BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framvÀxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregÄngsgestalter och deras pedagogiska synsÀtt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, dÀr idén om att anvÀnda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. NÄgra av Loris Malaguzzis tankegÄngar kommer Àven synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lÀrprocesser och lÀroplaner. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att fÄ en ökad förstÄelse för nÄgra ateljeristors förhÄllningssÀtt till barns bildskapande.MetodVÄr studie har en hermaneutisk ansats.

sÀger, vad hon gör och vad hon skulle kunna göra kopplas till beskrivs utifrÄn sociokulturella perspektiv pÄlÀrande.Vi har genomfört icke deltagande observation i ett klassrum under tre dagar och en samtalsintervju medlÀraren. Vi intervjuar lÀraren för att se vad hon sÀger om teori och undersöker vad i lÀrarens praktiskaverksamhet som gÄr att koppla till teorin. Vi har ett sÀrskilt fokus pÄ verbal kommunikation i klassrummet ochhur lÀraren leder och styr lÀrandet. Vi har utgÄtt frÀmst frÄn Lev Vygotskijs och Michail Bakhtins begrepp ochnutida forskare, dÄ frÀmst Olga Dysthe och Roger SÀljö.I resultatet framkom att lÀraren hade kÀnnedom om vissa delar av sociokulturella perspektiv, men iobservationerna framtrÀdde Àven sÄdant som hon inte pratat om i intervjun. En undervisning byggd kring attelever lÀr av varandra Àr Äterkommande i intervjun med lÀraren och tydligt under observationerna.

 I vÄr bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgÄr frÄn hermeneutiken och tar sin teoretiska utgÄngspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlÀrningsteori. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att pÄverka skolutveckling pÄ kommunnivÄ, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvÀmlighetsurval för vÄr studie. Totalt intervjuades Ätta politiker.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.

Mitt mÄl som förskollÀrare Àr att alla barn ska ha möjlighet att utvecklas till sjÀlvstÀndiga individer. För att kunna uppnÄ det mÄste man som pedagog ha kunskapen om barns olikheter. Alla barn har behov men det Àr behoven som Àr olika. Ibland krÀvs det att man Àndrar i miljön, ibland behöver den vuxne stöd och handledning i sitt arbete och ibland behöver pedagogerna till och med kompetensutveckling kring det aktuella Àmnet. Detta behövs för att alla barns behov och förutsÀttningar ska tas i beaktande.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av sju pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhÄllande de har till detta verktyg. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur vÀljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur anvÀnder sig pedagogerna av reflektion och Äterkoppling? Den metod som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjÀlp av tidigare forskning pÄ omrÄdet och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrÀmjande pedagogik. Resultatet pÄvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna frÀmst Àr att synliggöra barnens lÀrande.

BakgrundI bakgrunden berör vi olika definitioner som finns av tvÄsprÄkighet samt förskolan, skolans och samhÀllets pÄverkan för andrasprÄksinlÀrningen. Vi tar Àven upp modersmÄlets betydelse för sprÄkutvecklingen, samt olika arbetssÀtt och arbetsmetoder för att frÀmjaandrasprÄksinlÀrningen. Vidare skriver vi om sambandet mellan sprÄk och kultur och utgÄrfrÄn teoretikerna Lev Vygotskijs och Roger SÀljö.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att studera ett antal pedagogers uppfattningar om barnenstvÄsprÄkighet och deras kultur samt Àven vilka metoder och arbetssÀtt de anvÀnder sig av för att frÀmja barnets modersmÄl och utveckla det svenska sprÄket i en mÄngkulturell förskola/förskoleklass.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervju och intervjuat Ätta pedagoger som arbetar i mÄngkulturell förskola/ förskoleklass. Vi har i denna del Àven beskrivit urval, hur vi gick tillvÀga för att besvara vÄrt syfte samt beskrivit reliabilitet och validitet, de etiska aspekterna och hur vi bearbetat och analyserat det resultat vi fick fram.ResultatI resultatet framgick det att de intervjuade pedagogerna sÄg bÄde för och nackdelar med att vara tvÄsprÄkig. Pedagogerna var medvetna om att barnets modersmÄl var viktigt för att de ska kunna utveckla bÄde sitt modersmÄl och det svenska sprÄket.

I den aktuella studien Àr syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmÄltiden samt att undersöka ljudnivÄn under lunchtid. Studien ska Àven ge en bild över  pedagogers instÀllning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkÀter besvarade av pedagoger i Ärskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin anvÀnts. Teorin Àr utvecklad frÄn Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar mÄnga ramfaktorer pedagogen förhÄller sig till under den pedagogiska lunchen.

Titel: Vilka konsekvenser fÄr lÀrares val av metoder inom matematikundervisningen för eleverna? Teacher?s choice of method for maths-instruction; what are the consequences for the pupils? Författare: Maria Axtelius och Lotta Cronvall (2009). VÄrt syfte med denna undersökning Àr att undersöka vad elever i skolÄr tre tycker om matematiken i skolan och varför. Ett annat syfte Àr att fördjupa kunskapen kring hur lÀrare kan motivera barn i matematikundervisningen för att de ska nÄ upp till gÀllande kunskapsmÄl, samt hur lÀrare kan utmana de elever som med lÀtthet nÄr upp till mÄlen. MatematikÀmnet Àr ofta förekommande i skoldebatten, och det Àr viktigt att eleverna bibehÄller det intresse som ofta finns nÀr de börjar i skolÄr ett.

Denna uppsats behandlar vad historielÀrare pÄ högstadiet respektive gymnasiet anser historiemedvetande Àr samt hur de i sin undervisning jobbar för att fördjupa elevernas historiemedvetande. Ett annat mÄl Àr att söka svar pÄ hur vÀl, och i vilken utstrÀckning, lÀrarna lyckas knyta an sin undervisning till elevernas olika förutsÀttningar, erfarenheter, kunskaper och behov. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har en kvalitativ enkÀtundersökning med historielÀrare frÄn olika högstadie- och gymnasieskolor genomförts. EnkÀten som mejlades till lÀrarna bestod av sex öppna frÄgor. Sammanlagt har elva gymnasielÀrare och fyra högstadielÀrare i historia deltagit i enkÀtundersökningen.

Syftet med studien var att förstÄ betydelsen och nyttan av slöjdÀmnet i grundskolanbetraktat genom elevers berÀttelser om Àmnet.De frÄgestÀllningar som jag utgick ifrÄn var:· Vilken karaktÀr av kunskaper uttrycker eleverna att slöjdÀmnet leder till?· Vilken mening och nytta uppfattar eleverna att slöjdÀmnet har?Litteraturavsnittet tar upp slöjdÀmnets historia, tillkomst och förÀndring fram till dagenskursplan och lÀroplan. Vidare tas kunskapsbegreppet upp utifrÄn lÀroplanen, Aristotelesfilosofi samt Vygotskijs sociokulturella teori.Den andra delen av litteraturkapitlet behandlar slöjdÀmnets kompetenser sÄsompedagogisk process, kropp och kommunikation samt entreprenöriellt lÀrande.Elevers dagboksanteckningar samt deltagande observationer utgjorde data. Deslöjdkompetenser som eleverna gav uttryck för och som jag sÄg i mina observationervar entreprenöriell kompetens, kroppslig och kommunikativ kompetens,processkompetens samt en kÀnsla av lust.Resultatet visade att den betydelse och nytta eleverna tillskriver slöjdÀmnet Àr desskaraktÀr av konkretion samt av engagemang och delaktighet.I diskussionen kopplas litteratur och resultat ihop med egna reflektioner. En av defrÄgor som studien bidrog till Àr hur och om de praktiska och estetiska Àmnena kan sessom utgÄngspunkt för mer teoretiska Àmnen? Mot bakgrund av studiens resultat kan detfinnas outnyttjade möjligheter att dra nytta av slöjdÀmnets fördelar inom andra Àmnen..

Syftet med studien ?r att unders?ka elevers upplevelser av kroppsideal p? sociala medier och hur de upplever att dessa ideal formar deras kroppsbild och sj?lvk?nsla. Studien har tv? forskningsfr?gor: ? Hur beskriver elever sina m?ten med kroppsideal p? sociala medier? ? Hur f?rh?ller sig elever till de kroppsideal de m?ter? Studien anv?nder en kvalitativ metod som bygger p? semistrukturerade intervjuer med sex elever fr?n ?rskurs 7-9. Materialet har analyserats med en tematisk analys.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land med en stÀndig invandring. Idag Àr allt fler barn flersprÄkiga och behöver modersmÄlsundervisning. VÄr studie fokuserar pÄ grundskoleelevers uppfattning till sitt modersmÄl och modersmÄlsundervisningen. Lev Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt Àr studiens huvudsakliga teoretiska utgÄngspunkt. Vygotskij koncentrerar sig pÄ individen och dess samspel med omgivningen.

VÄr studie syftar till att undersöka hur yngre elever talar om och uppfattar sitt eget lÀrande för att pÄ sÄ vis försöka förstÄ vilka villkor och förutsÀttningar i undervisningssituationer som eleverna anser pÄverkar deras möjligheter att lÀra. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi valt forskningsfrÄgor som utgÄr frÄn en del av Lev Vygotskijs tankar vad det gÀller lÀrandet, det sociala samspelet med lÀraren och klasskamraterna (gruppen) som hjÀlpande verktyg, mediering, artefakter och miljö. Vi har valt att anvÀnda det sociokulturella perspektivet som utgÄngspunkt nÀr vi analyserar och tolkar vÄra informanters utsagor dvs. vÄrt resultat. I vÄr studie har det varit viktigt för oss att utgÄ frÄn barnperspektivet, att om möjligt komma Ät elevernas egna uppfattningar formulerade av dem sjÀlva för att verkligen komma nÀra och försöka förstÄ hur de ser pÄ och uppfattar det egna lÀrandet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.