vÀlfungerande support vid uppkomna problem.

Studien handlar om lek och lÀrande, hur pedagoger förhÄller sig till de tvÄ begreppen samt hur de ser pÄ deltagande i barnets lek. Vi har Àven tagit upp lekbegreppet sett ur olika lÀrandeteoretiska perspektiv, men frÀmst tÀnkt och skrivit utifrÄn Vygotskijs sociokulturella lÀrandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vÄr empiriska undersökning, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur verksamma pedagoger ser pÄ begreppen lek och lÀrande. Resultaten som framkommit visar att lek och lÀrande inte behöver vara tvÄ Ätskiljda begrepp utan kan ses som en samspelande helhet..

För mÄnga elever, sÀrskilt bland dem med svenska som andrasprÄk och dem frÄn studieovana hem, Àr gapet stort mellan det sprÄk de anvÀnder till vardags och det abstrakta, Àmnesspecifika sprÄk de möter i skolan. SprÄkets svÄrighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i Ärskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lÀra ÀmnesinnehÄll och sprÄk parallellt, vilket gagnar alla elever, men sÀrskilt de grupper som nÀmndes ovan. Under senare Är har svenska elevers resultat försÀmrats i internationella mÀtningar. Det heterogena klassrum lÀraren möter i Sverige idag stÀller krav pÄ undervisningen som lÀrare mÄnga gÄnger inte har beredskap för att möta.

För mÄnga elever, sÀrskilt bland dem med svenska som andrasprÄk och dem frÄn studieovana hem, Àr gapet stort mellan det sprÄk de anvÀnder till vardags och det abstrakta, Àmnesspecifika sprÄk de möter i skolan. SprÄkets svÄrighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i Ärskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lÀra ÀmnesinnehÄll och sprÄk parallellt, vilket gagnar alla elever, men sÀrskilt de grupper som nÀmndes ovan. Under senare Är har svenska elevers resultat försÀmrats i internationella mÀtningar. Det heterogena klassrum lÀraren möter i Sverige idag stÀller krav pÄ undervisningen som lÀrare mÄnga gÄnger inte har beredskap för att möta.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder vÄra elever har nÀr det gÀller skriftsprÄket pÄ arabiska. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och vi valde att göra intervjuer med 4 pedagoger och 8 elever varav 4 pÄ mellanstadiet och 4 pÄ högstadiet. Vi har anvÀnt oss bl.a. av Pauline Gibbons litteratur ?StÀrk sprÄket, stÀrk lÀrandet? och ?Lyft sprÄket, lyft tÀnkandet.

Arbetet utgÄr frÄn Piagets och Vygotskijs lÀrandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlÀrning. Syftet Àr att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna anvÀnder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkÀt tilldelades 23 barn i Äldern fyra och sex Är pÄ en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att bÄde barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, bÄde att arbeta med Àmnena var för sig och att kombinera dem..

BAKGRUND:1998 Ärs lÀroplan för förskolan har sin utgÄngspunkt i Vygotskijs teori och det sociokulturellaperspektivet dÀr man ser kultur, sprÄk och estetiska Àmnen som integrerade i förskolans vardag.Samspel och reflektion tillsammans med andra ses dÄ som en förutsÀttning för lÀrande. Bild ochbildskapande pÄ förskolan ses idag som sprÄkligt och kommunikativt, som ett dokumentationsmaterialmen Àven som ett uttrycksmedel för barn att visa kÀnslor och stÀrka sin identitet.SYFTE:Studien syftar till att undersöka, analysera, tolka och beskriva hur nÄgra förskollÀrare resonerar kringbarns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande. Samt om de under sin förskollÀrarutbildning fÄttkunskaper om integrering av bild i sprÄkutvecklingsarbete med barn.METOD:I studien anvÀnds kvalitativ intervju som redskap för att undersöka hur nÄgra förskollÀrare resonerarkring barns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande. Bearbetning och analys av insamlad datautgÄr ifrÄn Vygotskijs fyra aktivitetskategorier det sociala, det medierade, det situerade, det kreativa.VÄra respondenter Àr sex förskollÀrare som arbetar pÄ tvÄ olika förskolor med barn i Äldrarna ett tillfem Är. Förskolorna fick sjÀlva vÀlja ut respondenter.RESULTAT:Resultatet av studien visar att barns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande Àr en stÀndigtpÄgÄende process i vardagen pÄ förskolan.

Syftet med min uppsats var att studera ifall man kan anvÀnda sig av Sociala Media som Facebook och Twitter i vÄr undervisning, vilka för och nackdelar det kan medföra, vilka risker som finns och hur vi ska anvÀnda oss av verktyget pÄ bÀsta sÀtt. FörbÀttrar anvÀndandet kommunikation och interaktion? Jag har utgÄtt ifrÄn Lev Vygotskijs, John Dewey och Bakhtins olika teorier om kommunikation, dialog och interaktion. Jag har ocksÄ behandlat begrepp och verktyg som Sociala Media, Facebook, Twitter och IT i sprÄkundervisning. Jag anvÀnde mig av intervjuer med aktiva lÀrare för att samla material till min analys och sammanstÀllde materialet i diskussion och slutsats..

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares erfarenheter av att kombinera bilderbokslÀsning och matematik i förskolan. Förskolans lÀroplan Lpfö98/10 (Skolverket, 2010) belyser att förskollÀrare ska se till att barnen i förskolan fÄr stimulans och utmaning i sin sprÄk och kommunikationsutveckling samt i sin matematiska utveckling. LÀroplanen belyser dock inte hur detta arbete ska gÄ till.Den teoretiska utgÄngspunkten i detta examensarbete Àr Vygotskijs sociokulturella teori, vilket innebÀr att barn lÀr sig i sociala sammanhang. UtifrÄn vÄra erfarenheter sker bilderbokslÀsning dagligen i förskolan och detta sker oftast i ett socialt sammanhang. Studiens teoretiska perspektiv visar att sprÄk och matematik Àr tvÄ Àmnen som hör ihop och stödjer varandra.