Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar funktionshindrade barn vid valet av fritidsaktivitet. Fritiden Àr en viktig del av barns liv, det Àr dÄ de umgÄs med sina kamrater och deltar i olika fritidsaktiviteter. I undersökningen intervjuas tvÄ barn med funktionshinder och tvÄ barn utan samt tvÄ tjÀnstemÀn som arbetar med frÄgor rörande barns fritid, under tvÄ av barnintervjuerna har förÀldrarna deltagit. Intervjuerna Àr i samtalsform dÀr samtalet fokuserar pÄ barns möjligheter till en aktiv fritid (nÀr en person deltar i en aktivitet pÄ ett verksamt sÀtt). Undersökningen belyser funktionshindrade barn och deras förÀldrars syn pÄ funktionshindrade barns möjligheter till en aktiv fritid.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka förskolepersonalens tankar om leksakers betydelseför konstruktion av barns könsidentitet. Syftet Àr ocksÄ att undersöka förskolans uppdragatt arbeta för ökad jÀmstÀlldhet samt att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuersom metod. Studien genomfördes med tio personliga intervjuer av anstÀllda inomförskolan. I resultatet kom vi fram till att samtliga tio respondenter anser att vuxnasförhÄllningssÀtt och bemötande Àr viktigt i arbetet för att motverka traditionellakönsmönster och könsroller.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver sitt synsÀtt pÄ utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssÀtt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollÀrare utagerande barns beteenden, har förskollÀrarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollÀrare orsaken till utagerande barns beteende pÄ en individ-, grupp-, och organisationsnivÄ? För att undersöka dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av halvstruktrerade intervjuer med Ätta förskollÀrare. Forskning betonar en sjÀlvransakan av sitt eget bemötande och vikten att fÄ rÀtt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, Àr vÀldigt högljudda och vill synas.

Bakgrund: LÄg socioekonomisk status ökar risken för osunda beteendemönster, bland annat vad gÀller matvanorna. Barns levnadsvanor Àr av stor vikt, dÄ grunden för deras framtida vanor lÀggs under barndomen.Syfte: Att beskriva skillnaderna i barns kostvanor beroende pÄ vilken socioekonomisk grupp de tillhör.Metod: Litteraturstudie. Resultatet i tio vetenskapliga artiklar sammanfattades genom att söka Äterkommande Àmnen, av vilka teman skapades.Resultat: Socioekonomiska faktorer, förÀldrars inkomst och utbildningsnivÄ pÄverkar barns matvanor och mÄltidsmönster. Det framkom att lÄg socioekonomisk status vanligtvis innebÀr mer osund och mindre sund mat, samt mer oregelbundna mÄltidsmönster.Slutsats: Fler undersökningar av barns matvanor beroende pÄ socioekonomisk status bör genomföras för att fÄ bÀttre insikt i anledningarna till dessa. Detta för att kunna sÀtta in riktade interventioner i syfte att minska ojÀmlikheterna i kostvanor mellan barn..

(svenska):Examensarbetet Pedagogens roll i barns sprÄkutveckling, Àr skriven av Mercedes Loredo Skoghagen och Tarja Karjalainen Andersson. I vÄrt arbete har vi undersökt hur pedagoger frÄn tvÄ skilda förskolor frÄn olika stadsdelar i Malmö arbetar med barns sprÄkutveckling. Vi har studerat hur pedagogerna tÀnker kring barns sprÄk och deras instÀllning till de metoder som de anvÀnder sig av. Vi fick reda pÄ hur pedagogerna arbetar för att fÄ förÀldrarna involverade i deras barns sprÄkutveckling samt tagit reda pÄ hur arbetssÀttet skiljer sig Ät i förskolorna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa metoder för vÄr studie. Det empiriska materialet grundar sig pÄ intervjuer med tio pedagoger med fokus pÄ deras sprÄkarbete.

VÄrt syfte var att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger genomför planerade rörelseaktiviteter i förskolan samt pÄ vilket sÀtt pedagogerna upplever sig aktiva under dessa aktiviteter. Inledningsvis presenteras ett sammandrag av hur vi tolkat lÀroplanen för förskolan gÀllande rörelseaktiviteter. DÀrefter beskrivs forskaren Jean Piagets kognitivistiska utvecklingsteori vilken kan kopplas till den forskning och den litteratur vi tagit del av. Vidare redogörs för olika forskares och författares uppfattningar pÄ vilka sÀtt fysiska aktiviteter pÄverkar och har betydelse för barns totala utveckling, exempelvis motorisk, perceptuell och sensorisk utveckling, samt deras synsÀtt pÄ rörelseaktiviteters betydelse för barns lÀrande, sjÀlvkÀnsla och hÀlsa. Avslutningsvis beskrivs förskolans respektive pedagogens uppdrag gÀllande planerade rörelseaktiviteter.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Att bli vaccinerad kan för skolbarnet vara en jobbig upplevelse. Om barnet dessutom ÀrstickrÀdd blir situationen Ànnu jobbigare. Skolsköterskan ger en del av vaccinationerna somingÄr i det nationella vaccinationsprogrammet som Socialstyrelsen (2004) tagit fram. I den hÀrstudien belyses de ÄtgÀrder som skolsköterskan gör för att underlÀtta vaccinationssituationensÄ lÄngt det Àr möjligt. Genom att genomföra intervjuer med sex skolsköterskor och dÀrav fÄfram ett datamaterial som sedan analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys, kunde dettaÀmne belysas.

I studien undersökte vi inom vilka omrÄden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka omrÄden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur barnen sjÀlva tÀnker kring barns inflytande. I studien anvÀnde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par frÄn tvÄ förskoleklasser frÄn tvÄ skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten.

Som titeln berĂ€ttar handlar den hĂ€r rapporten om modersmĂ„lets roll. Det huvudsakliga syftet med den hĂ€r studien har varit att undersöka förskollĂ€rarnas, modersmĂ„lslĂ€rarnas och förĂ€ldrarnas uppfattningar om modersmĂ„lets betydelse för andrasprĂ„kslĂ€rande och barns personliga utveckling. Åtta personer har deltagit i studien som bygger pĂ„ en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet visar att respondenterna Ă€r eniga om att ett vĂ€lutvecklat modersmĂ„l gynnar andrasprĂ„kslĂ€randet. De gav Ă€ven en bild av att vara vĂ€letablerad i bĂ„de modersmĂ„l och svenska sprĂ„ket som stĂ€rker varandra och stĂ€rker barnet.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att synliggöra hur man som förskollÀrare och/eller förÀlder kan förstÄ och hantera barns krigs- och vapenlekande. Genom samtal med Ätta förÀldrar och sex pedagoger om barndom, barn och krigs- och vapenlekar vill vi, ur ett barndomssociologiskt perspektiv jÀmföra och problematisera dessa vuxnas tankar och erfarenheter med forskarnas teorier om barn, barndom och lek. I analyskapitlet framkommer tvÄ generella stÄndpunkter bÄde bland förÀldrar och pedagoger och vi kan se tydliga likheter mellan förÀldradiskussion 1 och pedagogdiskussion 1 samt mellan förÀldradiskussion 2 och pedagogdiskussion 2 dÀr det ena paret av dessa stÀller sig mer kritiska till krigs- och vapenlekar Àn de andra grupperna. Trots de olika stÄndpunkterna har alla fyra grupperna mÄnga liknande tankar. Det framkommer dock skillnader i vilken vÀrdering dessa tankar tillskrivs. Exempelvis Àr alla överens om att barnen bara leker men antingen för att de inte förstÄr allvaret i leken eller för att leken inte Àr speciellt farlig och kan liknas vid vilken annan rollek som helst..

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapArbetets art:  Examensarbete, 15 hp LÀrarprogrammet Titel: ?De tar kort pÄ mig nÀr jag var utklÀdd ? men jag vet inte varförEn intervjustudie om barns uppfattningar om dokumentation. Engelsk titel: ?They were taking photos of me when I was rigged out ? however I donŽt know the reason?ChildrenŽs opinion about documentation ? an interview study.Författare: Inger Palm       Handledare: Nina Modell Syftet med denna studie Àr att ge en fördjupad förstÄelse av de uppfattningar barn har av det dokumentationsarbete som förekommer pÄ deras förskolor. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och materialet bestod av 21 stycken intervjuer med barn frÄn tvÄ olika förskolor pÄ skilda orter. Studien har utgÄtt frÄn den sociokulturella teorin, Vygotskijs tankar om det situerade lÀrandet, dokumentationssyften, barnsyn samt makt. Resultatet av studien visade att övervÀgande andelen barn hade positiva uppfattningar om dokumentation.

Bakgrund: Anorexia nervosa Àr en sjÀlvförvÄllad bantningsform, ?sjÀlvsvÀlt? som karaktÀriseras av ett litet matintag och undvikelse av feta livsmedel. Anorexia nervosa drabbar frÀmst flickor i tonÄren. Tidigare forskning visade pÄ att förÀldrar till dessa barn och ungdomar upplevde bristfÀlligt stöd och information frÄn sjukvÄrden samt avsaknad av delaktighet kring sitt sjuka barns behandlingsprocess.  FörÀldrarna upplevde Àven att sjukdomen hade en psykisk, fysisk och social pÄverkan pÄ deras livssituation och att de behövde stöd i att hantera denna situation.Syfte: Att belysa förÀldrars upplevelse av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia nervosa.Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt synsÀtt som Àr baserad pÄ fem ostrukturerade intervjuer med en öppen frÄga.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse den sociala miljön pÄ olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön Àr en miljö som i denna uppsats bestÄr av den fysiska miljön pÄ en plats, mÀnniskors interaktion med denna fysiska miljö, men ocksÄ mÀnniskors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vÀnt oss till högstadieelever i Ärskurs sju och nio pÄ en F-9 (frÄn förskola till Ärskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige.I detta examensarbete har vi valt att anvÀnda en visuell metod, kallad fotoelicitering dÀr eleverna fÄtt fotografera med hjÀlp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt.Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön pÄ en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar pÄ att erfarenheterna av en plats beror pÄ situation och vilka mÀnniskor som vistas pÄ platsen samtidigt.