Syftet med denna studie Àr att undersöka lÄg- och mellanstadielÀrares syn och arbetssÀtt kring höglÀsning samt vilken betydelse dessa tror att höglÀsning har pÄ deras elever. För att kunna undersöka detta Àmne har jag anvÀnt intervju som metod och utfört sammanlagt sex intervjuer, tre stycken med lÀrare pÄ lÄgstadiet och tre stycken pÄ mellanstadiet. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori och intervjuerna har vidare analyserats dels genom att koppla resultaten till denna utvecklingsteori och dels genom att koppla resultaten till den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen som jag bland annat Äterkopplar till i analysen av intervjuerna innehÄller olika forskningsteman som handlar generellt om höglÀsning, betydelsen av att tidigt börja lÀsa för barnen, hur man som lÀrare eller förÀlder kan utveckla barnens lÀslust och sprÄkutveckling och sÄ vidare. Resultaten visar att de intervjuade lÀrarna Àr positivt instÀllda till höglÀsning och vilken pÄverkan denna har pÄ sina elever.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en förstÄelse och fördjupad kunskap i vad som anses vara ett avvikande beteende hos förskolebarn. Undersökningen granskar hur förskollÀrarna beskriver barn som avviker frÄn normen, samt om förskollÀrare har nÄgra metoder eller strategier, nÀr de arbetar med dessa barn. Vidare undersöks Àven om förskollÀrarna har tillgÄng till nÄgot stöd och hjÀlp nÀr de har barn i verksamheten, som avviker frÄn normen. Studien bygger pÄ semistrukturerade frÄgor, som genomförs med hjÀlp av Ätta utbildade förskollÀrare pÄ tre olika mindre orter i södra och vÀstra Sverige. För att fÄ substans i arbetet, anvÀnds Àven litteratur och tidigare forskning.Studien visar, att ett avvikande beteende hos ett barn kan yttra sig pÄ flera olika sÀtt.

BAKGRUND: Utbildningsdepartementet har i LPO 94 tagit intryck av Vygotskijs sociokulturella teori och formulerat mÄl som medför att lÀrare bör anvÀnda undervisningsmetoder dÀr elever fÄr möjlighet att samarbeta och lÀra tillsammans. Forskare har undersökt hur samarbetet mellan elever pÄverkar lÀrande i matematik och NO, de har kommit fram till att det gynnar eleverna och lÀrarna. SYFTE: Syftet var att ta reda pÄ hur matematik/NO-lÀrare beskriver och resonerar kring elevers samlÀrande i undervisningssammanhang, pÄ grundskolans senare Är (Är 7-9). METOD: Det genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervju som redskap för datainsamling. Det valdes sju lÀrare med olika bakgrund som jobbar pÄ tvÄ olika skolor för att ta reda pÄ deras beskrivning och resonemang om samlÀrande, samt planering, resultat och skillnader i matematik och NO betrÀffande samlÀrande.

Syftet med denna studie var att synliggöra och skapa förstÄelse för barns och pedagogers uppfattningar om skÀll. Pedagogernas osÀkerhet av konflikthantering framkom under intervjuerna vilket beror pÄ att pedagogerna i denna studie saknar utbildning inom konflikthantering, vilket i sin tur kan leda till att pedagogerna skÀller pÄ barnen istÀllet för att reda ut deras konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt. Jag ville med hjÀlp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att fÄ skÀll. Genom en intervju med pedagogerna har de fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Jag inspirerades utifrÄn det danska SkÊldud-projektet kring barns perspektiv pÄ skÀll.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur gymnasieelever och elever frÄn grundskolans tidigare Är uppfattar att arbeta med sagor och berÀttande. Jag vill se hur deras uppfattningar gick att koppla till lÀrande och lÀroprocessen. Till lÀroprocessen kopplar jag fantasi, inlevelseförmÄga och empati, att bearbeta tidigare upplevelser, förmÄgan att lyssna samt förmÄgan att uttrycka sig. Jag valde att genomföra mina undersökningar i en gymnasieklass som lÀste första Äret samt en klass i Ärskurs fyra. Jag höll i fem lektionspass med bÄda klasserna.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera tvÄsprÄkiga barns fysiska reaktioner pÄ förskollÀrarens försök till kommunikation. Det vill sÀga hur lÀrarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvÄsprÄkiga barnet. Arbetets frÄgestÀllning lyder: Hur reagerar tvÄsprÄkiga, nyligen inskolade barn till synes pÄ förskollÀrarnas försök till kommunikation?  Genom videodokumentation av en mÄngkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanstÀllts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter pÄ hur en förskollÀrare tilltalar ett tvÄsprÄkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar pÄ detta försök till kommunikation.

Johansson, Nina & MÄrtensson, Anna (2009) Utomhuspedagogikens betydelse för barns sprÄkutveckling Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. VÄrt syfte Àr att undersöka hur tre utomhusförskolor tar tillvara pÄ situationer som utvecklar barns sprÄk. Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar som innefattar vilken syn pedagoger har och vilket arbetssÀtt de anvÀnder som redskap för barns sprÄkutveckling. Barns anvÀndning av sprÄket vid oplanerade situationer i utemiljön undersöktes ocksÄ. Vi kontaktade olika utomhusförskolor i SkÄne dÀr tre stycken visade intresse av att delta.

LÀxans syfte och konsekvenser, Àr en kvalitativ undersökning om lÀrares syfte med lÀxor och om lÀrare anvÀnder lÀxan som ett verktyg i förÀldrakontakten. I undersökningen intervjuas tvÄ högstadielÀrare och sex lÄgstadielÀrare dÀr en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lÀrarnas svar utifrÄn Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lÀrande sker i samspel med andra. Alla lÀrare i undersökningen ger lÀxor. Studien visar att syftet med lÀxor skiljer sig Ät beroende pÄ vilket stadie lÀraren Àr verksam.

I bÄde vÄra egna erfarenheter och i forskning blir det tydligt att förskolepersonalensinteraktion med barnen pÄ förskolans gÄrd varierar i omfattning. Det hÀr innebÀr att barnen pÄförskolans gÄrd har olika förutsÀttningar till ett utökat lÀrande genom personalens interaktion.Det finns forskning kring personalens interaktion med de yngsta barnen pÄ förskolegÄrdenoch hur den hÀr interaktionen kan stötta barnens lÀrande. Dock saknas det forskning kringpersonalens interaktion med de Àldre barnen pÄ gÄrden.Det hÀr examensarbetet tar sin utgÄngspunkt pÄ förskolans gÄrd som ett socialt sammanhang,hur personalen interagerar med de Àldsta barnen pÄ förskolans gÄrd och hur detta kan stöttabarnens lÀrande. Den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten Àr mikroetnografi och hela studiengenomsyras av Vygotskijs teori om lÀrande dÀr stöttning och interaktion Àr betydelsefullanyckelord. Resultaten har framkommit ur empirin som bestÄr av videofilmer ochfÀltanteckningar vid till viss del deltagande observation av en förskolans utomhusvistelse, dÀrbarnen Àr 3-5 Är.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.

Syftet med studien Àr att studera vilka uppfattningar lÀrare pÄ förskola, gymnasieskola och gymnasiesÀrskola har om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrÄn deras olika behov och förutsÀttningar.För att genomföra studien anvÀndes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fÄnga in lÀrares uppfattningar om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt ur studiens frÄgestÀllningar.För att fÄ en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgÄngspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lÀrandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framtrÀdde sex kategorier som skapar förutsÀttningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna Àr Barn i behov av sÀrskilt stöd, Barn med behov av sÀrskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.Slutsatser som kan dras Àr att lÀrarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra reflektioner av definitionen dÄ det inte finns nÄgon entydig definition Àr att det fÄr konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta.

(svenska):Examensarbetet Pedagogens roll i barns sprÄkutveckling, Àr skriven av Mercedes Loredo Skoghagen och Tarja Karjalainen Andersson. I vÄrt arbete har vi undersökt hur pedagoger frÄn tvÄ skilda förskolor frÄn olika stadsdelar i Malmö arbetar med barns sprÄkutveckling. Vi har studerat hur pedagogerna tÀnker kring barns sprÄk och deras instÀllning till de metoder som de anvÀnder sig av. Vi fick reda pÄ hur pedagogerna arbetar för att fÄ förÀldrarna involverade i deras barns sprÄkutveckling samt tagit reda pÄ hur arbetssÀttet skiljer sig Ät i förskolorna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa metoder för vÄr studie. Det empiriska materialet grundar sig pÄ intervjuer med tio pedagoger med fokus pÄ deras sprÄkarbete.

Syftet med min undersökning Àr att bidra till kunskap om hur elevernas skriftsprÄkliga utveckling kan frÀmjas under Äret i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av tvÄ förskollÀrare i en förskoleklass i en smÄstad i Mellansverige. Urvalet baseras pÄ att de bÄda pedagogerna sedan nÄgra Är aktivt valt metoder och arbetssÀtt för att frÀmja den lÀs- och skriftsprÄkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lÀrare i Är 1 har uppmÀrksammat att förskoleklassens elever visar goda lÀs- och skrivfÀrdigheter.I min undersökning berÀttar förskollÀrarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas sprÄkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.

The purpose of this qualitative study is to understand and examine the problem andreason why second language pupils have difficulties reaching the goals of thecurriculum in ?Swedish as a second language?. The study is based on interviews withtwo second language teachers and Vygotskijs and Antonovskys theories. The interviewswith teachers gave a broader view on why these difficulties exist and whatconsequences might occur. This analysis shows that there can be different reasons as towhy pupils can not reach the goals in their second language that are set for them.

Examensarbetet handlar om hur eleverna upplever igenkÀnnandet av sin egen kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att eleverna ska kÀnna igen sig. Barngruppen bestÄr av barn frÄn Äldrarna sju Är upp till fjorton Är frÄn olika skolor och kulturer i Malmö stad. Pedagogerna kommer ocksÄ frÄn olika kulturer och frÄn olika skolor och delar av Malmö. En intervju med en bitrÀdande rektor i Malmö som aktivt arbetat med kultur i flera Är och information om brobyggare projektet och om en brobyggare i Malmö. Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ elevernas upplevelser och erfarenheter av igenkÀnnandet av sin kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att nÄ mÄlen i Lpo 94 gÀllande kultur.