Studien syftar till att fÄ en fördjupad förstÄelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundlÀggande matematiken med fokus pÄ kommunikationens betydelse, sÀrskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra nÄgra pedagogers arbetssÀtt samt att belysa kontextuella faktorer som kan pÄverka förutsÀttningar för begreppsinlÀrning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas kÀlldata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i Ärskurs 1-4 frÄn fem olika skolor i samma kommun har ingÄtt i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den sprÄkliga dimensionens betydelse i grundlÀggande matematik finns hos de tillfrÄgade pedagogerna.

I följande studie Àr syftet att bilda kunskap om förskollÀrares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollÀrare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollÀrare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att vi vill försöka förstÄ barns spontana musicerande utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv.

Syftet med studien Àr att beskriva hur nÄgra pedagoger i sitt arbete upplever dramats och dansens inverkan pÄ barns utveckling och lÀrande i förskolan. UtifrÄn detta syfte stÀlls en forskningsfrÄga sÄ att en djupare förstÄelse för undersökningen kan bildas. För att besvara forskningsfrÄgan gjordes kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger som var insatta i Àmnet. VÄr studies teoretiska utgÄngspunkt Àr Lev Vygotskijs sociokulturella teori pÄ lÀrande som grundar sig pÄ att att allt lÀrande sker i gemenskap med andra. Studiens resultat visar att pedagogerna sÄg mÄnga fördelar i arbetet med drama och dans, till exempel gynnar dessa uttrycksformer barns sjÀlvkÀnsla vilket Àr viktigt för att kreativiteten ska vÀxa och detta Àr en förutsÀttning för barns utveckling och lÀrande..

I Lpo 94 poÀngteras att lusten att lÀra ska vÀckas genom lek och skapande. Det abstrakta Àmnet matematik ska göras konkret i den undervisning som bedrivs i skolorna. Historiskt sett har detta varit en stÄndpunkt för matematikundervisningen sedan lÀnge. Genom att in-tegrera matematik i praktiska Àmnen sker lÀrandet genom tillÀmpning. Vi har i vÄr studie försökt att synliggöra om det kunskapande som sker i en kontext transfereras till ett annat sammanhang.

En studie som Àr baserad pÄ intervjuer med pedagoger inom förskola och skola. Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers resonemang kring bemötandet betydelse av barn i koncentrationssvÄrigheter inom förskola/skola. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. I studien lyfts tecken pÄ koncentration och koncentrationssvÄrigheter, pedagogers bemötande, miljö och definitionen pÄ diagnos fram. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med nio pedagoger i olika yrkesgrupper.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ pedagogerna tankar kring normalitet, barns olikheter samt normer och vÀrden.I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet, normalitet och förskolan som normaliseringspraktik. Vidare beskrivs normkritiskt perspektiv lite kort.Studien Àr gjord pÄ tvÄ mindre orter pÄ smÄlands ostkust och sammanlagt har Ätta personal med olika profession intervjuats.Resultatet visar att den tillfrÄgade personalen pÄ de tvÄ förskolorna menade att en central frÄga pÄ förskolan nÀr det gÀllde normer och vÀrden var alla barns lika vÀrde och att alla hade rÀtt att vara den de Àr. IstÀllet för att kritisera barnen för deras tillkortakommanden skulle barnen lyftas och fÄ sina företrÀden uppmÀrksammade. LÀroplanens och likabehandlingsplanens betydelse var tydlig. Vidare menade personalen att normbegreppet och vad som kan tolkas som normalt var nÄgot som kunde problematisera deras arbete och deras instÀllning till barnen.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med barnens motoriska utveckling i inomhusmiljön. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolan och skolans förskoleklass till Är tre. Det vi Àr intresserade av Àr pedagogernas tankar kring anvÀndandet av sin inomhusmiljö med avseende pÄ den motoriska utvecklingen hos barnen samt för att se eventuella skillnader mellan verksamhetsfÀlten. VÄra intervjufrÄgor behandlar fyra huvudomrÄden, anvÀndandet av inomhusmiljön, vilka aktiviteter som genomförs, förhÄllandet till lÀroplanerna och motorikens betydelse. Resultatet visar att pedagogernas arbetssÀtt i förskolan och skolan skiljer sig en del inom dessa ÀmnesomrÄden.

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelsetrÀning har för inverkan pÄ barns liv, bÄde fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-pÄ fritids för de barn som Ànnu inte hittat sin fritidssysselsÀttning. I litteraturgenomgÄngen tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör ocksÄ vad Bunkefloprojektet Àr för nÄgot. I resultatet redovisar jag min forskning pÄ barnen.

Syftet med detta examensarbete var att studera nÄgra förskollÀrares uppfattningar kring begreppet utvecklingssamtal med fokus pÄ barns inflytande. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr fyra verksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor deltagit. HÀr beskrivs barns inflytande i planering och genomförande av utvecklingssamtal samt hur barnens inflytande kan visa sig i det fortsatta arbetet i verksamheten. Resultatet visade att förskollÀrarna hade varierande kunskaper inom omrÄdet och att ett medvetet förhÄllningssÀtt ökar barns möjlighet till inflytande..

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra pedagogers syn pÄ och hur de arbetar med rim och ramsor för barns sprÄkutveckling. För detta syfte har följande frÄgestÀllningar formulerats: - Vilka metoder anvÀnder de intervjuade pedagogerna för att trÀna barns sprÄk? - Vilka syften med och Äsikter om rim och ramsor har de intervjuade pedagogerna? - Hur och nÀr anvÀnder de intervjuade pedagogerna rim och ramsor i verksamheten? För att nÄ syftet med studien genomfördes en kvalitativ intervjustudie pÄ tvÄ förskolor dÀr tre pedagoger pÄ respektive förskola intervjuades. Det gjordes Àven en mindre observation pÄ respektive förskola. Tidigare forskningen ger olika signaler angÄende rim och ramsors betydelse för barns sprÄkutveckling och ökade sprÄkmedvetenhet men Àr alla eniga om dess möjlighet till lustfylld aktivitet för barn. Resultatet visade en stor skillnad vad gÀller förskolornas anvÀndning av rim och ramsor. PÄ den ena förskolan anvÀnde sig pedagogerna av rim och ramsor frekvent och sÀger sig ha gjort sÄ under alla Är.

Att relationen mellan barn och förÀldrar Àr viktig Àr vÀlkÀnt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvÀr och hur relationen till förÀldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och förÀldrar har stor betydelse för barns vÀlbefinnande Àr det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att undersöka vilka faktorer som hÀnger samman med goda relationer mellan barn och förÀldrar.Uppsatsen bygger pÄ material frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhÄllanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhÄllanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förÀlder hÀmtas frÄn barnintervjun.

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola. Malmö: LÀrarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa barns förutsÀttningar och möjligheter till kommunikation i en mÄngkulturell förskola. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mÄngkulturell förskola? Hur uppfattar förskollÀrarna sin kommunikation med barn i en mÄngkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollÀrarna sitt arbete med att frÀmja barns sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola? Undersökningen Àr gjord pÄ en mÄngkulturell förskola dÀr observationer Àr gjorda pÄ tvÄ barn i en barngrupp under nÄgra tillfÀllen och intervjuer med fem förskollÀrare.

Barns inflytande i förskolan Àr ett aktuellt Àmne som dessutom anses vara otroligt komplext, bÄde att förstÄ begreppet och att arbeta med. VÄrt syfte Àr att synliggöra de normer som kÀnnetecknar en verksamhet dÀr barn fÄr möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det fÄr för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrÄn ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in pÄ tvÄ avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor.

Studien undersökte gymnasievalet ur förÀldraperspektiv. Syftet var att finna och beskriva hur nÄgra förÀldrar ser pÄ gymnasievalet och deras egen roll i detta val. Sex förÀldrar med barn i Ärskurs nio intervjuades. Resultatet visar att förÀldrarna ser pÄ gymnasievalets vikt ur sÄvÀl ett framtida som ett nutida perspektiv. Synen pÄ mÄlet med gymnasiestudierna skiljer sig mellan förÀldrarna.

Anknytningens betydelse för barns utveckling, hjÀrnans uppbyggnad,psykologisk funktion och kÀnslomÀssig stabilitet har bekrÀftats avneurobiologisk forskning. Behandlingsmetoden Theraplay stÀrkeranknytning och samspel mellan barn och förÀldrar. Inom ramen för enutvÀrderingsstudie av Theraplaybehandling ville denna delstudie beskrivapatientgruppen samt undersöka samband mellan förÀldrarnas mÄende ochbarnens funktionsnivÄ. Hypotesen var att förÀldrarnas psykiska mÄendehade samband med barnens funktionsnivÄ. Deltagare var 24 barn 2-9 Ärmed förÀldrar.