Syftet med studien är att ta del av erfarenheterna bland några elever på introduktionsprogrammet som inte nått målen för årskurs 9 i svenska i grundskolan. Studien skulle ge svar på bland annat hur eleverna upplevt skolans försök att hjälpa dem nå målen. Andra frågor som skulle besvaras var om eleverna hade egna funderingar kring vad skolan kunde ha gjort för att främja lärandet, om de känt sig inkluderade och delaktiga samt om de hade övriga erfarenheter från grundskoletiden som har varit av betydelse för dem. En kvalitativ metod användes och genom livsberättelser framkom de vuxna informanternas erfarenheter. Två intervjuer genomfördes med de tre deltagarna.

Denna studies syfte är att undersöka hur några elever med matematikbegåvning vill bli bemöttaav skolan/lärare för att behålla sin motivation och lust att lära. Hur upplever de sin matematikundervisning?Vad inspirerar intresset för ämnet? Vad har eleverna själva för idéer om vad devill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lärare skulle kunna göraannorlunda för att bemöta deras begåvning? Hur gör elever för att motivera sig själva? För att fåsvar på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonernabestod av tre elever från låg-, mellan- och högstadiet, samt två högskolestuderande.Studien visar bland annat att några av dessa elever anser att nivågruppering är ett bra sätt för attbehålla sin lust att lära för ämnet, då de arbetar i en grupp där alla ligger på samma nivå. Detsom får dessa elever att tappa motivationen är då läraren ger dem repetitionsuppgifter.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med hörselnedsättning som använder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de får tillgång till de hjälpmedel och verktyg som de är berättigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar på att de deltagande pedagogerna har kännedom om vilka behov elever med hörselnedsättning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar på liknande sätt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna så bra förutsättningar som möjligt till inlärning och utveckling.

BAKGRUND: Modersmålsundervisning för flerspråkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för ämnet modersmål bland flerspråkiga elever och föräldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har många elever med utländsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken på vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förändring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av ämnet modersmål inom den ordinarie skoltiden under två veckor i två separata faser på två olika skolor som har en stor andel flerspråkiga elever.SYFTE: Syftet med studien var därför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet.METOD: För att få frågeställningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras.RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det här projektet ett intressant arbetssätt att arbeta på modersmålet även för övriga ämnen. Enligt respondenterna fick eleverna bättre samarbete än annars.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka förekomsten av olyckor hos vuxna ridskoleryttare. Frågeställningarna var: Hur stor har förekomsten av olyckor varit hos vuxna ridskoleryttare under de senaste 5 åren? Hur stor har förekomsten av olyckor varit i samband med hantering av häst i förhållande till olyckor relaterade till fall från häst?Vilka typer av skador är mest förekommande?Vilka typer av olyckor är beroende på ålder, kön och ridvana?MetodStudien genomfördes kvantitativt med enkäter som delades ut till vuxna på tre olika ridskolor i Stockholms län. 100 enkäter besvarades och kodades i Excel, dessa analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS.ResultatResultatet i denna studie visar på att 68 % av ryttarna inte varit med om en olycka medan32 % varit med om en eller fler. 79 % av olyckorna inträffar då ryttaren ramlar av och de skador som är vanligast är hjärnskakning och mindre frakturer på revben och fingrar.

Psykisk ohälsa är ett problem i vårt samhälle som växer. Det har visat sig att allt fler rapporterats må sämre på senare år i olika sammanhang samt att det har skett en ökning främst av unga patienter inom psykiatrin. En faktor kan vara en ändrad tillit till behandling av psykisk ohälsa.  Föreliggande studie har undersökt de metoder som legat till grund för forskning inom ämnet. Studien syftar till att få en uppfattning om vilken tillit unga vuxna inom åldersintervallet 19-30 år har till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling vid psykisk ohälsa. Vid sammanställningen av undersökningen visas bland annat resultat på att psykoterapierna skattades högre än farmakologisk behandling. KBT skattades högre i alla avseenden framför PDT, samt att kvinnorna generellt skattade högre än männen i alla de tre behandlingsmetoder som inkluderades i studien..

Bemötandefrågorna får allt viktigare betydelse i dagens polisarbete. Detta gäller i möten med såväl vuxna personer som barn. En bra kommunikation mellan barn och vuxna kan ha en avgörande roll i en brottsutredning. Med denna rapport vill vi belysa vikten av ett bra förhör med barn, hur ett barnförhör skiljer sig från ett förhör med en vuxen person, och varför det skiljer sig. Vi studerar faktorer som påverkar barnet i samband med ett förhör och i hur stor utsträckning barnets ålder och utveckling inverkar på förmågan att minnas.

Syftet med vår undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende på ålder, intresse, förståelse samt pedagogens kunskap om elevernas förståelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade år 3, 6, 9 på grundskolan samt år 3 på gymnasieskolan. Enkäterna utformades med nivåanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik är svår. Däremot visste inte pedagogerna på gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svårt.

Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förståelse utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhälle påverkar åtta unga vuxnas identitet. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund och vänder sig till läsare inom den symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 ? 25 år.

Confrontation naming is commonly used in speech and language pathology to diagnose neurogenic communication disorders and evaluate naming ability. The existing Swedish assessment instruments for adults consist of pictures depicting nouns. In this study, parts of the instrument An Object and Action Naming Battery were used, containing pictures depicting both nouns and verbs. The study?s purpose was to explore the degree of difficulty in the material, based on the naming of the participants, and examine whether different variables correlate with the results in confrontation naming.

Syfte med arbetet är att synliggöra vad som motiverar vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet i deras lärande och utveckling och hur de erfar/uppfattar sina studier. Arbetet ger en översikt av litteratur och tidigare forskning kring omvårdnadsprogrammets historiska bakgrund samt den nya gymnasiereformen där programmet nu heter Vård- och omsorgsprogrammet och är ett yrkesprogram. Litteraturbakgrunden omfattar även en kortfattad genomgång av begreppet mångkultur och interkulturellt lärande samt teorier om motivation. Med hjälp av intervjuer och en fenomenografisk ansats ville vi undersöka enlig följande frågeställningar: Vad motiverar vuxna att studera omvårdnadsprogammet på Komvux? Hur upplever man studiesituationen på Komvux? Sammanfattningsvis pekar resultatet på vikten av en stor del av det som motiverar vuxenelevever på omvårdnadsprogrammet är känslomässiga komponenter och detta har vi kopplat till KASAM, känsla av sammanhang.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka huvudräkningskunskaper några elever i år 3 har. Vi har gjort en empirisk undersökning bestående av kvalitativa intervjuer och löpande observationer av 11 elever i skolår 3 och deras lärare. Vi ville kartlägga deras tankemetoder och strategier vid sju olika huvudräkningsuppgifter. Resultaten visade en stor spridning på eleverna. Några valde olika strategier beroende på uppgifterna, andra valde alltid samma metod och en tredje kategori hade svårigheter med att räkna uppgifterna utan hjälpmedel.

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Denna studie handlar om kommunikativa uttryck hos elever med grav utvecklingsstörning och utan verbalt tal. Det är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Syftet är att beskriva uttryckshandlingar hos elever med grav utvecklingsstörning på en gymnasiesärskola ur ett kommunikativt perspektiv. Resultaten visar hur de genom att uttrycka känslor och använda sig av kroppsspråk, gester och ljud ofta lyckas påverka och uppnå delaktighet i sociala sammanhang. .

Syftet med undersökningen är att ge ett bidrag till debatten kring algoritmens betydelse i skolundervisningen.Frågan som undersökning vilar på är om elever har ett bättre självförtroende åt sina beräkningar om de använder sig av algoritmer i de fyra grundräknesätten? I undersökning jämförs svenska elever mot åländska elever.Metoden som har legat till grund för att ge ett svar på frågan är först och främst en enkätstudie och därefter förekommer även intervjuer som syftar till att bredda vyn runt frågan.Det framgår utifrån undersökningen att algoritmanvändare har ett högre självförtroende för sina beräkningar samt presterar fler rätta svar än elever som använder den alternativa beräkningsmetoden. Det framgår utifrån intervjuer att de elever vilket är lärda inom algoritmanvändning har svårt för att motivera varför deras svar blir rätt, utan att hänvisa till algoritmernas användningsregler. Med dessa elever förekommer också reflektionen kring deras svars rimlighet mer sällan..