SAMMANFATTNINGAnnika Andersson & Clasina LeijenBarns möjlighet till lekEn studie om organisationens betydelse för barns lek i förskolanEngelsk titelChildrenŽs opportunity to playA study of the organizationŽs impact on childrenŽs playing in kindergarten          Antal sidor: 31Att utforma en pedagogisk miljö pÄ en förskola Àr viktigt. Det Àr i denna miljö som barnen tillbringar sin största tid pÄ dagen. HÀr stÀlls stora krav pÄ pedagogens förmÄga att organisera verksamhetens innemiljö för att barnen ska fÄ möjlighet till lek. Examensarbetets syfte Àr att skapa en fördjupad förstÄelse av vilken betydelse förskolans organisation i tid och rum har för barns möjlighet att leka och lÀra.Undersökningen Àr en kvalitativ studie bestÄende av observationer, foto och enkÀter. TvÄ förskolors innemiljö studerades genom en enkÀt till pedagoger med öppna frÄgor samt genom observation av innemiljön med hjÀlp av fotodokumentation.

LÀrares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lÀrande. Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learning Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur förskollÀrare pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lÀrande. Detta för att belysa om det har nÄgon betydelse vilken pedagogisk inriktning lÀraren arbetar inom eller uppfattningarna Àr desamma. Vad har lÀrarna pÄ de olika förskolorna för uppfattning nÀr det gÀller: A. Lekens egenvÀrde i barns vardag? B. Lekens betydelse för barns lÀrande? Leken har blivit ett stort och intressant Àmne, bÄde inom forskningen och inom lÀraryrket. I lÀroplanen har leken fÄtt en stor plats, vilket innebÀr att lÀrarna fÄr mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt sprÄk.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger pÄ förskolan beskriver hur de arbetar för att stödja barn att komma in i den fria leken. Vi ville Àven undersöka vilka strategier pedagogerna anvÀnder sig av för att hjÀlpa barn att komma in i den fria leken. I studien anvÀndes en kvalitativ forskningsstrategi. För att samla in material till studien intervjuades Ätta pedagoger pÄ tre olika förskolor. Resultatet visar att material, miljön och tiden har en stor pÄverkan pÄ barns fria lek.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insyn i förskollÀrares avsikter nÀr det kommer till den fysiska inomhusmiljöns betydelse för, och pÄverkan pÄ, barns lek. De fyra frÄgestÀllningarna som stÀlldes var: Vilken betydelse har inomhusmiljön för barns lek enligt förskollÀrarna? Vilka möjligheter har barnen, enligt förskollÀrare, att vara med och pÄverka inomhusmiljön? Vilka avsikter har förskollÀrarna med den fysiska inomhusmiljön? Hur ser inomhusmiljön ut pÄ de olika avdelningarna? Den metod som anvÀnts för studien Àr kvalitativt inriktad, totalt fyra förskollÀrare intervjuades och totalt fyra förskoleavdelningar observerades. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev den fysiska inomhusmiljön som viktig för barns lek. FörskollÀrarna menade att barnen hade möjlighet att vara med och pÄverka inomhusmiljön dÄ förskollÀrarna följde barnens intresse och behov.

Denna studie baseras pÄ förskollÀrares uppfattningar kring lek och lekens betydelse för barns utveckling. Studien belyser Àven hur förskollÀrare uppfattar den egna rollen i barns lek. I denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts som metod dÀr sex förskollÀrare intervjuades. Resultatet visar att lek och lÀrande bildar en helhet dÀr leken inte kan skiljas ifrÄn barnens utveckling. Resultatet visar Àven att förskollÀrare bör respektera barns lek, men att grÀnsen i förhÄllande till att stödja eller styra barns lek Àr svÄr att urskilja.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen kommer att behandla pedagogers syn pÄ detta verktyg och dess möjlighet att berika barns lekande samt deras lÀrande. Den vetenskapliga undersökningen har genomförts pÄ ett kvalitativt sÀtt i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger och en utbildare inom IKT och alla Àr verksamma i Kalmar kommun. Resultatet visar pÄ att lÀrarna upplever att barnen lÀr sig hantera surfplattan snabbt och att det sker mer samspel mellan barnen Àn vad det hade gjorts om surfplattan inte hade anvÀnts.

Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare hade om hur de sjÀlva arbetade mot förskolans lÀroplans strÀvansmÄl rörande barns begynnande lÀsande och skrivande. Studien har ocksÄ gjorts med anledning av den politiska satsningen pÄ att kompetensutveckla förskollÀrare med förskolelyftets kurs Barns litteracitet och matematiska gestaltande. Sex förskollÀrare i södra Norrland har intervjuats om deras interaktion med förskolebarnen. Av dem har tre lÀst kursen och tre har inte lÀst kursen. Detta gjordes för att se om det gÄr att avlÀsa nÄgon skillnad mellan grupperna i förestÀllningen om förskollÀrarens roll i barns intresse för skriftsprÄket.

Syftet med undersökningen var att studera pedagogers upplevelser av barns motorik i förskolemiljö. För att fördjupa samt tydligare beskriva syftet valdes nÄgra frÄgestÀllningar ut: Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i det sociala samspelet? Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i lÀrandet? Vad kan pedagogerna göra för att hjÀlpa barn med den motoriskautvecklingen? För att undersöka studiens syfte anvÀndes kvalitativa intervjuer, som genomfördes med fem stycken verksamma pedagoger i tvÄ förskolor. Resultatet visade att pedagogerna har olika erfarenheter och upplevelser av begreppet motorik, men att pedagogerna gemensamt lyfter vikten av motorikens betydelse för barns utveckling. Studiens slutsats Àr att pedagogerna samt tidigare forskning och litteratur lyfter motorikens betydelse för barns fortsatta utveckling.

Det hÀr Àr en observationsstudie över barns lek. Syftet med studien Àr att studera barns lek med avseende pÄ det sociala samspelet. Metoden för studien har varit av kvalitativ sort, dÀr redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi valt att redovisa de tvÄ dominerande synsÀtten, i förskolan, pÄ barns sociala utveckling, det utvecklingspsykologiska synsÀttet och det sociokulturella synsÀttet. Vi har valt att göra en fördjupning av det sistnÀmnda dÄ det Àr dÀr vi har vÄr stÄndpunkt.Vi kan, efter gjorda observationer av barns lek, konstatera att leken har en mycket stor betydelse för barnen i sitt utvecklande av sociala egenskaper.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om barns fria och styrda lek samt dess betydelse för utvecklingen. Hur beskriver personalen tillÀmpning av lek i förskolan? Vilka uppfattningar har förskolepersonalen om barns lek? Hur beskriver förskolepersonalen lekens betydelse för barns utveckling? I denna kvalitativa undersökning anvÀnde vi oss av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor dÀr 25 respondenter frÄn tvÄ olika orter deltog. Resultatet visade att en variation av den fria och styrda leken bör anvÀndas i verksamheten eftersom de kompletterar varandra och barnet fÄr möjligheten att utvecklas optimalt. Personalen var ocksÄ överens om att leken har stor betydelse för barns utveckling dÄ barnen kan stÀrka flera olika förmÄgor som till exempel det sociala samspelet.

Uppsatsen handlar om lekens betydelse för barns inlÀrning. För att fÄ fram vÄrt resultat har vi gjort intervjuer, samtalat och observerat. Leken i förskolan och skolan anvÀnds flitigt i de lÀgre Äldrarna, i de högre Äldrarna Àr undervisningen mer knuten till lÀroböcker. I vÄr undersökning fick vi fram att leken har en viktig betydelse för barns inlÀrning..

Syftet med uppsatsen Àr att utforska unga vuxnas upplevelser av hur det Àr att som ung vuxen idag vÀlja bort alkohol och att dessutom göra det i organiserad form. Med utgÄngspunkt ur vÄrt syfte har vi utformat frÄgestÀllningar dÀr identitet och synen pÄ sig sjÀlv Àr Äterkommande; Hur har nykterheten inverkat pÄ de unga vuxnas bild av sig sjÀlva? Hur har de unga vuxnas medlemskap i ett nykterhetsförbund inverkat pÄ deras bild av sig sjÀlva? Hur pÄverkar andra mÀnniskor runt omkring de unga vuxnas identitet? Vi har valt att anvÀnda oss av symbolisk interaktionism för att skapa oss en förstÄelse för informanternas upplevelser och för att samla in empiri till vÄr studie har vi valt en kvalitativ ansats och anvÀnt oss av enskilda delvis strukturerade intervjuer. Vi sökte kontakt med unga vuxna som var medlemmar i nÄgon form av nykterhetsför­bund. För att tolka och analysera vÄrt material anvÀnde vi oss av en kvalitativ analysmetod dÀr vi kategoriserade och tematiserade vÄra data med begrepp ur symbolisk interaktionism som stöd, för att hitta mönster och strukturer.

Undersökningens syfte har varit att undersöka förutsÀttningarna för barns lek i förskolan samt att belysa pedagogens syn pÄ leken och hur den förÀndrats över tid. I vÄr litteraturstudie framkom att samhÀllets skiftningar har pÄverkat synen pÄ lek och att leken ses som viktig i förskolan, men att den inte prioriteras. Det finns en stark styrning av förskolans pedagogiska verksamhet i dag, av bÄde lekens form och verksamhetens struktur som pÄverkar förutsÀttningarna för barns lek.        Som metod har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie dÀr intervjuerna Àr inspelade, redovisade och analyserade. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att barns lek i förskolan Àr viktig men att det Àr den styrda leken som dominerar. I svaren framkom att pedagogerna har olika syn pÄ vad lek Àr, vad den betyder för dem och hur den ska vara.Pedagogens förhÄllningssÀtt och verksamhetens struktur har stor betydelse för hur förutsÀttningarna för barns lek ser ut.

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrÄgor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur anvÀnds barns bilder inom lekterapin? samt Àr bildarbete en form av lek, i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök pÄ lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i Äldern tre till sex Är) pÄ dessa lekterapier. Resultatet visar pÄ den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares instÀllning till att medverka i barns lek samt att studera vad förskollÀrare anser om leken och dess betydelse. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Det genomfördes sju stycken intervjuer med verksamma utbildade förskollÀrare. I resultatet framkom att förskollÀrare anser att leken Àr grunden för allt lÀrande och att det vore konstigt som förskollÀrare att inte anvÀnda sig av leken i verksamheten. InstÀllningen till att medverka i barns lek berodde pÄ barnens Älder och att det skulle ske pÄ barnens villkor.