Sök:

Sökresultat:

1051 Uppsatser om Vuxnas lärande - Sida 64 av 71

Motoriska begrÀnsningars pÄverkan pÄ prestationen vid arbetsminnesspanntestning : En undersökning genom nonordsrepetition hos personer med en normalfungerande motorik

Arbetsminnet bestÄr av flera komponenter, dÀr den fonologiska loopens akustiska och artikulatoriska system samverkar dÄ auditiv information tas emot och bearbetas. Testning av loopens funktion kan ske genom undersökning av arbetsminnesspannet vid nonordsrepetition. FörmÄgan att repetera nonord kan berÀtta nÄgot om bÄde barns och vuxnas sprÄkliga utveckling och förmÄga. Motoriska begrÀnsningar kan hindra hand- och artikulationsförmÄgan. Hypoteserna Àr att: BegrÀnsningarna borde pÄverka prestationen vid arbetsminnesspanntestning, i form av en lÀngre tidsÄtgÄng vid Ätergivning av en nonordssekvens pÄ grund av den handmotoriska begrÀnsningen, samt hindrandet av det artikulatoriska undersystemet till den fonologiska loopen genom den finmotoriska begrÀnsningen.

Upplevelsen av att f? en ADHD-diagnos i vuxen ?lder

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Varför gÄr inte barnen med den vandrande skolbussen i Eskilstuna?

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollÀrares syn pÄ fostran och lÀrande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gÄtt frÄn rekommendationer till klart uppsatta mÄl att följa. Med större fokus pÄ lÀrande för de smÄ barnen Àn tidigare i historien började förskollÀrare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lÀrande gÄr. En helhetssyn pÄ omsorg, fostran och lÀrande ska prÀgla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lÀrande ska dokumenteras och den nya lÀroplanens pedagogiska mÄl ska nÄs genom gott samspel mellan vuxen och barn men ocksÄ betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lÀra av varandra. Hur har förskollÀrarens arbete pÄverkats av styrdokumentets utformning frÄn rÄdgivande till styrande mÄl? GÄr det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnÄ en förÀndring i verksamheten för att möta de nya kraven pÄ pedagogiskt arbetsÀtt i förskolan?Intervju anvÀndes som datainsamlingsmetod.

Attityder och anvÀndning av droger bland 16-26 Äringar i Norrbotten: En kvantitativ undersökning

Föreliggande studie Àr byggd pÄ en kvantitativ metod för att visa pÄ hur instÀllningen till droger och droganvÀndandet samt drogkonsumtionen ser ut bland unga vuxna mellan 16-26 Är i Norrbottens lÀn. DÄ det inte utförts nÄgon studie i Norrbottens lÀn pÄ detta Älderspann och annan tidigare forskning visar pÄ att drogkonsumtionen Àr som störst mellan dessa Äldrar var det dÀrför intressant att studera detta. Syftet för studien var att studera dessa unga vuxnas instÀllningar till droger och anvÀndningen av droger samt att ge en bÀttre bild av hur drogkonsumtionen ser ut i detta Älderspann. För att kunna besvara syftet formulerades fyra frÄgestÀllningar; Hur ser cannabiskonsumtionen ut bland 16-26 Äringarna i Norrbottens lÀn? Hur ser de unga mÀnnen och kvinnornas instÀllningar till droger och anvÀndningen av droger ut? GÄr det att urskilja nÄgra skillnader mellan mÀnnen och kvinnorna? GÄr det genom att applicera Parkers normaliseringsteori pÄstÄ att det skett en normalisering av droger bland 16-26 Äringarna?Datamaterialet som anvÀndes för att fÄ fram bland annat attityder och drogkonsumtion kom frÄn befintligt material som genom enkÀter samlats in pÄ gymnasieskolorna i Norrbottens lÀn under hösten 2014, samt material som samlats in pÄ LuleÄ Tekniska Universitets programstunder under vÄren 2014.

Mjo?lkens sammansa?ttning : konventionell kontra ekologisk produktion

Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.

Upplevelser frÄn diagnos till bortgÄng ? livsberÀttelser av unga vuxna med cancer

Bakgrund: Sjuksköterskor kan finna det svÄrt att vÄrda och bemöta unga vuxna som Àr obotligt sjuka. För att öka förstÄelsen och förbÀttra den palliativa vÄrden för dessa personer Àr det viktigt att sjuksköterskan fÄr ta del av patientens upplevelser av sin situation. Sjuksköterskans uppgift Àr att bland annat tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och spirituella behov. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom frÄn diagnos till bortgÄng. Metod: Denna studie skrevs utifrÄn en kvalitativ ansats med en narrativ design.

Att ta det sa?kra fo?re det osa?kra : En studie om hur risker med skadliga kemikalier kommuniceras mellan gravida och barnmorskor

Dagligen utsa?tts vi fo?r en stor ma?ngd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Ma?nga av dessa kemikalier har en negativ pa?verkan genom att fo?rgifta miljo?n men ocksa? oss ma?nniskor. Barn och foster a?r speciellt utsatta fo?r skadliga kemikalier och fra?mst hormonsto?rande kemikalier.

Sex förskollÀrares syn pÄ fostran och lÀrande i förskolan

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollÀrares syn pÄ fostran och lÀrande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gÄtt frÄn rekommendationer till klart uppsatta mÄl att följa. Med större fokus pÄ lÀrande för de smÄ barnen Àn tidigare i historien började förskollÀrare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lÀrande gÄr. En helhetssyn pÄ omsorg, fostran och lÀrande ska prÀgla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lÀrande ska dokumenteras och den nya lÀroplanens pedagogiska mÄl ska nÄs genom gott samspel mellan vuxen och barn men ocksÄ betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lÀra av varandra. Hur har förskollÀrarens arbete pÄverkats av styrdokumentets utformning frÄn rÄdgivande till styrande mÄl? GÄr det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnÄ en förÀndring i verksamheten för att möta de nya kraven pÄ pedagogiskt arbetsÀtt i förskolan?Intervju anvÀndes som datainsamlingsmetod.

Elektroniska patientjournaler - inre sekretess och grÀnserna för Ätkomst

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka faststÀlla och tydliggöra var grÀnsen för tilldelning av lÀsbehörighet för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal gÄr vid anvÀndande av elektroniska patientjournaler. Det finns önskemÄl frÄn kommuner och landsting om en enda landsomfattande elektronisk patientjournal för varje patient. En av de frÀmsta fördelarna Àr att tillgÀngligheten ökar dramatiskt och att det ger administrativa kostnadsbesparingar men en ökad tillgÀnglighet betyder ocksÄ ökad risk för obehörigt intrÄng och att patientens integritet riskerar att krÀnkas. Det avgörande vid bedömningen av en viss hÀlso- och sjukvÄrdspersonals lÀsbehörighet Àr behovet av uppgifter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det Àr dock otydligt i lagstiftningen och övrig normering vem som behöver vilka uppgifter för att utföra sitt arbete.

Livet efter hj?rtstopp : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

Risker och osa?kerheter med solcellsinvesteringar : Risks and uncertainties with photovoltaic investments

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Spr?kst?rning i f?rskolan. En mix-metodstudie om hur f?rskoll?rare bed?mer sina kunskaper om DLD/spr?kst?rning samt vilka rutiner de har f?r att f?lja barnens spr?kutveckling.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Energianalys av fastighet BrynÀs 12:1 : EnergikartlÀggning med effektiviseringsÄtgÀrder inriktning mot ventilation

Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.

Flerspr?kiga elever i l?s- och skrivsv?righeter, hur g?r vi med dem? En kvalitativ intervjustudie med speciall?rare och specialpedagoger om deras erfarenheter av arbetet med identifiering och kartl?ggning av flerspr?kiga elever i l?s- och skrivsv?righeter

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Teamarbete vid urakuta kejsarsnitt: En beskrivning av anestesisjuksk?terskans upplevelser

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men ?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi, vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->