Syftet med examensarbetet Àr att belysa förskolelÀrares tankar kring sagor och varför sagor anvÀnds i förskolan. Jag vill ocksÄ illustrera hur förskolelÀrare arbetar med sagor för att stimulera sprÄkutveckling hos barn. För att uppfylla mitt syfte har jag utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur resonerar förskolelÀrare kring hur sagan utvecklar barns sprÄk? Vilka perspektiv tas upp av förskolelÀrare och varför arbetar de med sagor? Vilka Àr skillnader och likheter i förskolelÀrarnas arbetsmetoder nÀr de arbetar med sagor? Metoden som jag anvÀnt mig av i genomförandet av studien Àr kvalitativa intervjuer med tvÄ förskolelÀrare och tvÄ observationer pÄ tvÄ avdelningar i en förskola. Jag har under studien anvÀnt mig av bandspelare vid intervjuerna och papper och penna vid observationerna.

Abstract Nilsson, Matilda Larsson, Marika (2010) . Inne eller ute ? har det nÄgon betydelse för inlÀrning? - En studie om hur pedagoger pÄ en traditionell förskola respektive utomhusförskola arbetar med att frÀmja inlÀrning. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att frÀmja inlÀrning pÄ en traditionell förskola respektive utomhusförskola. Via vÄr studie vill vi ta reda pÄ hur Ätta stycken pedagoger pÄ fyra förskolor arbetar med inlÀrning. Vi vill ocksÄ undersöka pedagogernas tankar kring inlÀrning, lekens betydelse för inlÀrning, hur arbetssÀttet kan se ut pÄ de olika förskolorna samt hur stor betydelse den pedagogiska miljön har för inlÀrningen.

VÄrt syfte med examensarbetet har varit att ta reda pÄ hur förskolelÀrare pÄ förskolor utan utomhusprofil resonerar kring anvÀndandet av utomhusmiljön. Vi har ocksÄ haft som avsikt att ta reda pÄ vilket huvudsakligt perspektiv samt vilket huvudsakligt argument utifrÄn plats-, miljö-, kropps-, motorik/hÀlso- och lekperspektiv förskolelÀrarna har pÄ lÀrande genom utomhusvistelsen. VÄrt val av undersökning grundar sig i vÄrt gemensamma intresse för utomhuspedagogik som vi skaffat oss genom utbildning pÄ Malmö högskola. För att fÄ svar pÄ hur förskolelÀrare resonerar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr 11 förskolelÀrare frÄn sex olika förskolor i samma stadsdel medverkat. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi valt att utgÄ ifrÄn delar av Deweys och Vygotskijs teorier.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skÀll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur mÄnga gÄnger leder till att pedagogerna skÀller pÄ barnen istÀllet för att reda ut deras konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt. Vi ville med hjÀlp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att fÄ skÀll. Genom en enkÀtundersökning har pedagogerna fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick frÄn det danska SkÊldud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv pÄ Àmnet.

Ända sedan parallellskolsystemet ersattes av en gemensam grundskola har det funnits ett behov av differentiering, det vill sĂ€ga att undervisning och material utformas för att möta elevers olikheter och tillgodose deras olika förutsĂ€ttningar för lĂ€rande. En form av differentiering som Ă€r vida omdiskuterat i dagens skola Ă€r nivĂ„gruppering. Vi har gjort en komparativ enkĂ€tundersökning med syftet att fĂ„nga elevers instĂ€llning till nivĂ„gruppering som studieform samt om deras uppfattning skiljer sig Ă„t mellan de olika nivĂ„grupperna. Vi har Ă€ven undersökt om eleverna tror att deras kunskapsutveckling pĂ„verkas av nivĂ„grupperingen samt om eleverna Ă€r intresserade av nivĂ„gruppering i andra Ă€mnen Ă€n matematik. Undersökningen har gjorts pĂ„ en skola i centrala Malmö dĂ€r elever frĂ„n Ă„rskurs 9 har deltagit i studien och dĂ€r eleverna pĂ„ skolan Ă€r nivĂ„grupperade i matematik. VĂ„ra resultat och nivĂ„gruppering som begrepp har tolkats utifrĂ„n Vygotskijs teori om den nĂ€rmsta utvecklingszonen och ur ett sociokulturellt perspektiv. Av resultaten framkommer det att mer Ă€n 85 procent av eleverna pĂ„ skolan Ă€r positiva till nivĂ„gruppering utan nĂ„gra större skillnader mellan grupperna. De frĂ€msta orsakerna till att eleverna Ă€r positiva Ă€r att de delas in i mindre grupper, dĂ€r de fĂ„r mer individuell tid med lĂ€raren, samt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskapsnivĂ„.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever, samt vilka faktorer det Àr som möjliggör och försvÄrar lÀrarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. De teorier som tillÀmpas i studien Àr Lev Vygotskijs teori om den nÀrmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lÀrarna har förmÄga att definiera vad en högpresterare och sÀrbegÄvning Àr samt skilja pÄ dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av sÀrbegÄvningar.

Detta examensarbete handlar om hur kommunikationen pÄ en Reggio Emiliainspirerad förskola kan se ut i den dagliga verksamheten. Vi har tagit inspiration utifrÄn Vygotskijs teorier om att barns sprÄkutveckling sker genom interaktioner med andra. Vi synliggör dÀrför ocksÄ vad det Àr som pÄverkar kommunikationen sÄsom samspelet och bemötandet. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur pedagogerna interagerar med barnen i sprÄkliga situationer som sker dagligen pÄ förskolan. Vi vill ocksÄ undersöka barnens kommunikation med varandra i olika leksituationer pÄ den hÀr specifika förskolan.

Palmqvist, Å och Romero, B (2009) Matematik i förskolan. Malmö Högskola. UtgĂ„ngspunkten för undersökningen var att jĂ€mföra tvĂ„ förskolors sĂ€tt att arbeta med matematik. Syftet var att se om det fanns en skillnad i pedagogers förhĂ„llningssĂ€tt inom arbetet med matematik i förhĂ„llande till vilka satsningar som gjorts i de olika förskolorna. För att fĂ„ fram ett resultat föll valet pĂ„ att studera hur pedagoger resonerar kring matematik i förskolan med utgĂ„ngspunkt i LĂ€roplanen, Lpfö98. Betoningen ligger pĂ„ barns lust att lĂ€ra samt att studera hur medvetna pedagoger Ă€r om matematik i sitt arbetssĂ€tt och det matematiska sprĂ„ket.

I en studie av Granklint EnochsonElevers förestÀllningar om kroppens organ och kroppens hÀlsa utifrÄn ett skolsammanhang (2008) nÄr hÀlften av eleverna i Ärskurs nio upp till mÄlen för biologi om matspjÀlkningen. Samtidigt visar en statistisk undersökning att 90 procent av eleverna nÄr mÄlen för biologi i de nationella proven. Har eleverna mer kunskap Àn de visar? Syftet med denna studie Àr att tillsÀtta artefakter i form av ord och se om elever kan visa mer kunskap om matspjÀlkningsprocessen med hjÀlp av dem.Den teoretiska bakgrunden vilar i Vygotskijs teori om det medierade lÀrandet. DÀr artefakter (hjÀlpmedel) ses som en bro mellan mÀnniskans tankevÀrld och försök att förstÄ sig pÄ omvÀrlden.75 elever i Ärskurs sex frÄn tre olika kommuner har deltagit i studien.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skÀll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur mÄnga gÄnger leder till att pedagogerna skÀller pÄ barnen istÀllet för att reda ut deras konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt. Vi ville med hjÀlp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att fÄ skÀll. Genom en enkÀtundersökning har pedagogerna fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick frÄn det danska SkÊldud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv pÄ Àmnet.

BAKGRUND: Konflikter sker dagligen i förskolans vÀrld. Det spelar en avgörande roll för barnen hur pedagogerna hanterar konflikterna. Genom att ge barnen de rÀtta verktygen till att lösa konflikterna sjÀlva sÄ stÀrks barnens sjÀlvförtroende och de kÀnner sig trygga i sig sjÀlva. Vi lyfter fram olika författares syn pÄ vad konflikter Àr, hur de uppkommer och hur de kan lösas. Studiens utgÄngspunkt Àr Vygotskijs syn pÄ relationen mellan barn och vuxna som innebÀr att barn lÀr sig i samspel med andra, samt Johanssons syn pÄ pedagogens perspektiv vid konflikter i förskolan.SYFTE: Syftet med arbetet Àr att se hur konfliktlösningen gÄr till ute i tvÄ olika förskole-verksamheter och hur samtliga pedagoger i dessa verksamheter agerar i barnens konflikter.METOD: Vi Àr nyfikna pÄ att se hur det ser ut i förskoleverksamheterna.

Syftet med studien Àr att undersöka hur barns sprÄk frÀmjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och pÄ vilket sÀtt detta genomförs i praktiken pÄ förskolan. Studien genomförs med fokus pÄ innehÄllet i samlingar. Samlingarnas innehÄll analyseras med Vygotskijs teori i Ätanke genom att intervjua förskollÀrare och observera samlingar med fokus pÄ de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollÀrarna anvÀnder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika Äterkommande aktiviteter sÄsom upprop, höglÀsning, ramsa, sÄnglek och avslutning. Studien visar Àven att förskollÀrarna följer tvÄ olika modeller som bestÄr av Bornholmsmodellen och förskollÀrarnas egen modell.

Matematik finns överallt men trots det har vi genom studien fÄtt fram att ?det finns jÀttemycket luckor, att de inte förstÄr?.  Detta citat Àr hÀmtat ifrÄn en av vÄra intervjuer och speglar vÄrt resultat. Studien Àr kvalitativ och vi har intervjuat pedagoger samt lÄtit barn, i förskola och Ärskurs 1, utföra matematikuppgifter. I denna studie har vi fokuserat pÄ grunderna i matematik. Syftet med studien har varit att utröna kunskaper inom antalsuppfattning hos barn.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att förklara hur lÀrare tÀnker kring fenomenet lÀxor. Av vilka skÀl ger lÀrare lÀxor? PÄ vilket sÀtt tar lÀrare hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar? Finns det nÄgon lÀxpolicy som lÀrare arbetar utifrÄn? Detta Àr vÄra tre huvudfrÄgestÀllningar som genomsyrar hela vÄrt examensarbete. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella teori som utgÄngspunkt för vÄr undersökning, dÄ vi anser att det finns kopplingar mellan sociokulturella faktorer och förutsÀttningar för att göra sina lÀxor. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoden kvalitativa intervjuer, dÀr fem lÀrare som arbetar pÄ en mÄngkulturell skola har delgett oss sina Äsikter och tankar om lÀxor.

Malmö högskola LĂ€rande och SamhĂ€lle Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik VĂ„rterminen 2012 Abstrakt Nesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar?en studie om synen pĂ„ specialpedagogikens inre. (I we peel? a study on the perception of special education internal). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rande och SamhĂ€lle, Malmö högskola. Syftet med vĂ„r studie har varit att undersöka vad kĂ€rnan i specialpedagogik Ă€r.