Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur förskollÀrarna arbetar och resonerar kring barns sprÄkutveckling i förskolan. Syftet var Àven att utforska estetiska redskaps betydelse för barns sprÄkutveckling. För att fÄ svar och nÄ syftet med denna uppsats gjordes fem intervjuer frÄn tvÄ olika förskolor och undersöktes med observationer förskollÀrarnas arbetssÀtt i tvÄ barngrupper. Det vi kom fram till i intervjuer och observationer kopplades sedan till olika referenser, detta för att komplettera den information som togs fram. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner var ense om att barn utvecklar sprÄket nÀr de lekar, detta dÄ leken leder till fantasi, kommunikation och dialog.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de funktionshindrade elevernas tankar om sina relationer och lÀrarnas och förÀldrarnas syn pÄ dessa. Huvudsyftet Àr att utifrÄn bÄde elevernas och de vuxnas Äsikter och tankar belysa de vuxnas förhÄllningssÀtt till funktionshindrade tonÄringarnas relationer och det kÀnslomÀssiga livet, samt att tydliggöra denna. Arbetet bygger pÄ ett antal kvalitativt genomförda intervjuer av sÀrskoleelever, deras lÀrare och förÀldrar till barn med funktionshinder. Anledningen till att jag valt kvalitativ undersökning Àr att jag ville ta reda pÄ informanternas upplevelser och tankar kring det temat jag skriver om. Resultatet visar att eleverna Àr ganska nöjda med sin tillvaro. Att umgÄs upplevs som trevligt och viktigt men eleverna Àr ocksÄ ibland ensamma vilket de accepterar och Àven tycker om.

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare studier och forskning om barns lÀrande och om hur bland annat miljö, material och vÀgledning kan frÀmja utveckling hos barn. Att förskolans verksamhet utformas utefter barns perspektiv spelar en stor roll i att skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barns lek och lÀrande.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka ifall ett utvecklingsarbete kan stimulera barns sprÄkliga utveckling.MetodMetoden som har valts Àr en kvalitativ studie av utvecklingsarbetet med etnografiska inslag. Det har genomförts observationer innan och efter utveckling av barnens lekrumsmiljö för att se förÀndringar i barns sprÄk och lek. Informella intervjuer av pedagoger pÄ fÀltet har anvÀnts som underlag för resultat och reflektion. BÄde observationer och intervjuer har antecknats i loggbok för bearbetning och analys av data.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera förskolepedagogers syn pÄ naturens betydelse för barns motoriska utveckling. För att komma fram till resultat har en kvalitativ undersökning genomförts och sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor har intervjuats. Intervjuerna visar pÄ en uppfattning om att naturen Àr viktigt för barns utveckling. Naturen har mycket att ge barnen och pedagogerna har en stor förstÄelse för vikten av en bra relation mellan barn och natur. Enligt de intervjuade pedagogerna skiljer sig deras resurser Ät vilket pÄverkar dem att utnyttja det som naturen har att erbjuda barnen i deras motoriska utveckling.

Sammanfattning: Min studies syfte Àr att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter Àven fram pedagogernas syn pÄ leken och hur de hjÀlper till för att stötta barnen under tiden de Àr i fritidshemmet.FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr vad leken innebÀr för eleverna och hur den pÄverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser pÄ leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gÄnger med olika barn. Jag intervjuade Àven fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

The aim of this research review is to map research about how children relate to nonfiction, and how adults, represented by parents, librarians and teachers, relate to children?s nonfiction and its possible purposes, and also the similarities and differences between them, according to current research.A theory of three different ways to look at reading is applied to the material concerning adults? views of children?s nonfiction. To show children?s views, themes are extracted from the research material, using an analysis model of four different ways to read.Studies show that most children as well as adults perceive children?s nonfiction in a traditional way as a means to gain knowledge and facts, and primarily related to school work.Nonfiction can also help children with reading difficulties to practise reading, by stimulating their interests. Many children read nonfiction because they prefer to read ?real stories? about actual people and events.

I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras förÀldrar och vad förÀldrar gör hemma för att stödja och stÀrka sitt barns sprÄkutveckling. Dessutom vart förÀldrar vÀnder sig för att hÀmta information om sitt barns sprÄkutveckling och med sin eventuella oro. HÀr ges Àven en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebÀra för ett barns sprÄkutveckling. Uppsatsen bestÄr av litteraturstudier om barns sprÄkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess förÀldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns sprÄkutveckling och dÄ frÀmst deras syn pÄ vikten av samspel och kommunikation utgör en grund.

Syftet med denna studie var att studera barns inflytande i förskolan. Intresset riktades mot hur barns inflytande kom i uttryck i den vardagliga praktiken i förskolan. Inflytande definierades som möjlighet att ta initiativ och kunna pÄverka sin situation. UtgÄngspunkten i studien var att makten Àr relationell, vilket innebÀr att makten kan överföras och förhandlas mellan parterna. I förskolekontext innebÀr detta att Àven om det Àr de vuxna i förskolan som har det yttersta ansvaret sÄ kan barnen fÄ inflytande genom att förhandla och utmana reglerna.

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lÀrares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berÀtta om lÀrares yrkeskunskaper och barns hinder och tilltrÀde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén anvÀnds deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det Àr Ätta skolteaterpubliker med barn 5-9 Är och deras lÀrare i tvÄ olika teaterfoajéer som studerats innan de gÄr in för att se en teaterförestÀllning.Skolteaterbesöket Àger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lÀrare agerar med avledande, pÄminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. LÀrares handlingar karaktÀriseras av disciplinerande makt och dÄ fler hinder Àn tilltrÀden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tilltrÀde till kultur.

Detta examensarbete Àr en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet Äkte jag till Sydafrika i tre veckor. DÀr intervjuade jag tvÄ pedagoger och rektor pÄ en förskola för att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur anvÀnder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten?Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn pÄ mÄnga olika sÀtt. De intervjuade kopplade musik mycket till kÀnslor och var överens om att barn visar glÀdje i samband med musik.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

PÄverkar dagomsorgen ett barns sprÄkutveckling, och i sÄ fall hur?I den hÀr uppsatsen undersöks just den frÄgan. Jag har, under tvÄ veckor, besökt och spelat in Ätta femÄriga barn (fyra barn frÄn dagis och fyra barn frÄn dagmammegrupper.) och deras sprÄk, för att uppmÀrksamma och jÀmföra eventuella skillnader och / eller likheter. I  uppsatsen diskuteras bland annat frÄgor som Finns det nÄgon skillnad i ordförrÄdets utveckling hos dagbarn, jÀmfört med dagisbarn? och Finns det nÄgon skillnad i barnens ordval?Ett stort tack till de barn och fröknar som deltog i undersökningen..

BakgrundBarns inflytande Àr en rÀttighet som varje barn har. Detta betonas i förskolans styrdokument,och har tydliggjorts i den reviderade lÀroplanen, samt konventionen för barns rÀttigheter. Detfinns forskning som pÄvisar komplexiteten kring barns inflytande, pedagogernasframtidsuppdrag samt flertalet vinster i barnets lÀrande via inflytande. BÄde pedagoger ochbarn har, enligt forskning, mÄnga utmaningar och lÀranden av att arbeta med barns inflytande.SyfteUndersökningen syftar till att undersöka hur barns inflytande tolkas av sex pedagoger i deolika Äldersgrupperna ett till tre Är samt tre till fem Är. FrÄgestÀllningarna syftar tillpedagogens egen roll och pedagogens arbete med barns inflytande.MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, med redskapet intervju.

Vi har undersökt pedagogernas syn pÄ den fria leken betydelse i förskolan den förekommer bÄde i utomhus och inomhusmiljö. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ undersökning. Genom strukturerade intervjuer med pedagoger har vi fÄtt in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna Àr eniga om att den fria leken Àr viktig för hela barnets utveckling. Pedagogerna anser Àven att barnens största utveckling sker under den fria leken som kallas arbete inom Montessoripedagogiken.