Sökresultat:
589 Uppsatser om Vuxnas läsning - Sida 23 av 40
Utmaningar pÄ GMU i förhÄllande till vuxenutbildning : ur ett officersperspektiv
Den 1 juli 2010 avskaffades vÀrnplikten i förmÄn för ett yrkesförsvar, varpÄ premisserna för utbildningen av soldater förÀndrades. Idag har mÀn och kvinnor frÄn 18 Är möjlighet att genomföra s.k. GrundlÀggande MilitÀr Utbildning (GMU) under tre mÄnader pÄ frivillig basis. De nya premisserna kan m.h.t. frivilligheten stÀllas i paritet med civil vuxenutbildning, dÀr bÄda upplever exempelvis avhopp till följd av motivationsbrist.Syftet med studien Àr delvis att identifiera officerarnas upplevda utmaningar pÄ GMU avseende rekryternas tidigare erfarenheter, motivation samt lÀrarrollen.
Beröring i förskolan - Barns behov av fysisk kontakt i relation till förskolans beröringsklimat
Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur förskolepedagoger idag resonerar kring
pÄstÄendet om att vi lever i en beröringsfattig kultur och om detta Àr nÄgot vi kan se effekter
av i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer av tre förskolepedagoger, tillsammans med
observationer ute i barngrupper har jag velat se om beröringsklimatet pÄ förskolan eventuellt
stÄr i konflikt med barnets grundlÀggande behov av beröring och pÄ vilka sÀtt detta i sÄ fall
visar sig. Resultatet av undersökningen visar att pÄstÄendet till viss del stÀmmer, men att
problemet frÀmst ligger i vuxnas rÀdsla för att bli missförstÄdd i sina fysiska handlingar mot
barnet. Denna rÀdsla har i första hand visat sig hos manliga pedagoger, som enligt
respondenterna blir granskade utifrÄn i större utstrÀckning Àn kvinnliga pedagoger. Vi ser
Àven hur pedagoger, utifrÄn förestÀllningar om pojkars och flickors beröringsbehov, agerar
olika beroende pÄ barnets kön och dÀrmed sÀtter ramarna för barnets förhÄllningssÀtt till
beröring.
Grön- och vitbok i landstingets verksamhet: En analys kring ambitionen att involvera fler aktörer i Norrbottens lÀns landstings beslutsfattande
Bakgrunden till denna studie grundar sig i att den svenska mediebranschen har genomgÄtt stora förÀndringar under de senaste Ären. Det Àr framför allt förÀndringar inom teknik som har skett och detta har Àndrat sÀttet som individer anvÀnder och konsumerar nyheter. Detta har lett till att mÄnga företag inom dagstidningsbranschen just nu omstrukturerar sina verksamheter och söker efter nya möjligheter till intÀkter. Viljan Àr att anpassa sina verksamheter för unga vuxna (20-39 Är). Detta vill de uppnÄ genom att till exempel utveckla nya affÀrsmodeller.
Med sinnena i fokus - en studie om sinnesmarknadsföring i en livsmedelsbutik
Abstrakt
Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatsprÄk (The Identity of Youth through
the Language of Chat) Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola
Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och pÄ vilket sÀtt
chatsprÄk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva
ungdomsperioden och ge en syn pÄ hur chatt formar den nutida ungdomens identitet.
Dessutom syftar arbetet till att bidra till förÀldrars och vuxnas medvetenhet om en sÄdan
ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förstÄelse för ungdomarna, acceptera deras
beteende och sprÄk och vara ett stöd. Arbetet har utgÄtt ifrÄn följande frÄgor: Vad kan en
identitetssökandeprocess bland ungdomar innebÀra? PÄ vilket sÀtt kan chatt och chatsprÄk
forma ungdomars identitet? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har
varit att intervjua ungdomar om chatt och chatsprÄk och att göra en undersökning av utdragen
ur chatt av de intervjuade ungdomarna.
Genus och jÀmstÀlldhet i förskolan : - Hur nÄgra pedagoger arbetar med och tÀnker kring genus och jÀmstÀlldhet
En utgÄngspunkt för vÄrt arbete har varit det som stÄr skrivet i förskolans lÀroplan, att vuxnasförvÀntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan skamotverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utvecklaförmÄgor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). VÄrt syfte med det hÀr arbetet harvarit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jÀmstÀlldhet. Arbetetbygger pÄ en kvalitativ undersökning, dÄ vi vill fÄ fram respondenternas Äsikter ochuppfattningar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar gjordes Ätta semistrukturerade intervjuer.Undersökningen har visat att pedagogerna pÄ de bÄda förskolorna arbetar olika med genus.
Paketering av vÀredepÄsar : Automatisering av en manuell process
Detta examensarbete syfta pa? att automatisera en paketeringsprocess av mynt som idag utfo?rs manuellt av personalen pa? fo?retaget Loomis. Det automatiserade konceptet som kommer presenteras fo?r fo?retaget skall kortfattat klara av att paketera deras va?rdepa?sar med myntenheter.Projektet startar med att skapa en fo?rsta?else fo?r vad som skall utfo?ras pa? fo?retaget och vilka problem som finns idag. I arbetets fo?rsta fas utfo?rs samtal med beho?rig personal da?r noggrann dokumentation och granskning om hur arbetsmetodiken utfo?rs fo?r tillfa?llet.Efter att tillra?ckligt med fakta hade samlats bo?rjade na?sta fas med informationsinsamling.
Opinions on the use of computers in preschool
Det stÄr i lÀroplanen för förskolan att verksamheten skall lÀgga grund för ett livslÄngt lÀrande. PÄ sikt skall barnen Àven kunna tillÀgna sig den kunskap som utgör den gemensamma referensramen som alla i samhÀllet behöver (Utbildningsdepartementet, 1998). Kan datorer kanske vara ett verktyg som kan hjÀlpa dem att fÄ tillgÄng till kunskap?
I denna uppsats Àr syftet att undersöka pedagogers och förÀldrars syn pÄ datorer i förskolan och hur barnen faktiskt anvÀnder datorn i vardagen. De vuxnas Äsikter framstÀlls genom intervjuer och enkÀter.
"AlltsÄ nu ska vi snart Àta, har du mÄnga frÄgor kvar?" - En studie om förskollÀrares upplevelser av stress i förskolan
Den hÀr uppsatsen syftar till att genom intervjuer undersöka hur fem pedagoger pÄ lika mÄnga förskolor i en stadsdel i Malmö Stad upplever stress i sitt arbete och hur man arbetar för att motverka denna stress. Studien Àr bland annat intressant dÄ det enligt lÀroplanen ligger i ett av förskolans uppdrag att aktivt arbeta för att skapa en trivsam miljö dÀr vila och aktivitet Àr i balans.
Vi har intervjuat förskollÀrare med fokus pÄ deras upplevelser av stress hos sig sjÀlva och hos barnen. Som grundlÀggande förförstÄelse utgÄr vi frÄn att vuxnas stress sprider sig till de barn de arbetar med. Detta resonemang har vi fÄtt bekrÀftat i samtliga intervjuer. Av de fem intervjuade pedagogerna upplever tvÄ personer daglig stress i sitt arbete, medan tre personer upplever stress i mycket begrÀnsad utstrÀckning.
Folkbiblioteket en del i infrastrukturen runt vuxnas lÀrande. En fallstudie pÄ Linköpings stadsbibliotek
The purpose of this master thesis is to investigate how the public library can support adult learning through collaboration with other actors in the community. This is done by examining the activity of Linköping municipal library towards the user group adult students. The questions raised consider; the political view of supporting adult learning, the role of the public library, who are the actors in Linköping, the experiences of collaboration and finally what promotes and restrains collaboration. The investigation is done as a case study with qualitative methods. The qualitative methods was found to be the most appropriate for this study, since the majority of the empirical material has been collected through interviews.
SmÄbarns kommunikation
Vi som gjorde den hÀr studien heter Marie-Louise Ekvall- MÄbring och Tanya Dimitrova. Vi studerar Barn och Ungdomsvetenskap 80 poÀng pÄ LÀrarhögskolan i Malmö. Syftet var att se hur 1-2 Äringar kommunicerar med sin omgivning. Hur gör de sig förstÄdda? Hur tas deras kommunikation emot av omgivningen? FrÄgestÀllningarna har legat som fokus genom arbetet för att upprÀtthÄlla den röda trÄden.
Interaktion mellan de yngsta barnen och lÀrare i förskolan- i ett emotionellt perspektiv
Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn lÀrares beskrivningar belysa interaktion mellan de yngsta barnen och lÀrare i förskolan i ett emotionellt perspektiv.Det lilla barnet Àr beroende av en relation för att komma igÄng med sin emotionella ut-veckling. Det specialpedagogiska perspektivet kan bli aktuellt om barnet inte fÄr sitt be-hov tillfredstÀllt genom en nÀra och trygg kontakt med en vuxen.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om anknytning inom det psykodynamiska perspektivet samt interaktionistiska perspektivet. Kunskaper i utvecklingspsykologi och de vuxnas förhÄllningssÀtt anses viktigt i arbetet med förskolans yngsta barn. En stor ut-maning Àr att möta varje barn utifrÄn dennes förutsÀttningar och behov.Den kvalitativa intervjun med semistrukturerade frÄgor har valts som metod och mÄl-gruppen bestÄr av Ätta lÀrare i förskolan frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visar att nÀrhet och trygghet Àr begrepp som dominerar betrÀffande barnens behov och lÀrares förhÄll-ningssÀtt.
Varannan vatten - Ett rekommenderat sÀtt att dricka : en intervjustudie om unga vuxnas upplevelser av fenomenet
Högtider Àr i Skandinavien förknippade med alkohol och festligheter, detta Àr en del av vÄr kultur. KonsumtionstillfÀllena Àr fÄ och oftast placerade vid veckoslutet, det Àr mer accepterat att vara full en fredagskvÀll Àr mer Àn en mÄndagsmorgon. Beslut frÄn regeringen avser mÄl och insatser för bland annat anvÀndandet av alkohol samt att minska bruket av det. Att begrÀnsa alkoholens negativa effekter har lÀnge varit en viktig frÄga för folkhÀlsan. I och med detta skapades kampanjen Varannan vatten, för att minska berusningsdrickandet i samhÀllet.
Regler eller röra? En studie kring regler i förskolan
BAKGRUND:I detta avsnitt redogörs för aktuell forskning inom omrÄden som kan kopplas till regler. Dessahandlar bland annat om barns fostran och lÀrande i förskolan samt om den pedagogiskapraktiken. Dessutom beskrivs följande begrepp: kultur, inflytande och demokrati samt maktstrukturer,eftersom dessa pÄ olika sÀtt pÄverkar de sammanhang dÀr regler existerar.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger beskriver regler i nÄgra vanligasituationer i förskolan.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och samlat in data genom self report, dÀr pedagogernahar fÄtt besvara nÄgra fÄ frÄgor kring regler. Tjugo pedagoger frÄn sex olika förskolor deltogi undersökningen.RESULTAT:Pedagogerna beskrev i sina svar flera olika regler och syften vilka handlar om olika omrÄden.Vissa regler handlar om att barn ska lÀra sig nÄgonting medan andra handlar om attunderlÀtta för barn och vuxna i den pedagogiska verksamheten. Ordningsregler Àr nÄgot somofta beskrevs av pedagogerna och som tycks vara nödvÀndiga för att fÄ verksamheten attfungera.
Ungdomars identitet genom chatsprÄk
Abstrakt
Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatsprÄk (The Identity of Youth through
the Language of Chat) Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola
Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och pÄ vilket sÀtt
chatsprÄk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva
ungdomsperioden och ge en syn pÄ hur chatt formar den nutida ungdomens identitet.
Dessutom syftar arbetet till att bidra till förÀldrars och vuxnas medvetenhet om en sÄdan
ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förstÄelse för ungdomarna, acceptera deras
beteende och sprÄk och vara ett stöd. Arbetet har utgÄtt ifrÄn följande frÄgor: Vad kan en
identitetssökandeprocess bland ungdomar innebÀra? PÄ vilket sÀtt kan chatt och chatsprÄk
forma ungdomars identitet? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har
varit att intervjua ungdomar om chatt och chatsprÄk och att göra en undersökning av utdragen
ur chatt av de intervjuade ungdomarna.
Riskbedömning, attityd och moral kring brott: en JÀmförelse mellan ungdomar och vuxna med ett explicit test
Studien anvÀnder ett explicit test och jÀmför ungdomar (14-16 Är) och vuxna gÀllande deras riskbedömning av brott, attityder kring brott och moralnivÄ. Dessa faktorer förvÀntas ha ett samband med varandra och kan ge en förklaring till varför ungdomar begÄr fler brott per capita Àn vuxna (Ahlberg, 1996). Samplet som utgjorde ungdomsgruppen (N=101) togs frÄn fyra högstadier och vuxensamplet (N=101) bestod av studerande vid Komvux. Testet var ett egenkonstruerat frÄgeformulÀr och visade pÄ flera signifikanta skillnader mellan vuxengruppen och ungdomsgruppen dÀr vuxengruppen rapporterade högre riskbedömning, strÀngare attityder kring brott samt en generellt högre moralnivÄ. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som visat pÄ en diskrepans mellan ungdomars och vuxnas riskbedömning.