Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande sprÄkanvÀndning. Den forskningsfrÄga som vi har utgÄtt ifrÄn lyder: hur gör lÀrare sina didaktiska val kring sprÄkanvÀndning och hur motiverar de dessa? VÄr analys vilar i huvudsak pÄ en sociokulturell grund med utgÄngspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lÀrande och utveckling. Vi redogör Àven för tidigare forskning inom problemomrÄdet samt förmedlingspedagogisk teori som stÄr i kontrast till det sociokulturella synsÀttet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lÀrare i grundskolans tidigare Är. Informanterna arbetar pÄ tvÄ olika skolor dÀr elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, frÀmst gÀllande socioekonomisk och etnisk tillhörighet.

I denna studie undersöks vad som sker i intensivundervisning dÀr en SUM-elev, elev med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, erbjuds multisensorisk undervisning. Vilken utveckling som sker vad gÀller elevens taluppfattning, samt olika uttryck för lÀrande i undervisningsprocessen Àr ocksÄ nÄgot som studeras.Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts som en fallstudie med en SUM-elev i Ärskurs ett. Fallstudien innehÄller en intervention med matematiktester vilka genomförts före och efter en intensivundervisning i grundlÀggande taluppfattning. Deltagande observationer av undervisningssekvensen har genomförts, vilka ocksÄ har filmats. Till analysen anvÀnds Bruners teori om representationer tillsammans med Vygotskijs teori om lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka hur det demokratiska ledarskapet utövas i den dagliga relationen mellan vuxna och barn. Tanken var Àven att genom forsningsfrÄgorna fÄ syn pÄ vad ett demokratiskt ledarskap Àr för pedagogerna, hur de uppfattar att barnen pÄverkas av inflytande och delaktighet, samt hur mycket barnen ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Studiens tillvÀgagÄngssÀtt i att inhÀmta material bestod av skriftliga observationer, ljudupptagningar, videoupptagningar och ett fokusgruppsamtal. De skriftliga observationerna lÀstes igenom och lÀmpligt material som gav svar pÄ mitt syfte valdes ut till resultatdelen och analysen. Allt annat material lyssnades igenom, transkriberades och de tillfÀllena som gav mig svar pÄ mitt syfte valdes Àven de ut till resultatdelen och analysen.

?Games children play? is a study about the importance of playing with a focus on a group of disabled children. I have made some observations by participating in these children?s play at an accommodation. My interest arouse when I worked as holiday substitute at an accommodation for disabled children.The purpose with the study is to carry out participation observations and look for signs and events that show the importance of children?s play.

Syftet med detta arbete var att synliggöra olika tillvÀgagÄngssÀtt hos pedagoger i förskolan nÀr de utformar matematiska bygg- och konstruktionshörnor för de yngsta barnen samt att synliggöra vilka faktorer som Àr betydelsefulla för arbetet med matematik för smÄ barn. I denna studie valde vi att besöka tre olika smÄbarnsavdelningar pÄ tre olika förskolor. Vi har haft för avsikt att intervjua tvÄ pedagoger pÄ varje besökt avdelning och stÀlla frÄgor bl.a. om deras arbete med matematik, bygg- och konstruktionshörnor och smÄ barns lÀrande. Vi har Àven anvÀnt oss av observationer som metod, vilket har gÄtt ut pÄ att vi studerat de olika bygg- och konstruktionshörnorna samt dokumenterat dessa med hjÀlp av fotografering.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhÄllningssÀtt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om tvÄ pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar pedagogens förhÄllningssÀtt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua tvÄ pedagoger som arbetar i en förberedelseklass Är 1-3 och Är 6-9.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av sju pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhÄllande de har till detta verktyg. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur vÀljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur anvÀnder sig pedagogerna av reflektion och Äterkoppling? Den metod som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjÀlp av tidigare forskning pÄ omrÄdet och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrÀmjande pedagogik. Resultatet pÄvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna frÀmst Àr att synliggöra barnens lÀrande.

SYFTE; Syftet Àr att utifrÄn ett sprÄkutvecklande perspektiv undersöka förskollÀrares uppfattning om sprÄkutveckling. Samt om deras intervjusvar enligt oss speglar en medvetenhet kring de sprÄkutvecklande teorierna. BAKGRUND; Bakgrunden till arbetet ska förmedla en ökad förstÄelse kring begreppet sprÄkutveckling och presentera det som formulerats om sprÄkutveckling i lÀroplanen för förskolan (Lpfö98). I LÀroplanen för förskolan stÄr det bl.a. att sprÄk och lÀrande hÀnger samman och att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling. SprÄkutveckling handlar om att tala, lyssna och uttrycka sig med hjÀlp av kroppssprÄk.

Syftet med forskningsstudien var att belysa hur samspelet i leken kan utveckla barns sprÄk och hur pedagogernas syn pÄ kommunikation och samspel ser ut. Studien belyser fenomenet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs och Piagets teorier om sprÄk- och kommunikationsutveckling. Vygotskij och Piaget menar att barn Àr nyfikna och flitiga aktörer som vill lÀra sig nya saker. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr med fokus pÄ observationer och intervjuer. UtifrÄn studiens syfte har det varit mest relevant att göra observationer i förskola och kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna och observationerna har genomförts pÄ samma förskolor.

Syftet med studien Àr att undersöka hur barns sprÄk frÀmjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och pÄ vilket sÀtt detta genomförs i praktiken pÄ förskolan. Studien genomförs med fokus pÄ innehÄllet i samlingar. Samlingarnas innehÄll analyseras med Vygotskijs teori i Ätanke genom att intervjua förskollÀrare och observera samlingar med fokus pÄ de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollÀrarna anvÀnder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika Äterkommande aktiviteter sÄsom upprop, höglÀsning, ramsa, sÄnglek och avslutning. Studien visar Àven att förskollÀrarna följer tvÄ olika modeller som bestÄr av Bornholmsmodellen och förskollÀrarnas egen modell.

Detta Àr en retrospektiv studie som behandlar barns lÀrande med dramapedagogiska metoder i undervisningen. I studien har jag intervjuat elever i Ärskurs 5 utifrÄn ett temaarbete som genomfördes i klassen under vÄren 2006. Klassen arbetade dÄ med ett tema om Sverige och Sveriges geografi. Mitt mÄl var att fördjupa ÀmnesinnehÄllet med dramapedagogiska metoder. Syftet i detta utvecklingsarbete har varit att studera om pedagogiskt drama kan hjÀlpa barnen att behÄlla sina kunskaper pÄ lÀngre sikt och att analysera vilka faktorer som Àr viktiga för att detta minne ska kunna tillgodogöras.

Individintegrering ? integrering eller exkludering Malin Ahrberg och Joel Möller, 2007 Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever som gÄtt individintegrerat har upplevt sin skolsituation. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ elevernas sociala miljö och arbetsmiljö. Vi undersöker Àven hur tre pedagoger som arbetat med individintegrering har upplevt detta. FrÄgestÀllningar: ? Hur upplever eleverna sjÀlva individintegreringen jÀmfört med placeringen i sÀrskolan? ? Hur upplever lÀrare som arbetat med individintegrering att det fungerar? I kapitlet Bakgrund granskas lagar, styrdokument, barnkonventionen, Salamancadeklarationen, Carlbeck kommittén samt lÀroplanen för den obligatoriska sÀrskolan.

Sammanfattning Davidsson Friberg, Maria (2014). NÀr kÀnslorna blir ett hinder - MatematikÀngslan ur ett elevperspektiv (When emotions become an obstacle - Maths anxiety from a pupilŽs perspective). SpeciallÀrarexamen 90 hp matematikutveckling. Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. ProblemomrÄde Under hösten 2013 fick vi ta del av resultaten frÄn PISA 2012 (Skolverket, 2013b). Sverige visar kraftigt försÀmrade resultat och ligger nu signifikant lÀgre Àn ett genomsnittligt OECD-land inom samtliga kunskapsomrÄden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i Är 1 till 5 anvÀnder sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Vi vill ta reda pÄ deras avsikter med datoranvÀndningen och om de kan se nÄgra fördelar respektive nackdelar med IKT. Studien tar upp de satsningar som har gjorts pÄ IKT i skolan frÄn 1970-talet fram till idag, samt hur anvÀndandet har sett ut i skolor bÄde nationellt och internationellt. Studien har en sociokulturell teoretisk utgÄngspunkt dÀr vi valt att fokusera pÄ Vygotskijs teori.Studien Àr av kvalitativ art och vi har anvÀnt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat fem lÀrare som Àr verksamma pÄ fyra olika skolor och som arbetar i skolÄr 1-5.Studien visar hur fem lÀrare anvÀnder sig av IKT i undervisningen och orsaker till varför, samt hur de skulle vilja arbeta.

Syftet med denna studie Àr att utröna nÄgra gymnasie- och KOMVUX-lÀrares erfarenheter av, attityder till samt intresse av sprÄkutvecklande Àmnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lÀrare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. SprÄkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken Àven utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt. SprÄkforskare, sÄ som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela HÄkansson, presenteras. De pekar alla pÄ att skolans Àmnesspecifika sprÄk skiljer sig avsevÀrt frÄn elevernas vardagssprÄk och betonar vikten av att integrera sprÄk- och Àmnesundervisning dÄ sjÀlva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgÄng till det Àmnesspecifika sprÄk de olika Àmnena grundar sig pÄ. Resultaten visar pÄ att mÄnga lÀrare saknar kunskap att utforma en sprÄkutvecklande Àmnesundervisning, vilket i sin tur gör att mÄnga andrasprÄkselever har svÄrt att uppnÄ kursmÄlen.