Sammandrag: Syftet med min undersökning Àr att pÄ tvÄ gymnasieskolor undersöka nÄgra verksamma svensklÀrares kunskap om och instÀllning till elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Jag vill Àven belysa om svensklÀrarna och skolorna har nÄgon handlingsplan nÀr det gÀller hantering och bemötande av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med tre svensklÀrare och en speciallÀrare frÄn vardera skola. Resultatet visar att svensklÀrarna saknar möjligheter och kunskap för att identifiera dessa elever. Varken skolorna eller svensklÀrarna har nÄgon handlingsplan hur de skall gÄ till vÀga eller bemöta elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi.

Syftet med denna examensuppsats var att undersöka vad unga vuxna sjÀlva upplevde hjÀlpte dem i deras psykoterapier, och vad de tyckte var negativt i dessa. Undersökningen gÀllde Àven hur de sÄg pÄ betydelsen av psykologens Älder och kön. Analysmetoden var grundad teori. Med hjÀlp av en halvstrukturerad kvalitativ intervju intervjuades sex före detta klienter med en medianÄlder pÄ 21 Är. Resultatet utmynnade i sex kategorier med tillhörande underteman, nÀmligen Vad klienten ser av sig sjÀlv: Att vara ung och ovan i terapisituationen.

I dagens samhÀlle generellt och Àven inom forskningen framförs uppfattningen att individen sjÀlv Àr ansvarig för att skapa en stabil sjÀlvkÀnsla. Detta menar vi blir problematiskt eftersom den sociala kontexten Àr av stor vikt. Tidigare forskning pekar pÄ att det exempelvis finns genusskillnader i den upplevda sjÀlvkÀnslan hos ungdomar.Syftet med denna studie Àr att frÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka hur unga mÀn och unga kvinnor i grupp konstruerar förestÀllningar om sjÀlvkÀnsla, utifrÄn frÄgestÀllningarna ?Finnas det skillnader i hur unga kvinnor respektive unga mÀn pratar om sjÀlvkÀnsla?? och ?Vilka faktorer kan generellt sett pÄverka sjÀlvkÀnsla, enligt unga vuxna??. Vi har i fokusgruppsintervjuer undersökt hur unga mÀn och unga kvinnor pratar om sjÀlvkÀnsla.

Det hÀr arbetet handlar om elevers lÀs-och skrivsvÄrigheter i dagens skola och hur skolan och lÀraren/speciallÀraren kan förebygga, ÄtgÀrda och underlÀtta för eleverna. Vi intervjuade tre lÀrare och tre speciallÀrare i olika Äldrar, bÄde mÀn och kvinnor. Resultatet visar att lÀs-och skrivsvÄrigheter Àr ett svÄrdefinierat begrepp Àven bland verksamma lÀrare. Men det visade ocksÄ att det finns aktivt arbete ute pÄ skolorna för att förebygga lÀs-och skrivsvÄrigheter och att man sÄ tidigt som möjligt kan upptÀcka eventuella svÄrigheter hos eleverna. DÄ lÀs-och skrivsvÄrigheter Àr ett aktivt samtalsÀmne i skolorna gör detta att det sker ett gediget arbete bÄde i ett förebyggande syfte men det finns ocksÄ ett utvecklande arbete för de elever dÀr svÄrigheten redan har upptÀckts.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete ser pÄ fenomenet e-mobbning bland dagens ungdomar. Undersökningen har byggt pÄ fyra kvalitativa intervjuer gjorda pÄ en skolkurator, en högstadielÀrare, en polis som arbetar med ungdomsproblematik samt tvÄ kuratorer  pÄ BUP. Analysen har sedan sin grund i respondenternas svar samt tidigare forskning om Àmnet e-mobbning. Rapporter frÄn etablerade svenska organisationer som exempelvis Friends och BRIS har ocksÄ studerats. Resultatet visade att e-mobbning Àr ett vÀxande problem bland barn och unga bÄde i skolan och pÄ deras fritid.

Jag ville undersöka om man kan anvÀnda en PowerPoint som lÀromedel för att elever ska fÄ kunskap om och förstÄ vikten av kÀllkritik. Jag ville fÄ svar pÄ hur eleverna resonerar nÀr de hittar kontrasterade kÀllor som berÀttar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag ocksÄ fÄ veta hur jag som pedagog kan underlÀtta inlÀrning av kÀllkritik med hjÀlp av en historia frÄn svunnen tid som krÀver förklaring inom omrÄden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svÀlt och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet frÄn Älder 16 - 18 Är som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. DÀrefter genomfördes en diskussion om inlÀrning, kÀllkritik, lÀroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jÀmförelse. Att fÄ elever sjÀlva kÀnna ett behov av att ifrÄgasÀtta kÀllor Àr starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehÄller mÄnga teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala Àmneskunskaper i kÀllkritik utan det Àr i samspel i diskussioner med lÀrare och klasskamrater dÀr eleverna kan nÀrma sig ett flertal av olika kurser och mÄl.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda pĂ„ förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av sĂ€rskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av sĂ€rskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd. I studien har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frĂ„gor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemstĂ€llningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gĂ€llande barn i behov av sĂ€rskilt stöd.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

Personlighetspsykologin Àr uppdelad i ett antal ?stora?, sinsemellan tÀmligen fristÄende personlighetsteorier. Denna teoretiska rapport försöker lÀgga grunden för en integrering av dessa genom att utröna vilka grÀnser evolutionen satt för behov för mÀnniskans del. En beskrivning ges av hur behov kan kategoriseras under de, frÄn evolutionsteori hÀrledda, övergripande mÄlen; överlevnad, fortplantning, socialt mÄl, lÀrande, att Ästadkomma resultat samt positiv och negativ hedonism. Vidare föreslÄs ett sÀtt att betrakta behov hierarkiskt dÀr den hedonistiska principen (att behov alltid drivs av antingen lust eller olust) utgör den absoluta grunden vilken alltid, potentiellt, ger möjligheten att Àndra viktighetsgrad pÄ behov genom inlÀrning och en hierarki baserat pÄ kronologiska stadier ger en generell beskrivning.

Att drabbas av en plötslig och ovÀntad död som familj innebÀr en komplex situation dÀr omvÄrdnaden fokuserar pÄ den avlidne. Den överlevande familjen och de behov som uppstÄr för dem efter dödsfallet ignoreras för att istÀllet centreras kring praktiskt omvÄrdnadsarbete kring den avlidne. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas behov av stöd vid plötslig och ovÀntad död av en nÀrstÄende. Metod för studien var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning med en induktiv ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som beskriver anhörigas behov av stöd vid plötslig och ovÀntad död.

Behandling och prevention av kronisk parodontit syftar till att avlÀgsna biofilm frÄn tandytan genom mekanisk infektionskontroll och dÀrmed minska antalet bakterier och deras sjukdomsframkallande förmÄga. Behandling med lokal antibiotika enbart eller som tillÀgg till mekanisk infektionskontroll har testats i ett flertal studier. Fördelen med lokal antibiotikabehandling Àr att den verksamma substansen kan appliceras lokalt dÀr den Àr tÀnkt att ha en effekt och en allmÀn pÄverkan via blodet undviks. Olika preparat har dock testats pÄ olika sÀtt och med olika förutsÀttningar. Studier har visat pÄ varierande resultat och marginella skillnader i kliniska utfall avseende fickdjupsreduktion och fÀstenivÄ.

Sandell Malin (2009). LĂ€raren som trovĂ€rdig ledare - Om hur elever fĂ„r respekt för lĂ€rare i gymnasieskolan. (The teacher as a credible leader - How students get respect for their teachers.) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3, lĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Ă€r att genom intervjuer och observationer beskriva elevers uppfattning av den goda lĂ€raren. Uppsatsen ska försöka svara pĂ„ vad det Ă€r som karakteriserar en lĂ€rare som eleverna har repsekt för och som de finner trovĂ€rdig. Hur upplever eleverna att en bra lĂ€rare Ă€r och vad kan vi lĂ€rare lĂ€ra av eleverna för att bli bĂ€ttre lĂ€rare? Arbetet tar upp forskning om lĂ€rarens ledarskap.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i grundskolan och gymnasiet tycker om moderna sprÄk, för att förstÄ deras motivation att fortsÀtta eller inte med Àmnet. Arbetet Àr relevant eftersom allt fÀrre elever lÀser moderna sprÄk i skolan, trots samhÀllets behov av personer som behÀrskar mer Àn ett frÀmmande sprÄk. Undersökningens metod Àr kvantitativ med kvalitativa inslag. EnkÀter har delats ut till elever pÄ en grundskola och ett gymnasium i en stad i södra Sverige. För att placera elevernas svar i ett större sammanhang har enkÀterna kompletterats med intervjuer av skolpersonal.

Bakgrund: Patienten Àr hÀnvisad till att vistas i vÄrdrummet, dÀr en stimulerande utformning av den fysiska miljön skulle kunna locka patienten till hÀlsosamma tankar som kan minska lidande och öka vÀlbefinnande.VÄrt intresse för Àmnet ligger i att vi inte upplevt estetikens betydelse som framstÄende i vÄrdrummet. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av vÄrdrummets estetik för den vuxna patientens vÀlbefinnande. Metod: Den systematiska litteraturstudien genomfördes med kvalitativ ansats och nio artiklar analyserades med innehÄllsanalys. Resultat: Estetik i vÄrdrummet har stor betydelse för patientens vÀlbefinnande. Solljus minskar smÀrta, stress och oro, medan konsthantverk skapar en hemtrevlig och personlig atmosfÀr.