Syftet med vÄrt examensarbete Àr att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn pÄ barns delaktighet i förskolan. Studien Àr uppbyggd av tre olika moment bestÄende av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn pÄ delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet Àr ett svÄrdefinierat begrepp som behöver analyseras för att fÄ en förstÄelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet Àr den vÄr mest centrala utgÄngspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgÄr Àven bland annat frÄn John Deweys (1916/1997) tankar om lÀrandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

I det hÀr arbetet synliggörs vÄra styrdokument pÄ skolans omrÄde, de statliga, kommunala och lokala, utifrÄn den tes/frÄga som lyder; ?Tar man grundlÀggande vÀrden pÄ allvar? Tar man barns frÄgor om livet, pÄ allvar?? En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn pÄ en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat Àr som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen Àr viktiga som utgÄngspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.Barns/vuxnas syn pÄ medmÀnniskor Àr mycket viktigt - det utvecklande mÀnskliga mötet. Synliggör vÀrden, normer, tankar och idéer och vÄga visa att du söker svar. Begrepp och vÀrden Àr otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.Grundtanken med arbetet Àr att följa idéer och tankar som Àr presenterade i vÄra styrdokument.

Uppsatsen handlar om den fysiska inomhusmiljöns utformning och hur den pÄverkar barns lek och lÀrande. I vÄr studie har vi intervjuat tretton pedagoger frÄn tvÄ förskolor, en Montessoriförskola, samt tvÄ skolor. Syftet med arbetet Àr att undersöka och belysa miljöns betydelse för barns lek och lÀrande och att se hur pedagogers medvetenhet Àr kring miljön som arbetsredskap. Vi sÄg av resultatet av vÄr studie, att pedagogerna anser att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns lek och lÀrande. Pedagogerna var ocksÄ överens om att miljön ska vara lugn, harmonisk och genomtÀnkt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande samt att undersöka miljöns betydelse i detta sammanhang. Mina teoretiska utgÄngspunkter baserar sig pÄ Vygotskijs sociokulturella teori om barns lÀrande. Förutom Vygotskij har jag ocksÄ hÀmtat resonemang frÄn BrÄten (1998), Lindqvist (1999), Strandberg (2006), SÀljö (2000) och andra forskare. Uppsatsens empiriska underlag grundar sig pÄ ostrukturerade intervjuer med fyra förskollÀrare i tre förskolor. Samtliga förskolor ligger i ett mÄngkulturellt omrÄde.

Det sjÀlvstÀndiga arbetets syfte var att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ barn och barns inflytande och hur de talar om att de arbetar för att ge barn inflytande i förskolan för att studera hinder och möjligheter för barns inflytande. Studien har tre frÄgestÀllningar: Hur ser pedagoger pÄ barn och barns inflytande, vad kan barn ha inflytande över och hur arbetar pedagoger för att utveckla barns inflytande i förskolan, med fokus pÄ smÄ barn? Metodvalet Àr en kvalitativ forskningsmetod dÀr empirin bestÄr av intervjuer med fyra pedagoger frÄn samma förskola. Det empiriska materialet visar att samtliga informanter ansÄg att barns inflytande Àr nÄgot som Àr viktigt mot bakgrund av att det Àr nÄgot som barn mÄste lÀra sig inför att de ska bli vuxna. Pedagogerna ansÄg Àven att det Àr ett svÄrtolkat Àmne som krÀver diskussion och reflektion i arbetslaget. Det framkom ocksÄ att barns inflytande Àr begrÀnsat och att det Àr de vuxna som begrÀnsar barns inflytande.

Bakgrunden till min studie Àr statsmakternas ökade krav pÄ matematikkompetens i lÀrarutbildningen och den tar sin utgÄngspunkt i forskning om vuxnas lÀrande i matematik och i forskning om affektiva faktorer i matematikdidaktik. Syftet med magisteruppsatsen Àr att undersöka pÄ vilka olika sÀtt lÀrarstudenter reagerar pÄ statsmakternas krav. De dialektiska relationerna mellan motivation och motstÄnd hos studenter som tvingas Äteruppta studier i matematik undersöks kvalitativt och kvantitativ i en enkÀt. Resultaten visar att lÀrarstudenters lÀrande mÄste ses utifrÄn den vuxnes komplexa lÀrandesituation. Motivation och motstÄnd kan tas tillvara eftersom de bÄda rymmer lÀrandepotential.

Elektroniskt skrivande har gett upphov till nya skriftliga genrer med starka inslag av muntlighet som utmanar vÄr hittillsvarande uppfattning om talat och skrivet sprÄk. Det gÄr ocksÄ trender i vilka communities (nÀtgemenskaper) som Àr mest populÀra. En av de communities som Àr mycket populÀr just nu Àr Facebook, dÀr majoriteten av anvÀndarna Àr unga vuxna. En studie av sprÄkbruket pÄ Facebook Àr intressant pÄ grund av att större delen av tidigare forskning om sprÄkbruk pÄ nÀtet, eller chattsprÄk, handlar om barns och ungas sprÄk. En jÀmförelse mellan sprÄkbruket pÄ Facebook och LunarStorm (dÀr majoriteten av anvÀndarna Àr barn och ungdomar) Àr dÀrför intressant.

Denna studie syftar till att undersöka vilka tankar och erfarenheter som finns hos fem yrkeskategorier kring sambandet mellan barns sprÄkutveckling 0-6 Är, sprÄklig medvetenhet, kommande lÀs- och skrivutveckling, sprÄkbefrÀmjande metoder samt synen pÄ specialpedagogens roll. Undersökningen genomförs med hjÀlp av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter, som arbetar med eller kring barn i förskoleÄlder. DÄ barns sprÄkutveckling ligger till grund för uppsatsens övriga avsnitt har vi valt att redogöra för densamma. Under studien framkom en samstÀmmighet mellan tidigare forskning och vÄra resultat vad det gÀller den sprÄkliga medvetenhetens betydelse för en god lÀs- och skrivutveckling. Dock rÄder oenighet om vad sprÄklig medvetenhet Àr.

Syftet med denna studie Àr att tillföra ny kunskap om hur pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass upplever, och förhÄller sig till barns konflikter. Studien syftar Àven till att utforska vilken betydelse pedagoger upplever att kÀnslor spelar, i relation till barns konflikter. För att uppnÄ studiens syfte anvÀndes halvstrukturerad intervju som metod. Empirin i denna studie bygger pÄ tvÄ intervjuer med förskoleklasslÀrare, och fem intervjuer med förskollÀrare.Studien har visat att pedagogerna upplever arbetet med barns konflikter som meningsfullt. En gemensam nÀmnare i pedagogernas upplevelser av barns konflikter Àr att de kan leda till ett bÀttre klimat i barngruppen.

Vad sÀger litteraturen samt barn sjÀlva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vÀnskap och vilka kÀnslor finns med nÀr barn leker? Vi tycker det Àr intressant och kommer att belysa detta utifrÄn vÄr problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i Äldrarna fyra och fem Är. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken Àr för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna Àr för barn. VÄra teoretiska grunder vilar pÄ Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.

BakgrundBarns rÀttigheter i relation till förskolans matsituationer Àr i fokus i denna studie. Forskningen pekar pÄ flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt perspektivtagande, erkÀnnande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhÄllningssÀtt, vilka beskrivs som viktiga dÄ barnen utvecklar sin förstÄelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar pÄ förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien Àr att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering pÄ barns rÀttigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien pÄ hur förskollÀrare resonerar kring barns rÀttigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den hÀr studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju anvÀnts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna anvÀndes fÄ och öppna intervjufrÄgor.

Denna undersökning handlar om sex förskolepedagogers syn pÄ den pedagogiska miljön i en Reggio Emilia inspirerad förskola. PÄ Reggio Emilia inspirerade förskolor benÀmner man den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Resultatet jag fÄtt fram efter att jag gjort min studie visar att pedagogerna anser att den pedagogiska inomhusmiljön Àr mycket viktig nÀr det kommer till barns lÀrande och meningskapande. Pedagogerna anser att miljön ska anpassas efter barnet. Den ska locka till lek, nyfikenhet och lÀrande.

Sexualitet Àr ett grundlÀggande behov hos mÀnniskor och pÄverkar individens upplevelse av hÀlsa och vÀlbefinnande. Skolan fungerar som en viktig arena för att frÀmja unga vuxnas sexuella hÀlsa och sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan ha stor betydelse för unga vuxnas utveckling. Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk i svenska skolor sedan Är 1955. Trots det visar en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i svenska skolor frÄn Är 1999 att kvaliteten pÄ undervisningen Àr ojÀmn bÄde mellan olika skolor och inom varje enskild skola. Syftet med denna studie var att studera hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i Sörmlands högstadie- och gymnasieskolor.

Förskolans utegÄrd har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det Àr dÀrför intressant att se vilka aktiviteter barnen vÀljer pÄ utegÄrden.  Denna studie Àr gjord pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har Àven skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig pÄ observationer som Àr gjorda pÄ de bÄda förskolorna. Studien visar att gÄrdens storlek och utformning har betydelse nÀr det gÀller vissa val av aktivteter. Barnen vÀljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter Àn exempelvis rörelse och springlekar.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn fÄr möjligheter att pÄverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie Àr att belysa flersprÄkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrÄn pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flersprÄkiga barns inflytande i förskolan. VÄr frÄgestÀllning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flersprÄkiga barns inflytande under samlingen i förskolan?För att besvara studiens frÄgestÀllning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun.