Syftet med rapporten var att undersöka vilken betydelse hemmets anvÀndning av skrift har för barns tidiga skrivinlÀrning. Undersökningen bygger pÄ 59 enkÀter till förÀldrar i Är 2 som visat pÄ hur mycket man har anvÀnt sig av skrift och höglÀsning i hemmet nÀr barnen var smÄ. LÀrarna i respektive klass har gjort en bedömning pÄ vilken nivÄ varje elev ligger i sin skrivutveckling. Bedömningen ligger pÄ en skala frÄn ett till fem.Efter bearbetning av enkÀterna visar resultatet att hemmets roll och betydelse vid barns första skrivinlÀrning Àr ingenting man med sÀkerhet kan faststÀlla. Hemmets pÄverkan skiftar frÄn barn till barn.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur 14 femÄringar uttrycker hur det Àr att vara vuxen. Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk ansats med kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. IntervjufrÄgorna har varit öppna och kompletterats med följdfrÄgor. De kategorier som visade sig vid analysen var kroppsliga skillnader, brist pÄ vuxnas lyhördhet, bestÀmmande, trygghet och barn och vuxna som Ätskilda. Resultatet visar att enligt barnens beskrivningar Àr det vuxna som bestÀmmer.

Barnmisshandel Àr ett globalt folkhÀlsoproblem som existerar vÀrlden över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhÀllsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning bÄde nationellt och internationellt i Àmnet. Det har dock gjorts fÄ kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, kÀnslor och attityder kring barnmisshandel.Datamaterialet var frÄn den nationella kartlÀggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel Är 2000. Man genomförde en enkÀtundersökning om uppvÀxtförhÄllanden som sÀndes ut till 2 500 slumpmÀssigt utvalda tjugoÄringar i Sverige.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek pÄ förskolan. Vi vill Àven fÄ en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. VÄr undersökning baseras pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÀr sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn pÄ barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsÀtt pÄ lek. Vi belyser Àven forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhÄller och Àr medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

Studien syftar framför allt till att undersöka förskollÀrares praktiska metoder i sitt arbete med naturvetenskap och observera om/hur barngruppen influeras av dessa metoder. Studien baseras framförallt pÄ TvÄ intervjuer med förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor och observation av deras respektive barngrupper Slutsatsen i korthet Àr att ett undersökande arbetssÀttet dÀr pedagogerna diskuterar tillsammans med barnen utifrÄn deras egna intressen, tankar och teorier verkar ge nyfikna barn som inte Àr frÀmmande för att dra egna slutsatser. BÄde baserade pÄ sina egna erfarenheter och teorier, men Àven utifrÄn andras, barns som vuxnas..

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket Àven var undersökningens syfte. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande pÄ förskolan? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes pÄ en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande bÄde genom specifika, praktiska arbetssÀtt men Àven genom förhÄllningssÀtt och förmedlande av vÀrderingar och synsÀtt. Undersökningen visar Àven att barnen upplever att de fÄr vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt Àr barnen överens om att det Àr de vuxna som bestÀmmer pÄ förskolan..

Denna fenomenografiska studie Àr tredelad och speglar sju lÀrares uppfattningar om lek, lÀrande och plats i förskola och förskoleklass. Metoden Àr kvalitativ, och syftet Àr att visa hur lÀrare uppfattar kopplingar mellan lek - lÀrande - plats i praktikkontexten. Informationen samlades in via intervjuer och verksamhetsbesök. Resultaten av undersökningen visar att det finns plats för lek och lÀrande i vÀxelverkan mellan inomhus- och utomhusmiljön i förskola och förskoleklass. De flesta lÀrare pekar pÄ en naturlig och sjÀlvklar koppling mellan lek och lÀrande i sina sprÄkliga beskrivningar, medan kopplingen till platser inte Àr lika tydlig vid en jÀmförelse.

Andersson, Natalie & Andersson, Peter (2011). Barn i behov av sÀrskilt stöd vid lek ? peda-gogers syn pÄ lekutveckling i förskolan. Malmö högskola Studien inriktas kring barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd vid lek och den ses ur ett pedagog-perspektiv. Studiens intention Àr att ta reda pÄ hur pedagoger upptÀcker barn som har svÄrig-heter med lek och hur pedagoger stÀrker dessa barn.

BAKGRUND: Leken Àr ett stort begrepp och mÄnga forskare har försökt beskriva den. Detsom de flesta kommit fram till Àr att den Àr lustfylld, frivillig, spontan, symbolisk och attmedel dominerar över mÄl (Pramling Samuelsson och Sheridan 1999, s. 84). I bakgrundenpresenterar vi relevant forskning för vÄr studie om barns lÀrande och utveckling genom lek.Vi beskriver leken ur ett historiskt perspektiv, pedagogens roll, vad lek Àr och vad leken harför betydelse för barns utveckling. Vidare tar vi upp lekens förutsÀttningar samt vad som stÄratt lÀsa om leken i lÀroplanerna för förskola och skola.SYFTE: Vi vill i vÄr undersökning studera ett antal pedagogers förestÀllningar/uppfattningar om lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling.

I denna studie har vi inriktat oss pÄ matsituationens betydelse för barns sprÄkutveckling. Vi har delat upp studien i tvÄ delar, en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att undersöka vad som hÀnde under matsituationen med avseende pÄ barns sprÄkutveckling. Huvudstudiens syfte var att ge en vidgad förstÄelse för matsituationens betydelse för barns sprÄkutveckling. För att uppnÄ syftet med huvudstudien har vi fokuserat pÄ tre frÄgesÀllningar som handlade om pedagogens tankar kring arbetet före, under och efter matsituationen i syfte att stimulera sprÄkutvecklingen.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

Arbetet handlar om ett tidsbundet fenomen som uppkommer pÄ förskolan mellan vuxenstyrda aktiviteter och rutiner. Vi har valt att kalla detta fenomen för ?mellanrum?. Vi har försökt synliggöra vad barnen gör i mellanrummen genom att nÀrma oss barnens perspektiv. Barn tycks fÄ inflytande över sina liv i mellanrummen, inflytandet begrÀnsas dock av förskolans strukturella utformning, det vill sÀga schemats styrning av verksamhetens tid.

Syftet med arbetet Àr att undersöka skolgÄrdens betydelse för grundskolan och hur den kan anvÀndas. Efter att ha studerat litteratur om skolgÄrden valde jag att göra en fenomenografisk undersökning. MÄlet med fenomenografi Àr att beskriva de kvalitativt olika sÀtt en grupp mÀnniskor uppfattar ett och samma fenomen. UtifrÄn mitt syfte och metod valde jag att undersöka hur vuxna uppfattar skolgÄrdens betydelse och hur den kan anvÀndas. Jag har intervjuat fem stycken personer med olika anknytningar till skolgÄrden, tvÄ lÀrare, en landskapsarkitekt, en rektor och en projektledare pÄ en Barn- och ungdomsförvaltning.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka fem förskollÀrares och fem förÀldrars erfarenheter, om tecken till tal och dess pÄverkan pÄ det hörande barnets sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur anvÀnds tecken till tal enligt förskollÀrarna pÄ förskolan, i arbetet med barnen?- Hur anvÀnds tecken till tal av barnen i hemmet enligt förÀldrarna?- Vilken betydelse anser förskollÀrarna att tecken till tal har för barns sprÄkutveckling?- Vilken betydelse anser förÀldrar att tecken till tal har för barns sprÄkutveckling?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna, har vi valt en kvalitativ metod. Eftersom vi ville utgÄ frÄn förskollÀrare och förÀldrars erfarenheter valde vi att intervjua dem.I bakgrunden tas det upp olika begrepp inom teckenkommunikation som anses viktiga att kÀnna till för vi-dare lÀsning i uppsatsen. I bakgrunden berörs den verbala sprÄkutvecklingen och sprÄkutveckling med hjÀlp av tecken till tal.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn leker med och utan leksaker pÄ förskolegÄrden samt upptÀcka eventuella skillnader mellan pojkars och flickors beteende och eventuella skillnader mellan de tvÄ Äldersgrupperna 1-3 Är och 4-5 Är. Metoden som anvÀnds Àr observation och studien utfördes under Ätta tillfÀllen pÄ en kommunal förskola i Sverige.  Resultaten visar pÄ barns rörelsebehov, nyfikenhet och förmÄga till kreativa lekar. En del lekaktiviteter pÄverkas av utbudet av uteleksaker och vissa skillnader upptÀcktes bland pojkar och flickor och mellan Äldersgrupperna. Leken har en stor betydelse för barn nÀr de Àr ute pÄ förskolegÄrden och Àven uteleksakerna har en viss betydelse..