Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga möjligheter och hinder för barns reella inflytande pÄ arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll i förskolan samt hur barns faktiska inflytande ser ut i den dagliga verksamheten. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka faktorer anser förskollÀrarna begrÀnsar och/eller möjliggör barns reella inflytande i förskolan? Hur ser den dagliga förskoleverksamheten ut med tanke pÄ barninflytande? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit avstamp i forskning pÄ omrÄdet. Tidigare forskning visar pÄ att det finns en oro bland pedagoger att lÀmna pedagogstyrd verksamhet till förmÄn för barns inflytande. Studien Àr gjord pÄ fyra förskolor dÀr intervjuer och observationer har anvÀnts som metod.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, unga vuxnas erfarenheter av separation och vÄrdnadstvist mellan förÀldrarna under barndomen inverkat nÀr det gÀller instÀllning till samlevnadsfrÄgor. Mer konkret Àr avsikten att söka svar pÄ frÄgor som beaktar principen om barnets bÀsta, attityder gentemot relationer, separationer och giftermÄl liksom dagens relation till förÀldrarna. Tolkningsramen som anvÀndes för att tolka och förstÄ uppsatsens empiriska material baseras pÄ de inledande bestÀmmelserna enligt 6 kap. förÀldrabalken, nÄgra risker med socialarbetarens förhÄllningssÀtt, barnets kÀnsla av ansvar, lojalitet och hemlighÄllande, barnets överlevnadsstrategier och kognitiv dissonansteori. Dessa tolkningsredskap var effektiva för att belysa unga vuxnas erfarenheter frÄn barndomen och deras attityder till samlevnadsfrÄgor.

Syftet med vÄr studie var att studera vilka tankar och intentioner förskollÀrarna pÄ tvÄ olika förskolor har kring hur de har utformat den fysiska inomhusmiljön. Vi ville Àven studera hur de ser pÄ den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande och Àven vilken barnsyn och kunskapssyn förskollÀrarna har och hur de avspeglas i miljön. Den ena var en Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra en förskola utan nÄgon specifik inriktning. Vi valde att begrÀnsa vÄr undersökning till tvÄ förskolor med avdelningar dÀr barnen var i Äldrarna 1-2 Är. I undersökningen deltog tre förskollÀrare frÄn respektive förskola i intervjuerna.

Vi har med vÄrt arbete FörskollÀrares syn pÄ barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollÀrare ute i verksamheten ser pÄ den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollÀrare sÄg den fria leken som ett sÀtt att frÀmja barnens utveckling eller om de sÄg den som ett tidsfördriv. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrför: Hur tÀnker förskollÀrarna kring begreppet fri lek? Hur anvÀnder förskollÀrarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att intervjua fyra förskollÀrare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, dÄ vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter.

Syftet med arbetet var att synliggöra nÄgra utvalda pedagogers syn pÄ bildsamtalets betydelse och hur det kan anvÀndas som sprÄkverktyg i en förskolegrupp bestÄende av tolv barn totalt, varav sex av barnen har grav sprÄkstörning. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en videoobservation pÄ en förskola som pÄ sin hemsida sÀger sig anvÀnda bilder som stöd för att beskriva barnens vardag. Studien fokuserade pÄ om pedagogen genomför bildsamtal med barnen i förskolan och hur dessa samtal i sÄ fall implementeras i praktiken, vad som karaktÀriserar samtalen i sÄ fall samt vilken betydelse dessa pedagoger ansÄg att bildsamtal har för olika barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att bildsamtal Àr betydelsefullt för barnens multimodala lÀrande, dÀr olika kanaler i kombination förstÀrker och utvecklar barnens sprÄk. Resultatet visar Àven pÄ att möjligheterna Àr vÀldigt stora med bildsamtal som arbetssÀtt vad gÀller kommunikativ utveckling och pedagogerna i studien tog tillvara pÄ de möjligheterna i bÄde planerade bildsamtal och oplanerade bildsamtal dÀr det övergripandet syftet med bildsamtalen var att alla skulle fÄ komma till tals, samtala och reflektera tillsammans utifrÄn förmÄga.

Syftet med denna uppsats Àr belysa, problematisera och skapa förstÄelse för hur pedagoger i förskolan arbetar för att stÀrka barns relationsskapande. FrÄgestÀllningarna som vi vill ha svara pÄ Àr: hur arbetar pedagoger för att frÀmja relationerna mellan barnen och hur kommer pedagogernas tolkning och förstÄelse av kamratsocialisation till uttryck i det konkreta arbetet. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjorde vi en kvalitativ undersökning med fokusgrupp och observationer som instrument. Som teoretisk utgÄngspunkt har vi anvÀnt det sociokulturella perspektivet som betonar den interaktionistiska aspekten. Det innebÀr att samband mellan mÀnniskan och hennes sociala vÀrld studeras.

Syftet med studien var att undersöka förskolepersonals delaktighet i barns lek och hur barn uppfattade förskolepersonalens delaktighet i leken. Datainsamlingen genomfördes genom en kvalitativ studie med intervjuer av bÄde förskolepersonal och barn i fyra förskolor. Barnintervjuerna gjordes i fokusgrupper och i par, för att barnen skulle fÄ stöd av varandra och att svaren skulle bli mer utvidgande. VÄrt resultat visade att förskolepersonalen ansÄg att deras delaktighet i barns lek gynnade barnens sociala utveckling, genom att finnas tillhands och stötta vid barns konflikter men Àven att planera för miljön. Genom förskolepersonalens förhÄllningssÀtt uppfattade barnen förskolepersonalen som ett stöd vid konflikter med andra barn, men att barnen Àven ansÄg att förskolepersonalen höll sig pÄ avstÄnd genom att betrakta dem i deras lek.

Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten. Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.

Inga mellanmÀnskliga möten Àr fria frÄn makt, sÄ ej heller bland barn. Leksaker Àr en del av barns vardag och det förekommer att barn har med sig privata leksaker till förskolan. Men barns val av leksaker kan vara pÄverkat av de medietexter de stÀndigt möter. DÀrför utgör forskning kring lek, leksaker, makt, media och status en vÀv som bildar bakgrunden till denna studie. Syfte: Att synliggöra barns tankar kring privata leksakers betydelse för den sociala ordningen inom lekgemenskapen samt deras syn pÄ mediernas eventuella pÄverkan pÄ lek och leksaksval.

För att utveckla barns sprÄk Àr det viktigt att förskollÀraren har en nÀra kontakt med barnen och fÄr dem att kÀnna sig sedda och förstÄdda. Barn utvecklar sitt sprÄk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sÀtt att arbeta med sprÄkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt SÀljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn kÀnner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem sjÀlv.

Syftet med detta arbete har varit att studera ett sammansatt sprÄkbegrepp och vad det har för betydelse för lÀrandet. Studien Àr gjord pÄ en skola pÄ Nya Zeeland dÀr jag har observerat undervisningen för de tidigare Äldrarna (5-8 Är). Genom klassrumsobservationer har jag undersökt pÄ vilket sÀtt pedagogerna ger utrymme för de olika estetiska sprÄkformerna i undervisningen. I intervjuer har jag tagit reda pÄ hur pedagogerna uppfattar anvÀndandet av bild, musik, dans och drama i undervisningen, samt vad de anser det ha för betydelse för barns lÀrande.Observationerna har visat att pedagogerna frÀmst anvÀnder sig av musik- och bildsprÄket i undervisningen, och elevernas egna bilder har en central roll i skrivarbetet i samtliga observerade klasser.I intervjuerna framkom att pedagogerna kÀnde till att de olika estetiska sprÄken Àr av betydelse för barns lÀrande, men endast en av de fyra intervjuade pedagogerna kÀnde till sjÀlva begreppet, ett vidgat/sammansatt sprÄkbegrepp.Pedagogerna anser att de estetiska sprÄkformerna kan stödja elevers lÀrande, och de försöker skapa en balans i undervisningen dÀr de olika sprÄken fÄr utrymme. Det finns dock ingen entydig uppfattning om att alla sprÄkformer Àr nödvÀndiga för barns meningsskapande, Àven om tre av de fyra pedagogerna menar att det Àr viktigt att det finns en variation och att eleverna fÄr utveckla de olika sprÄken.

Att det aldrig Ă€r för sent att utveckla sin lĂ€s- och skrivförmĂ„ga Ă€r det bĂ€rande temat i denna uppsats. Syftet Ă€r tvĂ„faldigt: dels Ă€r avsikten att skapa en förstĂ„else för de svĂ„righeter vuxna med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter har att brottas med, dels att lyfta fram de framgĂ„ngsfaktorer som, enligt verksamma pedagoger i vuxenutbildningen, prĂ€glar effektiva utbildningsinsatser för vuxenstuderande med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.I tre litteraturstudier belyses lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter hos vuxna utifrĂ„n olika perspektiv. Översikt ett beskriver hur vuxna med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter uppmĂ€rksammas i olika styrdokument för vuxenutbildningen. I översikt tvĂ„ redogörs för det komplexa fĂ€lt som lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter hos den vuxna individen utgör och i den tredje översikten Ă„skĂ„dliggörs sjĂ€lvbildens betydelse för individer med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.I en enkĂ€tstudie ges en bred bild av hur 35 pedagoger som arbetar med sĂ€rskilda insatser till vuxenstuderande med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter betraktar sina insatser, vad de exempelvis lĂ€gger vikt vid i sin undervisning, vilket behov av kompetensutveckling de har och, inte minst, vad de rĂ€knade som framgĂ„ngsfaktorer för effektiva insatser.EnkĂ€tstudiens resultat bekrĂ€ftar i stort den tidigare forskning som gjorts inom omrĂ„det nĂ€r det gĂ€ller effektiva insatser. Praktiska förutsĂ€ttningar i form av ett inbjudande ?yttre rum? med möjlighet till lugn och ro, ?time on task? samt tillgĂ„ng till teknisk kompensation anges som viktiga villkor för en framgĂ„ngsrik lĂ€rsituation.

Anknytningssystemet har visat sig vara en viktig del i barns trygghet och Ă€r kanskenyckeln till barns utveckling och lĂ€rande. Tidigare forskning visar att en trygg anknytning ger utlopp Ă„t lusten att upptĂ€cka och pröva nya erfarenheter av bĂ„de aktiviteter och relationer till andra mĂ€nniskor, en otrygg anknytning hĂ€mmar barnet och leder till Ă€ngslan och osĂ€kerhet (Kihlbom, Lidholt & Niss, 2009).Syfte med studien Ă€r att undersöka hur förskollĂ€rare ser pĂ„ begreppet trygghet, hur de skapar en trygg miljö samt vilka samband de ser mellan barns trygghet och barns utveckling och lĂ€rande i förskolan. För att besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar sĂ„ anvĂ€ndes intervjuer som metod. Åtta förskollĂ€rare har intervjuats pĂ„ tre olika förskolor.VĂ„ra resultat utifrĂ„n litteraturgenomgĂ„ngen visar att pedagoger som Ă€r engagerade och intresserade av varje enskilt barn tillför en god möjlighet för en trygg anknytning. En trygg anknytning visar att barn vĂ„gar ta för sig i verksamheten, otrygga barn behöver en vuxen nĂ€ra till hands för att fĂ„ mer framgĂ„ng i sitt lĂ€rande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om sagor har betydelse för den matematiska begreppsförstÄelsen hos yngre barn. Vid tidigare forskning kring sagornas betydelse för inlÀrningen har fokus legat pÄ svenska sprÄket till exempel i ordförstÄelse och som introduktion till lÀs- och skrivprocessen. Vi anser att man kan anvÀnda en saga till sÄ mycket mer och valde dÀrför att undersöka om man kan skapa matematisk begreppsförstÄelse utifrÄn en saga. Genom intervjuer med verksamma sago- och dramapedagoger har vi fÄtt en tydligare bild av sagans betydelse i förskolans verksamhet och vid inlÀrning. Vi genomförde observationer med tvÄ barngrupper dÀr vi arbetade med en kÀnd folksaga.

Barns sÀtt att uttrycka sig varierar mycket frÄn vuxnas beteende och dessa faktorer tillsammans gör det svÄrt att vÄrda barn med smÀrta. I prehospital vÄrd möts man av barn med smÀrta och situationen kan göra det svÄrt att smÀrtbedöma barnet. Vid behandling av smÀrta Àr smÀrtskattningsinstrument ett redskap för att fÄ ett konkret vÀrde pÄ smÀrtans intensitet. Det finns olika instrument anpassade för olika Äldrar. Syftet var att beskriva olika metoder för smÀrtbedömning av barn vilket gjordes genom en systematisk litteraturstudie.