Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatspråk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och på vilket sätt chatspråk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet är att beskriva ungdomsperioden och ge en syn på hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till föräldrars och vuxnas medvetenhet om en sådan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förståelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och språk och vara ett stöd. Arbetet har utgått ifrån följande frågor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebära? På vilket sätt kan chatt och chatspråk forma ungdomars identitet? De metoder som använts för att få svar på frågeställningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatspråk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Den 1 juli 2010 avskaffades värnplikten i förmån för ett yrkesförsvar, varpå premisserna för utbildningen av soldater förändrades. Idag har män och kvinnor från 18 år möjlighet att genomföra s.k. Grundläggande Militär Utbildning (GMU) under tre månader på frivillig basis. De nya premisserna kan m.h.t. frivilligheten ställas i paritet med civil vuxenutbildning, där båda upplever exempelvis avhopp till följd av motivationsbrist.Syftet med studien är delvis att identifiera officerarnas upplevda utmaningar på GMU avseende rekryternas tidigare erfarenheter, motivation samt lärarrollen.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur förskolepedagoger idag resonerar kring påståendet om att vi lever i en beröringsfattig kultur och om detta är något vi kan se effekter av i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer av tre förskolepedagoger, tillsammans med observationer ute i barngrupper har jag velat se om beröringsklimatet på förskolan eventuellt står i konflikt med barnets grundläggande behov av beröring och på vilka sätt detta i så fall visar sig. Resultatet av undersökningen visar att påståendet till viss del stämmer, men att problemet främst ligger i vuxnas rädsla för att bli missförstådd i sina fysiska handlingar mot barnet. Denna rädsla har i första hand visat sig hos manliga pedagoger, som enligt respondenterna blir granskade utifrån i större utsträckning än kvinnliga pedagoger. Vi ser även hur pedagoger, utifrån föreställningar om pojkars och flickors beröringsbehov, agerar olika beroende på barnets kön och därmed sätter ramarna för barnets förhållningssätt till beröring.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i att den svenska mediebranschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Det är framför allt förändringar inom teknik som har skett och detta har ändrat sättet som individer använder och konsumerar nyheter. Detta har lett till att många företag inom dagstidningsbranschen just nu omstrukturerar sina verksamheter och söker efter nya möjligheter till intäkter. Viljan är att anpassa sina verksamheter för unga vuxna (20-39 år). Detta vill de uppnå genom att till exempel utveckla nya affärsmodeller.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatspråk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och på vilket sätt chatspråk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet är att beskriva ungdomsperioden och ge en syn på hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till föräldrars och vuxnas medvetenhet om en sådan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förståelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och språk och vara ett stöd. Arbetet har utgått ifrån följande frågor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebära? På vilket sätt kan chatt och chatspråk forma ungdomars identitet? De metoder som använts för att få svar på frågeställningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatspråk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

En utgångspunkt för vårt arbete har varit det som står skrivet i förskolans läroplan, att vuxnasförväntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan skamotverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utvecklaförmågor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). Vårt syfte med det här arbetet harvarit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jämställdhet. Arbetetbygger på en kvalitativ undersökning, då vi vill få fram respondenternas åsikter ochuppfattningar. För att få svar på våra frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer.Undersökningen har visat att pedagogerna på de båda förskolorna arbetar olika med genus.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer.

Det står i läroplanen för förskolan att verksamheten skall lägga grund för ett livslångt lärande. På sikt skall barnen även kunna tillägna sig den kunskap som utgör den gemensamma referensramen som alla i samhället behöver (Utbildningsdepartementet, 1998). Kan datorer kanske vara ett verktyg som kan hjälpa dem att få tillgång till kunskap? I denna uppsats är syftet att undersöka pedagogers och föräldrars syn på datorer i förskolan och hur barnen faktiskt använder datorn i vardagen. De vuxnas åsikter framställs genom intervjuer och enkäter.

Den här uppsatsen syftar till att genom intervjuer undersöka hur fem pedagoger på lika många förskolor i en stadsdel i Malmö Stad upplever stress i sitt arbete och hur man arbetar för att motverka denna stress. Studien är bland annat intressant då det enligt läroplanen ligger i ett av förskolans uppdrag att aktivt arbeta för att skapa en trivsam miljö där vila och aktivitet är i balans. Vi har intervjuat förskollärare med fokus på deras upplevelser av stress hos sig själva och hos barnen. Som grundläggande förförståelse utgår vi från att vuxnas stress sprider sig till de barn de arbetar med. Detta resonemang har vi fått bekräftat i samtliga intervjuer. Av de fem intervjuade pedagogerna upplever två personer daglig stress i sitt arbete, medan tre personer upplever stress i mycket begränsad utsträckning.

The purpose of this master thesis is to investigate how the public library can support adult learning through collaboration with other actors in the community. This is done by examining the activity of Linköping municipal library towards the user group adult students. The questions raised consider; the political view of supporting adult learning, the role of the public library, who are the actors in Linköping, the experiences of collaboration and finally what promotes and restrains collaboration. The investigation is done as a case study with qualitative methods. The qualitative methods was found to be the most appropriate for this study, since the majority of the empirical material has been collected through interviews.

Vi som gjorde den här studien heter Marie-Louise Ekvall- Måbring och Tanya Dimitrova. Vi studerar Barn och Ungdomsvetenskap 80 poäng på Lärarhögskolan i Malmö. Syftet var att se hur 1-2 åringar kommunicerar med sin omgivning. Hur gör de sig förstådda? Hur tas deras kommunikation emot av omgivningen? Frågeställningarna har legat som fokus genom arbetet för att upprätthålla den röda tråden.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.