Följande studie fokuserar pÄ barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie Àr att med utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhÄllande till olika aspekter som kan skapa förutsÀttningar för barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling. Studiens frÄgestÀllning Àr: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsÀttningar för barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi analyserat insamlad empiri med utgÄngspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat pÄ att pedagogerna Àr dem som skapar förutsÀttningar för att utveckla barns lÀs och skrivförmÄga.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fyra andrasprÄkslÀrare anger att de arbetar och resonerar  kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, samt vilken betydelse modersmÄlet har för barns sprÄkutveckling. Undersökningen Àr baserad pÄ Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för frÀmjande av barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att lÀrarna arbetar utifrÄn barnens behov och förutsÀttningar samt fokuserar pÄ det individuella mötet med barnet. ArbetssÀtt som anvÀnds för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr böcker, bilder och konkret material för att fÄ eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar ocksÄ att konkret material gynnar flersprÄkiga barn för att skapa förstÄelse och att eleverna kan ta till sig det svenska sprÄket enklare. Resultatet visar ocksÄ tydligt att modersmÄlet Àr en viktigt faktor för barns sprÄkutveckling.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur film marknadsförs via trailrar, exemplet Àr filmen Lejonkungen frÄn 1994 och dess uppföljare samt en nyutgÄva. Syftet Àr att undersöka vad det Àr som hamnar i fokus i filmernas trailrar, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem Ät, samt hur berÀttelsen förnyas. Uppsatsen tar upp forskning om high concept, trailrar och Disney för att fÄ en teoretisk grund till analysen av vad som hamnar i huvudsakligt fokus i trailrarna och vad det fyller för funktion. Med hjÀlp av tidigare forskning och analys av trailrarna undersöker uppsatsen vilka strategier filmskapare anvÀnder för att locka en publik att gÄ och se deras filmer..

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att skapa perspektiv kring kommunikationen vid konflikter och konflikthantering. Fokus ligger frÀmst pÄ vuxnas och barns samspel, med stark betoning pÄ lÀrare/pedagog - elev/barn relationer.De tre frÄgestÀllningarna som ligger till grund för denna studie Àr; Var, hur, nÀr och varför sker kommunikation enligt Ätta engelsksprÄkiga artiklar? Vad anser Ätta engelsksprÄkiga artiklar om hur kommunikation i form av samtal kan frÀmja konflikthantering? och Vilken betydelse fÄr relationer för konflikter och konflikthantering enligt Ätta engelsksprÄkiga artiklar? Svaren till frÄgestÀllningarna har hittats genom att belysa Ätta studier och dess resultat. Forskningsöversikten Àr tÀnkt att ge lÀsaren en tydlig bild över kommunikationens betydelse vid konflikter och konflikthantering.Resultatet av studien visar att kommunikation i form av exempelvis samtal Àr av stor vikt vid konflikter och hanteringen av dessa. Andra huvudfaktorer som Àr av vikt Àr bland annat relationers betydelse, dubbelriktad pÄverkan, samt reflektion, utvÀrdering, och kontinuitet.Det har visat sig att vuxna influerar barn och att barn pÄverkar vuxna.

SAMMANFATTNINGSyftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om samlingens innebörd i förskolan. Samlingen Àr en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Det Àr en pedagogstyrd aktivitet som ofta innehÄller upprop, sÄng, samtal, berÀttelser och olika teman. VÄra forskningsfrÄgor Àr att vi vill veta hur samlingen i förskolan Àr utformad, varför samlingen anvÀnds som arbetssÀtt och vad förskollÀrarna anser att samlingen har för mening för barns lÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi gjort en intervjustudie, dÀr vi intervjuat fem förskollÀrare.

Elektroniskt skrivande har gett upphov till nya skriftliga genrer med starka inslag av muntlighet som utmanar vÄr hittillsvarande uppfattning om talat och skrivet sprÄk. Det gÄr ocksÄ trender i vilka communities (nÀtgemenskaper) som Àr mest populÀra. En av de communities som Àr mycket populÀr just nu Àr Facebook, dÀr majoriteten av anvÀndarna Àr unga vuxna. En studie av sprÄkbruket pÄ Facebook Àr intressant pÄ grund av att större delen av tidigare forskning om sprÄkbruk pÄ nÀtet, eller chattsprÄk, handlar om barns och ungas sprÄk. En jÀmförelse mellan sprÄkbruket pÄ Facebook och LunarStorm (dÀr majoriteten av anvÀndarna Àr barn och ungdomar) Àr dÀrför intressant.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur socialsekreterare resonerar kring barns delaktighet vid beslutsprocesser. Undersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med elva socialsekreterare. Samtliga arbetar med barnutredningar i olika kommuner. Studien har en induktiv ansats och har skrivits ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Av intervjuerna har en tematisk analys gjorts, dÀr tre teman blev centrala.

En sexuellt överförbar infektion (STI) kan drabba alla mÀnniskor vid oskyddat sex oberoende av Älder, kön och sexuell lÀggning. Unga vuxna mellan 20-29 Är Àr en speciellt utsatt grupp nÀr det gÀller att smittas av en STI. De vanligaste STI bland unga vuxna Àr klamydia, kondylom och genital herpes och obehandlade kan dessa infektioner leda till komplikationer och infertilitet. Syftet med studien var att undersöka och belysa unga vuxnas kunskaper och attityder om STI. Som metod i studien har fokusgruppsintervjuer tillÀmpats.

Syftet med denna studie var att belysa hur Ätta pedagoger som Àr verksamma i de lÀgre Ärskurserna ser pÄ klassrummet som arbetsfÀlt, nÀr det gÀller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig pÄ en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.VÄra slutsatser av resultatet Àr att pedagogerna visar att de har förstÄelse för barns motoriska utveckling. Trots detta rÄder det en brist pÄ medvetna motoriska rörelseövningar som Àr integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..

Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma pedagoger resonerar om sin roll i barns lÀrande. Syftet med studien Àr att fÄ syn pÄ pedagogers olika uppfattningar och hur de pÄ olika sÀtt beskriver sin tolkning av begreppet lÀrande samt vilka förutsÀttningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptÀcka och fÄ förstÄelse för lÀrande. Den metod som anvÀnts har varit enskilda intervjuer med pedagoger. De frÄgor som studien har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur resonerar pedagoger kring sin roll i barns lÀrande? Hur resonerar pedagoger om synliggörandet av barns lÀrande? Teoretiska utgÄngspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lÀrarens roll och funktion för lÀraruppdraget.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera pedagogers syn pÄ den fria leken och dess betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àven undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lÀrande och utveckling i förskolan. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i tvÄ förskolor. Det som framkommit i undersökningen Àr att pedagogerna hade ett positivt synsÀtt pÄ den fria leken. De ansÄg att den fria leken Àr en viktig kÀlla till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör dÀrför lÀggas mer vikt pÄ i verksamheten. Resultatet visar ocksÄ att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansÄg att deras nÀrvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

Syftet med studien har varit att synliggöra och analysera bokens och höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling ur ett förskollÀrarperspektiv. FrÄgestÀllningarna har varit hur förskollÀrare ser pÄ anvÀndning av böcker samt hur höglÀsning blir en del av förskolans vardag. ProblemomrÄdet har grundats i att vi av olika erfarenheter har upplevt att boken ofta ses och anvÀnds som en tidsutfyllnad. Den teoretiska utgÄngspunkten har grundats i literacy som Àr ett brett begrepp som traditionellt genomsyrats av barns lÀs- och skrivutveckling. Literacy som begrepp har utvecklats till att inkludera bilder, sprÄk samt symboler.

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, sĂ„ att de fĂ„r vara med och pĂ„verka. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar bĂ„de barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollĂ€rare pĂ„ fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet pĂ„ olika sĂ€tt kan ta sig uttryck i miljön.

Under de senaste Ärtiondena har förstÄelsen ökat för att förmÄgan till sjÀlvreglering Àr central för barns utveckling. Den ses som grundlÀggande för att kunna relatera och kommunicera med andra och ocksÄ hur vi klarar av den stress och de pÄfrestningar som livet ibland innebÀr. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att försöka förstÄ om, och i sÄ fall hur, man kan koppla förÀndringar av förmÄgan till sjÀlvreglering hos barn till interventioner under en Theraplaybaserad behandling och om förÀndringarna Àr mÀrkbara i vardagen. Undersökningen Àr gjord i tre delar. I den första har jag följt tre behandlingar genom film under de första fem respektive sex sessionerna och i den andra delen har jag intervjuat behandlarna. Fokus har legat pÄ om man kan se att barnets förmÄga till sjÀlvreglering ökar och vad behandlaren gör som Ästadkommer detta.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att tillföra kunskap om inne- och uteslutande handlingar i samband med specialundervisning i grundskolans tidigare Är i den svenska skolan. FrÄgestÀllningarna som kommer besvaras i studien Àr, vilka inneslutande respektive uteslutande handlingar sker i skolan i samband med att elever fÄr specialundervisning? Vilka följder fÄr inneslutande respektive uteslutande handlingar i samband med att elever fÄr specialundervisning? Vilka fler effekter kan specialundervisningens organisering leda till? Studien utgÄr frÄn en halvstrukturerad kvalitativ intervju, vilket betyder att intervjun inte genomförs med ett stÀngt frÄgeformulÀr. Den tar sin utgÄngspunkt i en intervjuguide som inkluderar bakgrund, organisation, följder och attityder. Materialet analyserades med beskrivningskategorier, med utgÄngspunkt i fenomenografin dÀr mÄlet Àr att kartlÀgga skilda uppfattningar om samma fenomen.