SAMMANFATTNINGCarina Helgesson & Christina HenningssonPedagogens roll och miljöns betydelse för barns lekEn studie om hur barns lek kan utvecklasThe pedagogue?s role and the importance of the environments for the children?s playA study of how children?s play can developAntal sidor: 34Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilken syn har pedagogerna pÄ lek, hur pedagogerna kan bidra och förhÄlla sig för att utveckla leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön sÄ att den inspirerar till lek.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. DÀrefter har vi observerat deras bidrag och förhÄllningssÀtt samt miljöns betydelse för att utveckla leken. Vi har Àven gjort litteraturstudier för att fÄ fram en sÄ bred bild som möjligt för hur leken kan utvecklas i förskolan.

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjÀlp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har Àven undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning pÄ att rektorns instÀllning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

NÀr ett litet barn har utsatts för övergrepp av en vuxen och detta har anmÀlts till polis, kommer barnet i kontakt med rÀttvÀsendet. HÀr inleds en process som Àr anpassad  och utformad efter vuxnas perspektiv. Syftet med denna uppsats Àr att försöka klargöra vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr ett barn kommer i kontakt med rÀttsvÀsendet och hur barnet barnets utsaga bemöts och vÀrderas. Hur vÀl tillgodoses de rÀttigheter som alla barn tillförsÀkras enligt Barnkonventionen nÀr det finns prejudicerande domar som stadgar att utsagor av barn under tre Är inte ska tillmÀtas nÄgon trovÀrdighet. Vidare behandlas vilka rÀttigheter barnet har som mÄlsÀgande och vem som ska se till att dessa efterlevs samt hur de olika aktörer som berörs samarbetar för att tillgodose barnets rÀttigheter under brottmÄlsprocessen.

Uppsatsen handlar om hur förskollÀrare resonerar kring barns erfarenheter och förkunskaper som underlag för barns lÀrande i förskollan. Fem förskollÀrare blev intervjuade till studien. Denna studie Àr genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollÀrarna anser att det Àr viktigt att ta tillvara till barns förkunskaper ,erfarenheter  och intresser innam ett tema introduceras för barnsgrupp i förskolan..

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

?Lögnen sÄ Lekande LÀtt. En analys av maktrelationeri Monika Fagerholms Den amerikanska flickan?.Johanna Aggestam, kandidatuppsats i litteraturvetenskap,framlagd för Ulf Olsson, HT 2008. Stockholms universitet,Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.Den hÀr undersökningen har som huvudsyfte att definiera och finna orsaker till de maktrelationer som Àr centrala i Monika Fagerholms Den amerikanska flickan utifrÄn tre olika frÄgestÀllningar om makt, lek, och lögn.

Titeln pÄ arbetet Àr Pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan. Vi har undersökt hur pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskoleverksamheten, vilket ocksÄ Àr syftet med arbetet. De frÄgor vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagoger med inflytande i förskolan? Finns det nÄgra möjligheter och begrÀnsningar med att arbeta med barns inflytande? Vi har anvÀnt oss utav tidigare forskning som handlar om inflytande i förskolan, lÀroplanens historia och pedagogernas olika arbetsformer. VÄr studie visar att de medverkande pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet genom att ta tillvara pÄ barns intressen och Äsikter.

The aim of this master thesis is to examine how much parents interfere with their children's choice of literature and if they have an inf1uence on what their children read. lt also includes the children's point of view as weil as the librarian's.Twenty-one children answered a questionnaire, fourteen parents and one librarian were interviewed. An attempt was made to divide their answers into several sections and to compare the results with extensive source material.The result shows that the parents in our study, from a general point of view, are interested in what their children read, but they do not influence them into certain types of literature by purpose..

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna anvÀnder lek i sprÄkutvecklande situationer och hur de arbetar med flersprÄkighet. Arbetet Àr grundat pÄ observationer och intervjuer som genomfördes i tvÄ förskolor som ligger i centrala Malmö. I valet av förskolor var nÀrvaro av barn med ett annat modersmÄl Àn svenska, en avgörande faktor. I arbetet jÀmför vi pedagogernas arbetssÀtt i de tvÄ förskolorna. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka möjligheter flersprÄkiga barn har till sprÄkutveckling samt lekens betydelse för detta. För att uppnÄ detta syfte utgick vi frÄn frÄgestÀllningarna: Hur tÀnker pedagoger kring lek som en sprÄkutvecklande situation? Hur kommunicerar barn med varandra i leken nÀr orden inte rÀcker till? De teoretiska utgÄngspunkterna har varit lek, sprÄk/ flersprÄkighet, sprÄkutveckling, lek ur ett kommunikationsperspektiv samt den sociokulturella teorin.

Examensarbetet handlar om hur tvÄ olika förskolor arbetar med barns lika vÀrde och barns vÀnskapsrelationer. Den ena förskolan Àr belÀgen i en by nÄgra mil utanför Helsingborg och den andra ligger i en stadsdel i Helsingborg. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning pedagoger och förÀldrar har till barns lika vÀrde och hur barn ser pÄ vÀnskap. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna pÄ de utvalda förskolorna med barns lika vÀrde? Har förÀldrar och pedagoger samma syn pÄ barns lika vÀrde pÄ de aktuella förskolorna? Har barnens sociala kompetens betydelse för vÀnskapsrelationerna pÄ förskolan? Hur ser likabehandlingsplanen ut pÄ de utvalda förskolorna? Som underlag till vÄrt examensarbete har vi anvÀnt tidigare forskning inom Àmnet, förskolans styrdokument, skollagen, barnkonventionen och annan litteratur som vi anser Àr relevant för arbetet.

CSR Àr viktigare Àn nÄgonsin i dagens ekonomi och konceptet Àr numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intÀkter Àr omdiskuterat. CSR inom underhÄllningsbranschen har dock inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka om, och hur, CSR kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg i jakten pÄ sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hÀlsa. PÄ tvÄ förskolor har vi undersökt bÄde naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jÀmfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstÄ och tolkat de olika uppgifter vi fÄtt fram via litteratur, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkÀter samt nÀrvarostatistik. Genom dessa har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgor om naturens koppling till barns hÀlsa och deras möjlighet till rekreation genom leken.

Fobier begrÀnsar, mer eller mindre, mÄnga barns och vuxnas liv. Man vet inte idag fullt ut hur fobier utvecklas. MÄnga undersökningar inom omrÄdet anvÀnder retrospektiva data ofta 20 Är eller mer tillbaks i tiden. Ett syfte med studien var att undersöka antalet livshÀndelser hos barn diagnosticerad med specifik fobi jÀmfört med en referensgrupp. Resultatet visade att referensgruppen (n = 422) under det senaste Äret i mÄnga fall varit med om signifikant fler livshÀndelser jÀmfört med den fobiska gruppen (n = 98).

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Syftet med vÄr studie var att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljön och dess betydelse för barns lÀrande i förskolan. Med inspiration frÄn fenomenologin har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare pÄ fem olika förskolor. FrÄgestÀllningarna vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vad har pedagoger för uppfattning kring arbetet och utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Hurdana uppfattningar har pedagoger om vad som kÀnnetecknar en god fysisk inomhusmiljö? Hur uppfattar pedagoger den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande? Resultatet pÄvisar att den fysiska inomhusmiljön Àr en grundsten för att allt annat ska fungera och vid utformningen sÄ tas utgÄngspunkten i barngruppens intressen och behov. En god fysisk inomhusmiljö ska vara lustfylld och locka barnen till att vilja leka.