Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhÀlle vÀxer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa barnintervjuer och vÄrdnadshavarnas godkÀnnande har getts, vilket Àr av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i tvÄ olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr begrepp sÄsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.

VÄrt examensarbete handlar om inÄtvÀnda barn i förskolan. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ inÄtvÀnda barns vardagliga situation i förskolan. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ hur pedagoger och andra barn i barngruppen bemöter inÄtvÀnda barn. Men Àven vilken betydelse leken och den övriga samvaron i förskolan har för inÄtvÀnda barns förmÄga att lita pÄ sig sjÀlva och sin egen förmÄga samt att vara delaktiga och pÄverka den pedagogiska verksamheten i förskolan. Vi anvÀnde oss av kvalitativ undersökning nÀr vi gjorde vÄra deltagande observationer i tvÄ förskolor i SkÄne.

Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande i skolan. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade tolv stycken lÀrare i olika Ärskurser frÄn förskoleklass till Ärskurs fem, detta för att undersöka hur lÀrares förhÄllningssÀtt pÄverkar undervisningen..

Studiens syfte Àr att belysa förskollÀrares arbetssÀtt med matematik i förskolan. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem verksamma förskollÀrare med lÄng arbetslivserfarenhet. Fokus ligger pÄ hur förskollÀrare stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling och hur de kan stödja barnen att urskilja ett matematiskt innehÄll. Arbetets empiri bestÄr av data frÄn intervjuerna som vi skrivit ut och sammanstÀllt för analys utifrÄn syftet och forskningsfrÄgorna. Resultatet redovisas i form av teman som framkommit under analysen och vi belyser dessa med korta citat frÄn intervjuerna.

Bakgrund: Sveriges folkhĂ€lsopolitik utgĂ„r idag frĂ„n elva folkhĂ€lsomĂ„lomrĂ„den. I mĂ„len finns bland annat fysisk aktivitet, goda matvanor och barns trygga uppvĂ€xtvillkor. Övervikt och fetma Ă€r ett utbrett och ökande folkhĂ€lsoproblem i Sverige, vilket kan leda till bland annat hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar och diabetes. Bland barn och ungdomar har prevalensen för övervikt och fetma fördubblats de senaste tvĂ„ decennierna. Orsaken till övervikt och fetma Ă€r frĂ€mst en obalans i energiintag och förbrukning, men Ă€ven andra levnadsvanor kan ha en betydelse.

Dagens Sverige Àr mÄngkulturellt och flersprÄkigt sÄledes Àven förskolan. Detta gör att kunskap om hur man som pedagog samt tvÄsprÄkig förÀlder pÄ bÀsta sÀtt ska stimulera och utveckla tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling viktiga och nödvÀndiga vilket ocksÄ utgör syftet med denna undersökning. Det ska vara möjligt för det tvÄsprÄkiga barnet att utveckla alla sina sprÄk, dvs. bÄde svenska och modersmÄlet. DÀrför ska förskolan vara ett komplement till hemmet.  Metoden har varit att intervjua pedagoger som har erfarenhet av att arbeta med tvÄsprÄkiga barn samt att intervjua tvÄsprÄkiga förÀldrar.  Pedagoger som arbetar med tvÄsprÄkiga barn har oftast skaffat sig kunskaper pÄ egen hand genom lÄng arbetserfarenhet.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förstÄelse för hur unga vuxna arbetslösa i VÀstra Götalands lÀn upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i Äldrarna 18-29 Är. DÄ vi anser att identiteten Àr social valde vi i vÄr studie att utgÄ frÄn Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stÀmplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös pÄverkar mÄnga olika delar av livet och Àr av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar frÀmst pÄ vikten av de sociala interaktionerna gÀllande arbetslöshet samt dess betydelse för individen.

Enligt lÀroplanen för förskolan ska förskolan erbjuda barn en lÀrmiljö dÀr de kan vÀxla mellan olika aktiviteter sÄvÀl inomhus som utomhus. Studiens syfte Àr att undersöka de förutsÀttningar som olika leksaksförrÄds material erbjuder för barns lek och samspel under deras utevistelse. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ hur förskollÀrare förhÄller sig till olika typer av leksaker och saker att leka med ute pÄ gÄrden. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metodansats genom tre observationer och sex intervjuer. Genom dessa undersöker vi tre förskolors leksaksförrÄd och material som barnen har tillgÄng till i sin utevistelse samt sex förskollÀrares resonemang kring dessa.Resultatet visar pÄ att förskollÀrare har olika resonemang och uppfattningar kring materialets olika funktioner för barns lÀrande och utveckling av materialets anvÀndning. Dessa funktioner pÄverkas av barns tillgÀnglighet och pedagogers förhÄllningssÀtt.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

Syftet med arbetet har varit att fÄ en uppfattning om hur olika förskolor arbetar med Àmnet rörelse samt rörelsens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Metodvalet för undersökningen har varit enkÀter dÀr 16 pedagoger pÄ fyra förskolor har deltagit. EnkÀterna har samlats in genom fysiska trÀffar för att jag samtidigt skulle kunna tacka för medverkan. Arbetet har frÀmst fokus pÄ Àmnet kring barn med koncentrationssvÄrigheter dÀr slutsatsen visar att det Àr viktigt som pedagog att ha kunskap kring barns utveckling. Resultatet visar att pedagoger idag Àr medvetna om rörelsens betydelse men har ofta för lite tid att utföra en daglig organiserad rörelseaktivitet. Ett flertal pedagoger tror mer pÄ att ta vara pÄ barnens spontana infall med rörelse Àn att ha en bestÀmd dag och aktivitet..

Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och pÄ vilka sÀtt pedagoger i förskolan arbetar med sprÄket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat pÄ att synliggöra faktorer som pÄverkar barns sprÄkutveckling, hur pedagoger arbetar för att frÀmja och stÀrka barns sprÄkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gÀllande alla barns rÀtt att utveckla sitt sprÄk. Den metod som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor. Resultatet visar pÄ betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta pÄ ett positivt sÀtt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns sprÄkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gÀllande hur en inkludering kan genomföras med hjÀlp av sprÄket som verktyg.

Tiljander Caroline (2013). NÄgra pedagogers tal om och försök att frÀmja barns inflytande i förskolan. Om barns perspektiv, ansvar och gemenskap. Malmö: LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Under de senaste Ären har begreppet inflytande fÄtt en mer framtrÀdande plats i förskolans lÀroplan (Skolverket 1998). NÀr den reviderade lÀroplanen kom 2010 hade begreppet fÄtt ett eget avsnitt.

Barnens rÀtt till det offentliga rummet i stÀderna Àr idag högst begrÀnsad. Förutom förskolegÄrdar och skolgÄrdar Àr barn i stÀderna hÀnvisade till speciellt utformade lekplatser för sin lek. Studier av barns lek och lekmiljöer för barn har i första hand bedrivits i de miljöer dÀr barn kan leka relativt fritt inom ett geografiskt avgrÀnsat omrÄde. Bland annat har jÀmförelser gjorts mellan olika förskolegÄrdar för att ta reda pÄ vilken typ av miljöer eller inslag i miljön som stimulerar till barns lek. DÄ det gÀller barns lek i det offentliga rummet Àr forskningen idag högst begrÀnsad.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om samlingar pÄ förskolan har nÄgon betydelse för barns sprÄkutveckling. VÄr studie baseras pÄ vilket förhÄllningsÀtt förskollÀrarna anvÀnder sig av för att stÀrka barnens sprÄkutveckling. Den första frÄgan var hur tre förskollÀrare berÀttar att de förhÄller sig till de yngre barnens sprÄkliga lÀrande under samlingarna pÄ förskolan. Den andra frÄgestÀllningen var hur förskollÀrarna förhÄller sig till det sprÄkliga lÀrandet under samlingarna pÄ förskolan. Vi genomförde undersökningen pÄ tre förskollÀrare som arbetar i samma arbetslag. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av observationer och kvalitativa intervjuer.