Syfte med studien Àr att undersöka vilken syn förÀldrar har pÄ leken och lekens betydelse för lÀrande i förskolan. Undersökningen gör jag pÄ tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att anvÀnda mig av den forskningslitteratur som finns inom omrÄdet för att beskriva bÄde de Àldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehÄllsanalys. IntervjufrÄgorna stÀlldes och intervjuerna genomfördes pÄ samma sÀtt med alla Ätta förÀldrar.

Denna uppsats handlar om vad skönlitteraturen kan ha för betydelse för barns utveckling och hur man kan arbeta för att vÀcka barns lÀsglÀdje. Det Àr av högsta relevans att vara medveten om detta eftersom barnets utveckling kan pÄverkas av skönlitteraturen. I vÄr litteraturgenomgÄng behandlar vi Àmnet. Det vi fann intressant att undersöka var pedagogers och förÀldrars medvetenhet kring detta. Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra pedagogers och förÀldrars kunskap om skönlitteraturens betydelse för barn och arbetet kring att vÀcka lÀsglÀdje.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad verksamma lÀrare tÀnker om den fysiska klassrumsmiljön och dess pÄverkan pÄ barns lÀrande. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Jag har en övergripande frÄgestÀllning och fyra underfrÄgor för att precisera. Den övergripande frÄgan lyder: Vad tÀnker lÀrare om den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för barns lÀrande? UnderfrÄgorna tar upp inredningens, verktygens, de sociala samspelens och inflytandets och förÀndringens betydelse för barns lÀrande och vad lÀrarna tÀnkt om detta. De slutsatser jag dragit utifrÄn min undersökning Àr · LÀrarna har tÀnkt pÄ att den fysiska klassrumsmiljön pÄverkar barns lÀrande men inte alltid hur eller varför.

Abstrakt Wikner, E. (2015). FörutsÀttningar för vuxnas lÀrande: En observationsstudie influerad av ramfaktorteorin. Högskolan i GÀvle. Detta arbete Àr en observationsstudie med syfte att undersöka vilka förutsÀttningar för lÀrande Àr vid tre specifika lÀrandesituationer i samhÀllet samt att undersöka hur förutsÀttningarna varierar beroende pÄ vad det Àr man ska lÀra sig. Observationerna som gjordes var semi-strukturerade och genomfördes utifrÄn en observationsguide vid tre icke-formella lÀrandesituationer.

Det Àr ingen svÄr konst att kÀnna igen ett rum som bebos av ett barn. DÀr finns barntapeter, heltÀckningsmatta, mycket fÀrg och naturligtvis leksaker. SÄ ser barnets nÀrmaste innemiljö oftast och förhoppningsvis ut, men hur Àr det med utemiljön? Barns lek Àr beroende av den miljö i vilken leken tar form. NÄgra av de starkaste barndomsminnen som de flesta vuxna mÀnniskor har skapades i en utomhusmiljö.

Syftet med studien Àr att bidra till att utveckla större förstÄelse kring lekens betydelse och pÄ vilket sÀtt pedagogerna tror att leken bidrar till barns lÀrande och utveckling samt hur pedagogerna hjÀlper barn som har svÄrigheter i leken. Vi anvÀnde kvalitativ metod för att fÄ fram resultat. Vi intervjuade sju stycken pedagoger en och en frÄn tvÄ utvalda förskolor. Alla intervjuer har transkriberats och analyserats för att kunna fÄ fram resultat. Resultat visar att lek och lÀrande hÀnger ihop samt att lek Àr betydelsefullt för barns livslÄnga lÀrande och utveckling. UtifrÄn intervjuerna framkommer att leken har stor betydelse för barns sociala utveckling dÀr barn kan kÀnna gemenskap utveckla kunskaper och vara kreativa.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjÀlp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd trÄd beskrivs motoriken iförhÄllande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsÀtt skildras, samt en kortarebeskrivning av LÀroplanens innehÄll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn pÄ barns motoriska trÀning, samt hur ofta motorikenÄterkommer som en del i verksamheten. I studien anvÀnds kvantitativ enkÀt, med positivistisk grund, somundersökningsredskap.

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus pÄ pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och BowlbyŽs anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhÄllningssÀtt. FörÀldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden Àr en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagoger ser pÄ sin egen betydelse under utevistelsen pÄ förskolegÄrden, hur de uttrycker sig om förskolegÄrdens möjligheter att skapa förutsÀttningar för barns lek och lÀrande samt hur de uttrycker sig om hur förskolegÄrden skulle kunna utvecklas. VÄra erfarenheter Àr att förskolegÄrden mÄnga gÄnger anvÀnds som en rastplats och inte som en plats dÀr det tas tillvara pÄ barns lek och lÀrande. I vÄr studie anvÀnde vi intervjuer tillsammans med observationer för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Vikom fram till att pedagogernas instÀllning till utevistelsen och deras syn pÄ förskolegÄrden har stor betydelse för hur barnen upplever utevistelsen. Pedagogerna Àr glada över den utveckling som nyligen skett pÄ deras förskolegÄrd men de upplever att det finns potential att utveckla den Ànnu mer.

Denna uppsats Àr en empirisk studie om hur förskolepersonal resonerar och tolkar lekens betydelse för barns sociala utveckling, lÀrande och miljö.VÄrt syfte med denna fallstudie Àr att undersöka vad förskolepersonalen pÄ tre förskolor och tre förskoleklasser har för uppfattning nÀr det gÀller lekens betydelse. UtifrÄn vÄr fallstudie dÀr vi har intervjuat sex förskollÀrare har vi fÄtt deras tolkningar och syn pÄ leken, lÀrandet och miljöns betydelse för barns utveckling.I undersökningen har vi arbetat utifrÄn kvalitativa metoder och djupintervjuer. Totalt har sex personer pÄ tre förskolor och i tre förskoleklasser intervjuats och det har endast varit förskollÀrare. Intervjuerna har transkriberats och analyserats i sin helhet. Resultatet frÄn de sex intervjuerna av förskollÀrarna visar att det finns mÄnga likheter i deras tolkningar av lekens betydelse.

Uppsatsen behandlar frÄgor kring lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling utifrÄn förskollÀrares perspektiv. Studien har innehÄllit intervjuer med förskollÀrare som fÄtt möjlighet att uttrycka uppfattningar om leken och dess inverkan pÄ utvecklingen och lÀrandet..

Med vÄr studie har vi som mening att studera nÄgra förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska lÀrandemiljöns betydelse inomhus i förskolan. Samt vad Àr FörskollÀrarnas intentioner nÀr de utformar inomhusmiljön för barnen och hur utformas inomhusmiljön utifrÄn barns perspektiv. Vi anser att den fysiska inomhusmiljön i förskolan pÄverkar barnens lÀrande och utveckling via hur rummen Àr möblerade samt materialtillgÄngens tillgÀnglighet Àr. VÄr studie grundar sig pÄ en kvalitativ studie dÀr kvalitativa intervjuer, observationer, samt dokumentationer anvÀnds för att fÄ underlag till studien, ifrÄn tre förskolor. VÄr studie visade de olika FörskollÀrarnas uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande.

Sammanfattning VÄrt syfte med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar kring sin arbetsÀtt med barn som har annat modersmÄl Àn svenska, samt metoder som har betydelse för barns sprÄkutveckling och lÀrande. Vi var ocksÄ intresserade av hur pedagoger ser pÄ miljön, modersmÄlet och lekens betydelse för tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling. För att fÄ en tydlig uppfattning av pedagogers tankegÄngar valde vi att anvÀnda en kvalitativ metod. TvÄ förskollÀrare intervjuades. LÀrarna finns pÄ samma förskola, men arbetar pÄ olika avdelningar, den ena med smÄbarn och den andra med större barn.

Massmedia har under en lÄng tid haft ett stort inflytande i processen att informera allmÀnheten i olika hÀlsorelaterade frÄgor. Dess förmedling av hÀlsoinformation har i det senmoderna samhÀllet dessutom visat sig öka kraftigt i takt med en kommersiell utveckling. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av massmedia som hÀlsoinformatör. För att besvara syftet anvÀndes en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer tillÀmpades som metod vid datainsamling. Urvalet utgjordes av Ätta informanter vilka var mellan 19 och 26 Är gamla.

?Jag vill ta en bild pÄ det som jag önskar mig? En fallstudie om barns möjlighet att styra dokumentationstillfÀllen pÄ en förskola. Under de senaste Ären har det skett stora förÀndringar i den Svenska förskolan. LÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010 dÀr strÀvansmÄl och riktlinjer togs bort respektive lades till. I samband med detta betonade utbildningsdepartementet (2010) syftet med anvÀndning av dokumentation, uppföljning och utvÀrdering, Àven kÀnt som pedagogisk dokumentation. Pedagogisk dokumentation ska synliggöra hÀndelser samt hjÀlpa pedagoger att fÄ en förstÄelse för vad som sker i en verksamhet.