Sammanfattning/Abstract Syftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lärande. Att vi lär oss i samspel med varandra är inga nya tankar. Det hävdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan på 1920-talet då han lanserade sin teori om hur vi lär oss. I hans sociokulturella perspektiv på lärande är just interaktion en av hörnstenarna. För att få svar på mina problemformuleringar har jag använt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkät.

Education in information seeking is often traditional and focused on technology. When it comes to this sort of education, research proves it is unusual to pay attention to the interaction between students. My intention has been to examine if it is possible to pay attention to the interaction between students, in order to create more and better situations of learning. The issues in this work are about describing the students? interaction.

BAKGRUND: I bakgrunden redogörs åsikter från forskning kring inlärning av svenska som andraspråk samt skolans/förskolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika språkteorier, däribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om språkinlärning. SYFTE: Syftet med arbetet är att ta reda på vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlärning av ett andraspråk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillräckligt med resurser så som fortbildning, ekonomi och andra hjälpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andraspråk. Syftet är också att ta reda på om de ser textil som ett hjälpmedel till inlärningen av svenska som andraspråk.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring flerspråkiga barns språkutveckling och lärande samt att undersöka miljöns betydelse i detta sammanhang. Mina teoretiska utgångspunkter baserar sig på Vygotskijs sociokulturella teori om barns lärande. Förutom Vygotskij har jag också hämtat resonemang från Bråten (1998), Lindqvist (1999), Strandberg (2006), Säljö (2000) och andra forskare. Uppsatsens empiriska underlag grundar sig på ostrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i tre förskolor. Samtliga förskolor ligger i ett mångkulturellt område.

Today many children have limited experiences with the outdoors or nature. In most suburbs where people originate from many countries and have various ways of understanding nature is it perhaps in preschool that several children for the first time experience nature.This survey is qualitative and the main research methods are participant observations and interviews. The theories used in this study are mainly based on the thoughts of Dewey and Vygotskij as well as on ideas from outdoor education and different ways or ideas of understanding nature.The purpose with this study is to make clear in what ways nature is used by the teachers in preschool activities and how this work is done in preschools in multicultural suburbs. Questions at issue are: What way of understanding nature are the teachers trying to convey to the children? How is nature used in the ordinary outdoor activities by the preschool teachers? What are the teachers experiences of success and problems in this work?The conclusion is that nature is used in preschool activities in many ways.

Uppsatsens titel är Pedagogers tankar kring förskolans miljö, författare Christina Vamborg och Eva Wendel. Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om hur pedagoger i förskolan, tänker kring förskolans miljö. Vi avser att synliggöra pedagogers tankar genom frågeställningarna; Hur tänker pedagoger kring den fysiska miljön i förskolan? och Hur tänker pedagoger kring den psykiska miljön i förskolan? Teoretiska utgångspunkter är förskolans historia, Fröbel och Vygotskij, samt aktuell forskning om förskolemiljö. I uppsatsen används både en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Symbolic resources transform in to social power and material resources through the educational system. This entails that all students should have equal access to it.The essay compares Swedish didactics in ?immigrant? and ?white? schools, all situated in socio-economically underprivileged areas, analysing interviews with eight Swedish teachers about their didactics regarding restricted and elaborated language code.Understanding teacher?s work in the class room requires attention to the intersections between race and class, and of both to the distribution of symbolic resources in general.The essay finds that the practice of the? immigrant? school teachers differs from the ?white? school teachers?. The former are active, providing intellectual tools, scaffolding and driving force while the later choose a more passive attitude, letting students decide for themselves what to do and what goals to reach. Consequently ?white? schools allow the reproduction of unequal distribution of symbolic resources while practice in immigrant schools aim to compensate for disadvantages.Practice seems to win legitimacy by different sets of conceptualisations.

Sammanfattning Magnusson, Petra & Landin, Johanna (2013) Tre pedagogers syn på leken i förskoleklassen. Malmö Högskola: Lärarutbildningen Syftet med denna studie är att undersöka vad tre pedagoger i förskoleklass har för syn på leken och lekens betydelse. Frågeställningarna som vi i studien utgår ifrån är följande: Vilken syn har tre pedagoger på lek och lekens betydelse i förskoleklassen? Är pedagogerna själva involverade i leken och på vilket/vilka sätt i så fall? Arbetar pedagogerna utefter någon speciell lekteori? Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat och observerat tre olika pedagoger i olika åldrar och med olika utbildningsbakgrunder. Vi använde oss utav ljudinspelning på två utav intervjuerna och penna och papper på den tredje som hjälpmedel för att memorera vad som sades.

Syftet med vår undersökning har varit att undersöka vilken uppfattning pedagoger och ledning har om hur man bäst tillgodoser andraspråksinlärares språkliga och sociokulturella behov. Vi valde att göra halvstrukturerade intervjuer med tio personer inom en enhet och hoppades finna gemensamma nämnare i dessa intervjuer. Det enhetsområde vi fokuserade på hade valt att prioritera den språkliga utvecklingen inom svenska och de representerade modersmålen. Vi fokuserade på en enhet för att se om det fanns en ?röd tråd? som genomsyrade pedagogers och rektorers tankar i arbetet i ett flerspråkigt område.

The aim of my study is to investigate methods which class teachers implement concerning aesthetic subjects in elementary classes. It is a qualitative study about five teacher´s working in different elementary schools. This study investigates how and why teacher´s approaches when they integrate aesthetics in other subjects. It also investigates teacher´s attitude towards aesthetics. My study emphasizes on why they use asthetics and what the importance of aesthetics for children is.

Motivation att lära tillsammans är rubrik på min magisteruppsats, där jag genomfört en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lära. Huvudfrågeställningen var om det var möjligt att stärka elevers lust att lära genom att arbeta tillsammans. Jag uppfattar lärandet som ett samspel mellan tre dimensioner; kognition, psykodynamik och samhällelighet. I aktionen har kognition representerats av Vygotskij, men även av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ?äkta gruppuppgifter? och samhälleligheten av Person och hans indelning av elever i ?kunskapsvilliga?, ?marknadsanpassade? och ?skoltvungna?. Metoden jag använde mig av var att observera elever, indelade i kunskapsheterogena grupper enligt Persson, när dessa arbetade med gruppuppgifter inom området samband.

?Repetition är kunskapens moder ? en studie om hur två arbetslag på olika skolor arbetar med läs- och skrivinlärningsmaterial i år 1?, ett examensarbete skrivit av Josefine Bäckström och Elisabeth Meijer. Vi har redogjort för tidigare forskning som berör lärobokens auktoritet och vilken betydelse lärarens personliga och pedagogiska roll har för undervisning. Teorier från Vygotskij lyfts i studien, att det är eleven själv som ska lära sig att läsa och skriva, men hon behöver inspiration, motivation och uppmuntran på vägen. Studien är baserad på kvalitativ forskningsmetod genom insamling av intervjuer och observationer som har resulterat i en redogörelse för de material arbetslagen använder.

Syftet med studien är att utifrån barns beskrivningar presentera hur förskolegården inspirerar till lek, lärande och fantasi. De frågeställningar som valts är:Vilka aktiviteter utövas på förskolegården?Hur främjar förskolegården till lek, lärande och fantasi?I studien har vi valt att ha Vygotskij som förgrundsgestalt eftersom hans idéläror tar upp mycket kring lek , lärande och fantasi. För att få frågorna besvarade gjordes gruppintervjuer med barn på två förskolor.Vi gick även en rundvandring på förskolegårdarna tillsammans med barnen, då även observationer utfördes. Barnen beskrev och visade vad de lekte på de olika platserna på gården.I resultatet framgår det att på förskolegårdarna utövades det många fantasifulla lekar så som bageri-, brandmans- och djurparkslekar.

Den här uppsatsen behandlar elevers erfarenheter av och förhållningssätt till bedömningsuppgifter i skolår fyra. Undersökningen har varit förlagd på en mellanstor skola i södra Sverige. Vi ämnar med studien få en ökad förståelse för elevers uppfattning om bedömningsuppgifternas syfte, elevernas medvetenhet om bedömningsuppgifter samt arbetsprocessen kring bedömningsuppgifter. Vi har använt oss av Vygotskijs sociokulturella teorier och studiens tidigare forskning som redskap för att tolka och analysera våra intervjusvar. Undersökningen har således genomförts med kvalitativ metod.

AbstractAim; With this study we aim to know more about the possibilities teachers in pre-school regard useful in their work, when encouraging children?s language development. In the study we are inspired by the thoughts and ideas of Lev Vygotskij. Method; We interviewed eight trained teachers at four pre-schools in Sweden. The interviews were recorded and later written down.