MÄnga av oss kommer nÄgon gÄng i livet att drabbasav depression och enligt forskning blir sjukdomen allt vanligare. Syftet var att belysabestÀmningsfaktorer rörande upplevd livskvalitet hos vuxna med depression. Metoden en systematisk litteraturstudiegenomfördes med induktiv ansats dÀr 12 vetenskapliga artiklar utgör grunden förresultatet. Resultatet visade attsamhörighet, familjen och vÄrden var faktorer som pÄverkade livskvalitetenpositivt. Samtidigt som ensamhet, vardagssysslor och försÀmrad sexuell hÀlsa bidrogtill försÀmrad livskvalitet.

AbstraktSyftet med studien har varit att studera hur unga i Ă„ldern 16-20 Ă„r i Östersunds kommun förhĂ„ller sig till riskerna med cannabis. samt att se hur ungdomar i interaktion med varandra diskuterar, uppfattar och upplever riskerna med cannabis. Studien utgĂ„r ifrĂ„n ett fenomenologiskt perspektiv och baseras pĂ„ en enkĂ€t och fokusgrupper med gymnasieungdomar i Östersund. Resultatet visar att ungdomarna som deltagit i studien har en viss acceptans till att droger anvĂ€nds i deras omgivning och nĂ€rhet. Det finns ocksĂ„ brister i kommunikationen mellan vuxna och ungdomar om riskerna med droganvĂ€ndning.

Detta Àr en studie av ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivproblematik med respektive utan diagnosen dyslexi. Syftet med studien Àr att undersöka hur ÄtgÀrderna i ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivproblematik pÄ högstadiet Àr utformade. Jag vill undersöka huruvida det finns nÄgra skillnader i ordinerade ÄtgÀrder för elever i lÀs- och skrivproblematik utan dyslexidiagnos respektive elever med diagnostiserad dyslexi. Detta för att se vilken roll en eventuell diagnos har i sammanhanget för att ÀndamÄlsenliga ÄtgÀrder ska sÀttas in för elev i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen syftar till att skönja vilket specialpedagogiskt perspektiv som tycks ligga till grund för ÄtgÀrderna och huruvida ÄtgÀrderna har nÄgon förankring i tidigare forskning/litteratur och styrdokument rörande arbetet med ÄtgÀrdsprogram.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Arbetet beskriver arbetsgÄngen frÄn identifierat behov av hjÀlpmedel i undervisningen i matematik A till ett fÀrdigt pedagogiskt hjÀlpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska fÄ likvÀrdiga förutsÀttningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas sÄ att den passar varje elevs sÀtt att lÀra sig. Genom att anvÀnda en mÄngfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lÀrare skapa goda förutsÀttningar för alla elever oavsett lÀrstil. UtifrÄn erfarenhetspedagogiken och lÀrstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna anvÀndas i avsikten att bidra till en mÄngfacetterad undervisning..

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lĂ€rarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, dĂ„ lĂ€roplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) sĂ€ger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrĂ„n fyra klasslĂ€rares undervisningspraktik undersöka, om och i sĂ„ fall hur inkludering sker för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i Ă„rkurs tvĂ„. För att belysa detta syfte anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats dĂ€r fyra klasslĂ€rare intervjuades om deras syn pĂ„ inkludering och hur de sĂ„g pĂ„ detta begrepp i förhĂ„llande till sin undervisning med elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Även tvĂ„ lektionsobservationer gjordes hos varje klasslĂ€rare för att ta reda pĂ„ om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt det fanns en inkluderande undervisning.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i de tidigare skolÄren beskriver sina kunskaper om och erfarenheter av att undervisa elever med adhd och elever med adhd-relaterade beteenden. Undersökningen utgick frÄn de fyra frÄgestÀllningarna: Hur beskriver lÀrarna sina kunskaper och erfarenheter av elever med adhd eller elever med adhd-beteenden? Hur beskriver lÀrarna sin anpassning av undervisningen för att stödja elever med adhd eller med adhd-beteenden i sitt lÀrande med avseende pÄ arbetsformer, innehÄll och klassrumsmiljö? Vilka specialpedagogiska perspektiv ger lÀrarna uttryck för gÀllande undervisningen? Hur skiljer sig lÀrarnas kunskaper och erfarenheter av att undervisa elever med adhd eller med adhd-beteenden beroende pÄ om de arbetar i den lilla respektive stora kommunen? Finns det nÄgra likheter och/eller skillnader?Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod och genomfördes i tvÄ kommuner i mellersta Sverige, varav den ena i en storstadskommun och den andra i en mindre kommun. I studien presenteras lÀrarnas uppfattningar och resultatet visar pÄ skilda uppfattningar om den specialpedagogiska verksamheten. De visar pÄ för- och nackdelar gÀllande den anpassade undervisningen samt beskriver vad som skulle kunna förÀndras och förbÀttras. I resultatet framkommer bland annat att lÀrarna kÀnner ett behov av mer handledning för att kunna bemöta och undervisa elever med diagnosen adhd och elever med adhd-relaterade beteenden, att de behöver inskaffa mer kunskaper.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilken hjÀlp beskriver pedagogerna att barn i behov av sÀrskilt stöd kan fÄ i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan fÄ för att hjÀlpa barn med sÀrskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov. Det Àr pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvÀrtom detta menar vÄr specialpedagog om vi intervjuade..

I styrdokumenten för grundskolan och gymnasieskolan stÄr skrivet att elever i be-hov av stöd ska fÄ den hjÀlp de behöver. Under senare Är har diagnostisering av elever i behov av stöd och elever som har svÄrigheter att klara av skolmiljöns vÀrderingar och villkor ökat. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken form av stöd en diagnos leder till, vilket stöd eleven fÄr om behovet finns men utan dia-gnos och vilka hinder och möjligheter en diagnos medför. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om diagnostisering. MÄlgruppen för vÄra intervjuer Àr specialpedagoger och rektorer i tre kommuner i södra Sverige.

Vi vill med denna uppsats se hur det pÄverkar elever att inte passa in i skolans mall, att fÄ gÄ pÄ en resursskola och vilken funktion denna skola fÄr för eleverna. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med elever som gÄtt pÄ en resursskola har vi besvarat detta. Genom dessa intervjuer fick vi ta del av vÄra nio informanters livsberÀttelser. I dessa har vi funnit genomgÄende teman som vi sedan analyserat utifrÄn utvalda sociologiska teorier, vilka Àr Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft, Beckers stÀmplingsteori, Meads interaktionsteori, Berger och Luckmanns teori om primÀr och sekundÀr socialisering. Det Àr viktigt att understryka att varje informant har sin egen livsberÀttelse och dÀrmed sin egna unika upplevelse av sin skolgÄng och resursskolans betydelse.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att problematisera vÀrdet av en diagnos betrÀffande autismspektrumsyndrom utifrÄn lÀrares uppfattningar och erfarenheter. Vidare riktar sig uppsatsen till att studera hur lÀrare ser pÄ diagnosen autism och hur lÀrare och förÀldrar till elever med autism samarbetar utifrÄn lÀrares perspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju stycken yrkesverksamma lÀrare i sÀrskolan. Intervjuerna belyser tre stycken avdelningar: LÀrarnas kompetens, Diagnosen autism i skolan och LÀrarnas samarbete med förÀldrar.Resultat visar att majoriteten av deltagarna i studien inte ser diagnosen autismspektrumsyndrom som avgörande i deras pedagogiska arbete. Detta resultat ligger i linje med den forskning som finns kring diagnosen autism.

Att alla elever fÄr studera tillsammans pÄ lika villkor kan ses som en sjÀlvklarhet i ?en skola för alla? men för alla elever Àr det inte sÄ enkelt. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa rörelsehindrade elevers upplevelser av att studera i ?en skola för alla? samt hur förÀldrarna ser pÄ barnets utveckling och lÀrande. Fokuseringen handlar om att fÄ en inblick i deras tankar om inkludering.

Det har konstaterats att i skolor dÀr mÄnga elever har utlÀndsk bakgrund Àr uppfyllelsen av skolans kunskapsmÄl lÄg. Ofta förklarar man detta faktum med att eleverna har bristande kunskaper i svenska. Genom min undersök-ning ville jag ta reda pÄ om det var hela förklaringen. För att stödja elever-nas möjligheter att nÄ skolans mÄl pÄgÄr sprÄksatsningar i Göteborg, dÀr Ätta skolor har fÄtt förstÀrkta resurser i form av flersprÄkig personal. Efter-som denna skolpersonal Àr indelad i team och arbetar i lokala projekt, sÄg jag en möjlighet att fÄ insyn i hur samarbetsinriktade arbetsformer kan för-bÀttra villkoren för nyanlÀnda elevers sprÄkutveckling.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur olika lÀrare arbetar kring svenska som andrasprÄks undervisningen och integrationen av de elever som lÀser svenska som andrasprÄk. Arbetet Àr relevant dÄ det pÄ de flesta skolor finns elever i behov av att lÀsa svenska som andrasprÄk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lÀrarna gav jÀmfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lÀrare hade mycket lika tankar kring svenska som andrasprÄksundervisningen och integreringen av eleverna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vuxna barns personliga erfarenheter av att ha vuxit upp med missbrukande förÀldrar och deras syn pÄ stöd och hjÀlp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna barn i Äldrarna 25-35 Är som vuxit upp med minst en förÀlder som missbrukat alkohol. Resultatet visar att missbrukets omfattning och karaktÀr beskrevs och uppfattades pÄ lite olika sÀtt. Gemensamt var dock upplevelsen av att missbruket pÄverkade relationerna och samspelet negativt i familjerna. Familjelivet beskrevs som kaotiskt och oförutsÀgbart av flera intervjupersoner, brÄk och konflikter förekom ofta.