VÄrt syfte Àr att med spel, lek och charader försöka fÄ eleverna att lÀra sig den svenska grammatiken pÄ ett enkelt och roligt sÀtt. Vi vill ocksÄ utröna vad eleverna tyckte om undervisningsmetoden. Vi vill se hur vÄr alternativa metod med spel och lekar som grund för inlÀrningsprocessen fungerar. Den traditionella grammatikundervisningen med studieböcker och fyller i övningar fann vi sjÀlva inte speciellt inspirerande. DÀrför utvecklade vi denna alternativa undervisningsmetod.

Stor uppmÀrksamhet har under den senaste tiden riktats mot brister i skolan och mot Skolinspektionen som Àr den myndighet som utövar tillsyn över skolan. Vid det som kallas Regelbunden tillsyn granskas skolverksamheten bland annat genom att inspektörer frÄn Skolinspektionen besöker skolorna. MÄlet Àr att bidra till elevers lika rÀtt till god utbildning i en trygg miljö, dÀr alla nÄr minst godkÀnt i alla Àmnen.Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer förstÄ förutsÀttningar för skolpersonals lÀrande i samband med Skolinspektionens tillsyn. Vi har anvÀnt oss av litteratur om utvÀrdering och vuxnas lÀrande. Studien bestÄr av intervjuer med fem lÀrare och tre rektorer pÄ tre skolor i tre kommuner, som alla haft kontakt med Skolinspektionen nÀr den 2010 utövade regelbunden tillsyn pÄ respektive skola.Resultatet frÄn intervjuerna visar att skolpersonalen var positiv till tillsynen.

Detta arbete har som syfte att undresöka förskollÀrares uppfattningar om verbala krÀnkningar mellan barn. Arbetet söker svar pÄ hur de krÀnkande sprÄket kan vara en del i barns sociala utvecklning. Jag har genomfört intervjuer med förskollÀrare för att kunna ta del av deras erfarenhet och kunskap inom omrÄdet. I mina resultat har det framkommit att förskolans pedagoger Àr en viktig del av barns sociala utveckling. Det Àr i förskolan man fÄr sina första upplevelser av vÀnskap, men det Àr ocksÄ dÀr i relationerna som man kan bli utsatt, eller utsÀtta andra, för verbal krÀnkning.

BakgrundUnder vistelsen pÄ förskolan tillbringar barnen mycket tid ute pÄ gÄrden och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehÄll av varierande inslag för att barn ska lÀra och utvecklas. Utomhuspedagogik stÄr för den okonstlade upptÀckten av att erfara hÀr och nu. För att lÀrande ska ske pÄ ett för barnen meningsfullt sÀtt bör bÄde gÄrden och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptÀckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet Àr vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebÀr för barns lÀrande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lÀrande och utveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens roll i förskolebarns lek. Forskningsbakgrunden behandlar den utvecklingspsykologiska samt den sociokulturella teorin om lek. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Den kvalitativa undersökningen har gjort pÄ tvÄ olika förskolor med videoobservationer samt intervjuer. Relevanta delar ur resultatet har valts ut och analyserats utifrÄn vÄrt syfte.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken betydelse rÀkneramsor kan ha för yngre barns tidiga matematiklÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning utfördes kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I vÄr undersökning ingick Ätta barn i Äldern tvÄ till tre Är. Resultatet visar att yngre barn pÄ förskolan ges möjlighet att lÀra sig matematik genom rÀkneramsor, till exempel nÀr det gÀller antalsuppfattning. Förskolan kan, med hjÀlp av rÀkneramsor, grundlÀgga det matematiska lÀrandet pÄ ett medvetet sÀtt genom att barnen fÄr uppleva variation och mÄngfald i flera olika miljöer.

Lek tillsammans med andra barn kan vara barns sÀtt att lÀra sig det sociala samspelet för att utvecklas emotionellt och intellektuellt. MÄnga barn tillbringar lÄnga dagar i förskolan och dÀrmed Àr förskolepersonalen betydelsefull för deras utveckling i bl.a. lek. En stor utmaning för dem Àr att hjÀlpa barn som inte förstÄr och behÀrskar andra barns leksignaler. Undersökningens syfte har varit att studera vilket synsÀtt personal i förskolan har pÄ barns lek samt vilka arbetssÀtt och metoder de anvÀnder för att hjÀlpa barn som saknar förmÄga att leka tillsammans med andra barn. Undersökningen genomfördes med ostrukturerade intervjuer med Ätta intervjupersoner.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute pÄ förskolegÄrden, samt förskollÀrares betydelse för barns rörelseutveckling. FrÄgestÀllningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollÀrarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollÀrarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegÄrden hjÀlper till att utveckla barns motorik. Vi anvÀnde oss av intervju som metod dÀr vi intervjuade sex förskollÀrare. Till vÄr hjÀlp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem pÄ ett dokument i datorn.

VĂ„rt syfte med examensarbetet var att undersöka dansens eventuella betydelse för stĂ€rkande av sjĂ€lvuppfattning hos barn i förskoleĂ„ldern. I förskolans uppdrag lĂ€ggs stor vikt vid arbetet med att stĂ€rka barns sjĂ€lvkĂ€nsla. Vi valde dĂ€rför att undersöka dansens och rörelsens betydelse i detta arbete. De frĂ„gestĂ€llningar vi valde att undersöka var följande:? Hur arbetar förskollĂ€rare respektive danslĂ€rare med dans och rörelse med fokus pĂ„ att stĂ€rka barns sjĂ€lvuppfattning?? Är dans och rörelse en metod för att stĂ€rka barns sjĂ€lvuppfattning? PĂ„ vilket sĂ€tt?För insamling av data anvĂ€nde vi oss av kvalitativa intervjuer med förskollĂ€rare och danspedagoger, samt observationer av en barngrupp under fyra stycken dans och rörelsepass, dessa pass genomförda av oss.

VÄr studie handlar om hur barn i Äldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie Àr att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att anvÀnda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjÀlp av denna metod Àr syftet att vi ska fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon pÄ förskolan.

I dagens samhÀlle möts barn av enorma krav frÄn olika hÄll, skolan Àr en stor del i barnens liv, och vi har i denna uppsats fokuserat pÄ hur barn upplever stress och vad som orsakar deras stress. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden i form av intervjuer med barn och en pedagog. Problemformuleringarna vi har anvÀnt oss av bestÄr av dessa frÄgor: Àr barnen medvetna om sin egen stress? Hur kÀnns det i kroppen dÄ de Àr stressade? Och vet de varför de Àr stressade? Resultatet av vÄr undersökning visar att vÄr barngrupps medvetenhet om stress inte Àr sÀrskilt stor. Barnens svar kretsar runt tid och vuxnas stress, av 11 intervjuade barn var det endast tre som kopplade stressen till sig sjÀlv och beskrev sin egen stress..

 Syftet med studien Àr att studera hur förskollÀrare ser pÄ samt talar om sitt arbete med barns delaktighet och inflytande under en planerad lÀrsituation i förskolan. Bakgrunden till studien Àr att begreppen delaktighet och inflytande under de senaste Ären fÄtt en central betydelse i lÀroplanen för förskolan. Enligt forskning kan dock förskollÀrares arbete med barns delaktighet och inflytande i lÀrsituationen variera. DÀrför blir följande problemformuleringar relevanta att undersöka:-       Hur ser förskollÀrare pÄ begreppen barns delaktighet och inflytande i relation till lÀroplanen för förskolan?-       Hur uttrycker förskollÀrare att de arbetar med och strÀvar efter barns delaktighet och inflytande under en planerad lÀrsituation?I litteraturgenomgÄngen lyfts studiens teoretiska utgÄngspunkter, sociokulturellt perspektiv och utvecklingspedagogisk teori följt av relevant forskning kring Àmnet.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fyra andrasprÄkslÀrare anger att de arbetar och resonerar  kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, samt vilken betydelse modersmÄlet har för barns sprÄkutveckling. Undersökningen Àr baserad pÄ Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för frÀmjande av barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att lÀrarna arbetar utifrÄn barnens behov och förutsÀttningar samt fokuserar pÄ det individuella mötet med barnet. ArbetssÀtt som anvÀnds för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr böcker, bilder och konkret material för att fÄ eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar ocksÄ att konkret material gynnar flersprÄkiga barn för att skapa förstÄelse och att eleverna kan ta till sig det svenska sprÄket enklare. Resultatet visar ocksÄ tydligt att modersmÄlet Àr en viktigt faktor för barns sprÄkutveckling.

I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer med nÄgra studerande vid högskola och kommunal vuxenutbildning undersökt deras upplevelser av att studera. Dagens stÀndigt förÀnderliga samhÀlle och arbetsmarknad stÀller krav pÄ livslÄngt lÀrande och utveckling hos individer. En del vÀljer sjÀlva att börja studera medan andra kan kÀnna sig mer eller mindre tvingade för att fÄ sysselsÀttning och kunna försörja sig. Den hÀr studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats med avsikt att fÄ förstÄelse för en grupp individers förestÀllningar om sina studier. Resultatet visar att personerna vÀljer att börja studera frÀmst för att fÄ ett fast arbete och en jÀmn ekonomi men Àven utifrÄn en önskan om att utvecklas och studera det som de Àr intresserade av.

VÄrt syfte med denna studie Àr att förstÄ och beskriva tre förskollÀrares förestÀllningar om barns utveckling och lÀrande och hur dessa förestÀllningar stÄr i relation till förskollÀrarnas agerande i samlingen. Studiens frÄgestÀllningar Àr "Hur framtrÀder tre förskollÀrares förestÀllningar kring barns utveckling och lÀrande inför, under och efter samlingen i en förskola?" och "Hur stÄr de förestÀllningar vi tolkar fram ur förskollÀrarnas utsagor i relation till deras agerande i samlingen?" Vi har utgÄtt frÄn tidigare forskning kring begreppen förestÀllning och samling, och för att förstÄ och beskriva de tre förskollÀrarnas förestÀllningar har vi utgÄtt frÄn ett didaktiskt perspektiv och tre teoribildningar som har varit av betydelse för förskoleverksamheten. Vi har för att fÄ syn pÄ de olika förestÀllningarna anvÀnt oss av en triangulering av metoder med frÄgeformulÀr, intervju och observation. En slutsats vi har dragit Àr att de förestÀllningar de tre förskollÀrarna har om barns utveckling och lÀrande i hög grad pÄverkar valet av innehÄll i samlingen, dess utformning och den position man ger sig sjÀlv och barnen.