Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte fÄr, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka Àr bra för ett barns utveckling, det Àr med hjÀlp av leken som ett barn i stor utstrÀckning formas. Undersökningen Àr gjord i tvÄ mindre stÀder i SkÄne. PÄ skolorna har leksvaga barn 7-8 Är gamla blivit observerade i den fria leken pÄ fritidshemmet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger ser pÄ anknytning och vilken betydelse de ger den vad gÀller möjligheter till barns lÀrande och utveckling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr data analyserats utifrÄn en fenomenografisk ansats. UtifrÄn de kategorier som framtrÀdde i analysen och koppling till anknytningsteori, sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och lÀroplanens utsagor om förskolans uppdrag sÄ framkommer det att anknytningen och samvaron har inte betydelse för huruvida barnen lÀr och utvecklas ? dÀremot ges dessa stor betydelse för möjligheterna att lÀra och utvecklas pÄ ett sÄ positivt sÀtt som möjligt för att pÄ sÄ vis klara framtidens krav och förvÀntningar bÀttre..

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lÀrande dÄ den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lÀrande i utemiljön. I studienanvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrÄn en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lÀrande dÄ barnen ges möjlighet att trÀna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lÀrande innehÄll samt att den frÀmjar barns hÀlsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptÀckare och observatör.

Syftet med examensarbetet var att fÄ en djupare förstÄelse för vad leken har för betydelse för barns lÀs- och skrivutveckling samt hur man kan integrera leken i undervisningen i förskoleklassen och Är ett. Det finns ett flertal metoder som lÀrare och barn/elever kan ta del av. I denna uppsats har vi valt att presentera Bornholmsmodellens lekande perspektiv pÄ lÀrandet som ett stöd i lÀs- och skrivutvecklingen. I studien ingÄr skolor med bÄde en- och flersprÄkiga barn. Vi intervjuade sex förskollÀrare och lÀrare som arbetar med Bornholmsmodellen samt observerade hur de arbetade med Bornholmsmodellen i barngrupperna.

Undersökningens syfte Àr att ge en ökad kunskap om vilken betydelse ute- och innemiljön kan ha för barns möjligheter till lek. Genom litteraturstudier undersöks relationen mellan barns lek, miljön och pedagogen. I den teoretiska bakgrunden tas upp hur förskolans styrdokument har förÀndrats ur ett historiskt perspektiv och olika forskares Äsikter angÄende denna relation. Mina frÄgor gÀller hur pedagogerna tÀnker om miljön pÄ förskolan inne och ute och vilken betydelse de tillskriver miljön för barns möjligheter till lek. Metoden för detta Àr den kvalitativa med fallstudier och innebÀr insamling av data genom intervjuer av fyra förskolepedagoger pÄ en förskola i en skÄnsk kommun.

Den hÀr studien handlar om unga vuxnas identitetsskapande. Syftet med studien Àr att analysera hur Ätta unga vuxna i samtida Stockholm identifierar sig sjÀlva och hur de upplever sig bli identifierade av sin omgivning. UtifrÄn ett material, bestÄende av Ätta intervjuer gjorda med unga vuxna, undersöker jag hur meningssammanhang som Älder, utbildning, etnicitet och plats förstÄs, anvÀnds, gestaltas och kommuniceras i de unga vuxnas berÀttelser och hur dessa meningssammanhang skapar identifikation. Studien utgÄr frÄn ett teoretiskt ramverk som dels utgörs av intersektionell kulturanalys. Studien visar att meningssammanhang som klÀder, umgÀnge, sprÄk, bloggar, graffitti, studier och boende osv.

Syftet med vÄr studie var att utifrÄn ett maktperspektiv undersöka nÀr och hur barnen har möjlighet att pÄverka mellanrumstiden i förskolans vardag. Barns möjlighet till delaktighet och inflytande diskuteras mycket i förskolan men dÄ oftast i samband med den planerade verksamheten. Vi ville undersöka om begreppen diskuteras och synliggörs i samband med tiden mellan de planerade aktiviteterna och rutinsituationer. Vi har valt att kalla denna tid för mellanrumstid i vÄr studie. Vi ville ocksÄ undersöka om vi kunde fÄ syn pÄ hur vuxnas anvÀndning av makt pÄverkar barnens möjlighet att fÄ inflytande över denna tid.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi sprÄkets betydelse för barns utvecklingutifrÄn olika forskares perspektiv. I en sammanfattning av lÀroplanenfÄr vi ta del av hur pedagoger i förskolan ska gÄ till vÀga för att se tillvarje barns utveckling. HÀr presenteras Àven observationsmaterialetTidig Registrering Av SprÄkutveckling ? TRAS.SYFTE: Syftet Àr att undersöka vilka erfarenheter nÄgra pedagoger har av attanvÀnda Tidig Registrering Av SprÄkutveckling - TRAS i förskolansverksamhet.METOD: Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av kvalitativ metod med intervjusom redskap. I vÄr undersökningsgrupp har det ingÄtt tio pedagogerfrÄn förskolans verksamhet.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur pedagoger frÀmjar barns andrasprÄksutveckling i den mÄngfaldiga förskolan. Mina frÄgor var: Vad innebÀr ett sprÄkutvecklande förhÄllningssÀtt till flersprÄkiga barn? Vilka resurser finns att tillgÄ samt anvÀnds av pedagogerna i arbetet för barns sprÄkutveckling ?Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex utbildade förskolelÀrare. Resultatet visade att pedagoger har ett positivt förhÄllningsÀtt till barns modersmÄlsamverkan med deras andrasprÄksutveckling. En del pedagoger Àr Àven uppmÀrksamma pÄ barns egna kulturs betydelse för andrasprÄksutvecklingen.

Syftet med denna studie har varit att belysa lekens betydelse för barns lÀrande sett ur barns perspektiv, och hur empati och vÀnskap visar sig i barnens lek. FrÄgestÀllningarna som jag har anvÀnt mig av Àr: Vad beskriver barnen att de lÀr sig i leken sett ur deras perspektiv? Hur stor betydelse har empati och vÀnskap för barnens lek? Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barn i förskolan. I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken som utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter. Resultatet visade att barnen anser att de lÀr sig socialt samspel, turtagande, empati och kommunikation genom leken.

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn pÄ arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta pÄverkar deras anstÀllningsbarhet. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet hÄller deltagarna sig sjÀlva som frÀmst ansvariga för arbetslösheten. Synen pÄ arbetspraktik Àr generellt sett god, men det framhÄlls att arbetspraktiken Àr i behov av förbÀttringar. AnstÀllningsbarhet likstÀlls med att hÄlla sig attraktiv pÄ arbetsmarknaden och att sjÀlva ansvara för framgÄng och motgÄng, vilket kan hÀrledas till individualiseringsteorin.

Studien belyser tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Resultatet presenteras utifrÄn sex kvalitativa intervjuer av personal verksamma inom förskolan. Intervjuerna beskriver pedagogernas resonemang gÀllande tvÄsprÄkighet hos barn samt vilka metoder de anvÀnder sig av för att stimulera och stödja tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Resultaten av undersökningen visar att förskollÀrarna aktivt arbetar med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. FörskollÀrarna lyfter upp modersmÄlets betydelse och anser att det Àr viktigt att barnen lÀr sig sitt första sprÄk, dÄ det Àr grunden för inlÀrning av andra sprÄk.

Syfte med studien Àr att undersöka vilken syn förÀldrar har pÄ leken och lekens betydelse för lÀrande i förskolan. Undersökningen gör jag pÄ tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att anvÀnda mig av den forskningslitteratur som finns inom omrÄdet för att beskriva bÄde de Àldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehÄllsanalys. IntervjufrÄgorna stÀlldes och intervjuerna genomfördes pÄ samma sÀtt med alla Ätta förÀldrar.

Lek Àr ett ord som enligt forskare Àr svÄrt att definiera. Den gÄr dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla mÀnniskors liv som Àr tydligast under barnÄren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig sjÀlvt utan att barnet behöver anstrÀnga sig. Det Àr dock viktigt med vuxnas nÀrvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. Forskning visar att förskollÀrare anser att leken hjÀlper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmÄga, normer, vÀrderingar och attityder.

Baumann, L & Unander-Scharin, M-J (2010) Lekinspirerande innemljö i förskolan och barns delaktighet i denna - En studie om pedagogers tankar kring innemiljön och dess inverkan pÄ barns lek Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet behandlar innemiljöns betydelse för att inspirera barns lek i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att synliggöra pedagogernas tankar om miljöns betydelse samt att se hur barn leker i denna miljö. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr följande: Hur tÀnker pedagoger kring miljön i förskolan? Hur pÄverkas barns lek av miljöns utformning? Hur delaktiga Àr barnen i utformningen av miljön? Metoderna som anvÀnts för att besvara ovanstÄende frÄgor har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor, samt ostrukturerade observationer av barns lek i utvalda rum pÄ dessa. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit forskning kring leken, demokrati och delaktighet i förskolan.