The purpose of this paper is to examine how the term "pupils in need of special support" is defined in Swedish central policy documents. The essay is based on a social constructive contribute knowledge about the term?s definition and interpretation with support in a range of scientific texts. The method for achieving the purpose based on qualitative textual analysis of Skollagen 2010:800, LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet- Lgr 11, Salamancadeklarationen and analysis of the result of three scientific studies.Neither Skollagen 2010:800 nor Lgr 11 gives a clear definition of the term ?pupils in need of special support?.

Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för vuxna andrasprÄkselevers erfarenheter av ett litteraturprojekt om Vilhelm Mobergs roman Invandrarna. Metoden Àr frÀmst kvalitativ med kvantitativa inslag. Studien har genomförts inom den ordinarie klassrumsundervisningen. Informanterna Àr tretton vuxenelever med skild kulturell bakgrund, och samtliga studerar gymnasiekursen Svenska som andrasprÄk 2.  Undersökningsmaterialet har varit deras produktion i samband med uppgifterna de har fÄtt i undervisningen, d.v.s.

SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ vad elever har för kunskaper om hÄllbar utveckling, dÄ frÀmst inom Àmnet Ätervinning.Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, dÀr fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hÄllet vad Ätervinning betyder. Ytterligare tvÄ hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad Ätervinning Àr.Undersökningen visar att eleverna behöver fÄ grundlÀggande kunskap inom omrÄdet för att klara de kunskapsmÄl som lÀroplanerna inom de naturorienterade Àmnena för Ärskurs fem omfattar.Nyckelord: elever i Ärskurs tvÄ, hÄllbar utveckling, undersökning, Ätervinning.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur elever uppfattar begreppet energi i Ärskurs 5. Teorierna vi valde att utgÄ frÄn grundar sig pÄ ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav tvÄ Àr genomförda med Àldre elever/studenter och tvÄ Àr genomförda med yngre elever. Vi har valt att anvÀnda undersökningar som Àr genomförda med Àldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i Ärskurs 5. I vÄr metod valde vi att anvÀnda oss av enkÀter och intervjuer.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingÄ i en Äldersintegrerad klass samt hur förÀldrarna till de elever vi har intervjuat, ser pÄ denna organisationsform. I vÄr undersökning intervjuade vi tio elever och tvÄ pedagoger i Ärskurs 1-3 och 2-3. För att fÄ uppfattningar om hur förÀldrarna tycker det Àr att ha sitt/sina barn i en Äldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkÀter med sju frÄgor. Studien resultat visar att sÄvÀl elever som pedagoger och förÀldrar upplever det som positivt att arbeta Äldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större Àn nackdelarna..

I vÄrt examensarbete skrev vi allenast om elever som redan har diagnos ADHD. Vi valde att undersöka och studera de pedagogiska strategier som lÀrare anvÀnde sig av gÀllande lÀs-, skriv- och talutveckling hos elever som har ADHD. För att anpassa skoluppgifterna till elever som har ADHD fanns det mÄnga fakta, tips och idéer. VÄra frÄgestÀllningar handlade om lÀs-, skriv- och talutveckling, undervisning, klassrumsmiljö och utbildning. Litteraturen som vi har lÀst poÀngterar vikten av att vuxna, sÄsom lÀrare och förÀldrar, skall utbilda och vidareutbilda sig.

Historiskt har det skett en betydande förÀndring gÀllande allmÀn instÀllning och attityd tillpsykologisk behandling (Gieser 2009). Att gÄ i terapi Àr inte lÀngre lika tabubelagt utan berörs imedia och den allmÀnna debatten. Den psykiska ohÀlsan hos unga vuxna har ökat(Socialstyrelsen 2013c) och dÀrmed Àven behovet av behandlingSyftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna ochom det fanns skillnader i attityd utifrÄn kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund.En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i Älder 18-25 Är frÄn Jokkmokk respektiveVarberg.Studien visade en övervÀgande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Detfanns en geografisk skillnad dÀr informanter frÄn Jokkmokk var mindre positivt instÀllda till attberÀtta för sin familj om de skulle söka och gÄ i samtalsbehandling och att media i störreutstrÀckning pÄverkat deras instÀllning. NÀr det gÀller kulturell skillnad visade studien att de medblandad kulturell bakgrund var mer positivt instÀllda till att berÀtta för bekanta om de skulle sökaoch gÄ samtalsbehandling.Studien bekrÀftade inte vÄrt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader.

Jag har skrivit detta arbete framförallt för att uppmÀrksamma barnens odiagnostiserade olikheter men Àven för att se vilka stödinsatser det finns inom skolan. Syftet med arbetet Àr att identifiera dessa olikheter och ta reda pÄ verksamheternas stödinsatser ? som i detta fall Àr inriktat pÄ gymnasiet. Jag vill se om verksamheterna uppmÀrksammar elevernas olikheter och om man medveten anpassar utbildningsmÄlen och tillgodoser deras individuella behov efter dessa olikheter ? jag vill se om man ser till elever som inte har en diagnos och om dem har samma förutsÀttningar till stöd i deras undervisningssituationer.Jag kommer ta reda pÄ hur specialpedagogerna arbetar med dessa elever och hur dem organiserar deras pedagogiska arbete.

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Hörselskadades riksförbund hÀvdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det Àr vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever.Syftet med studien Àr att undersöka tvÄ hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger pÄ sociala- och lÀrandeaspekter. Studiens mÄl Àr att fÄ fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gÄ i de tvÄ skolformerna, sÄ som de sjÀlva uttrycker det.Studien anvÀnder sig av livsberÀttelser som Àr en del av en narrativ metod.

Syftet med denna studie har varit att försöka fÄ en fördjupad förstÄelse av hur elever i behov av sÀrskilt stöd ? elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter ? upplever lÀrandets positiva sidor. Den centrala frÄgan var i vilka situationer dessa gymnasieelever upplevde framgÄng.Vi valde att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sex gymnasieelever/före detta gymnasieelever, tre flickor och tre pojkar. Med elever som lyckats i skolan avser vi ungdomar som gÄr/har gÄtt pÄ ett nationellt gymnasieprogram och som har ? eller förvÀntas fÄ ? ett studentbetyg.

Frisörelever har svÄrt att klara frisörbranschens gesÀllprov och antalet utdelade gesÀllbrev blir fÀrre med resultat av ett ökat antal obehöriga frisörer verksamma i frisörbranschen. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur samarbetet mellan skola, handledare pÄ arbetsplats och branschorganisationen ser ut samt att ta fram förslag till skolan hur skolan kan förbÀttra samarbete, kommunikation och information. Metoden som anvÀndes för att hÀmta materialet var kvalitativt med intervjuer av medlemmar frÄn Svenska Frisörföretagarna och enkÀter ifyllda av frisörer som har erfarenhet av att vara handledare Ät elever under deras utbildning. Resultatet visade pÄ brister med informations och kommunikationen mellan skola, handledare och branschorganisation. Samarbete mellan dessa kan förbÀttras och utvecklas till det bÀttre. Ett litet samarbete fanns mellan skola och branschorganisation men inte tillrÀckligt tillfredstÀllande. Det fanns ett behov och vilja av att förbÀttra den delen. Samarbetet mellan skola och handledarna mindre bra och det fanns stort behov av att förbÀttra det.

Syftet med studien har varit att belysa vilka behov och mĂ„l som beskrivs och vilka Ă„tgĂ€rder som föreslĂ„s för elever som har Ă„tgĂ€rdsprogram för att nĂ„ sociala mĂ„l. Studien har baserats pĂ„ tjugo Ă„tgĂ€rdsprogram med fokus pĂ„ sociala mĂ„l. Dessa har samlats in frĂ„n fyra olika F-9 skolor i tvĂ„ angrĂ€nsande kommuner. Arbetet inbegriper en hermeneutisk ansats dĂ„ det innebĂ€r att studera texter för att se vilken elev- och kunskapssyn som genom min tolkning framtrĂ€der i dokumenten. ÅtgĂ€rdsprogrammen tolkades utifrĂ„n en social och en kunskapsmĂ€ssig dimension i behovsbeskrivning, mĂ„l och Ă„tgĂ€rder. Resultatet visar att det Ă€r vanligast med mĂ„l som relaterar till kunskapsutveckling vilket förekommer 69 gĂ„nger i jĂ€mförelse med sociala mĂ„l som förekommer 16 gĂ„nger. Fem Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll enbart sociala mĂ„l, fem Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll mĂ„l inriktade mot kunskapsutveckling och tio Ă„tgĂ€rdsprogram innehöll bĂ„de kunskaps- och sociala mĂ„l.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka elevers uppfattning av feedback i estetiska bildÀmnen. Undersökningen motiveras av att feedback frÄn forskningshÄll ses som en av de avgörande faktorerna för lÀrandet. Med stöd av Hattie och Timperleys (2007) modell för feedback sÄ analyseras elevernas uttalanden om feedback. Elevernas redogörelser undersöks och jÀmförs ocksÄ utifrÄn annan forskning om feedback, dÄ Àven undersökningar som gjorts ur ett elevperspektiv. Denna forskning Àr presenterad i en forskningsöversikt om feedback.

FÄ studier har studerat personalens roll i att frÀmja fysisk aktivitet hos personer med utvecklingsstörning. Denna kunskapsbrist utgjorde syftet för denna studie. Syftet med studien var att undersöka hur personalen upplevde den fysiska aktiviteten hos vuxna personer med lindrig- och medelsvÄr utvecklingsstörning, som bodde i gruppbostad. SÀrskilt fokus fanns pÄ vilka hinder och möjligheter som personalen upplevde sig ha för att frÀmja fysisk aktivitet hos de boende. Studiens metod byggde pÄ sex semi-strukturerade intervjuer med personal pÄ gruppbostÀder för vuxna personer med lindrig- och medelsvÄr utvecklingsstörning.