I processen att bli vuxen genomgÄr varje individ den ofta stormiga tonÄrstiden. Denna komplexa period medför att tonÄringen successivt frigör sig frÄn sÄvÀl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sÄdan frigörelse skildras kan vi lÀra oss mer om hur tonÄringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har dÀrför varit att undersöka de tonÄriga huvudkaraktÀrernas frigörelse i ungdomsromanerna RÀddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hÄrdrockare med attityd av Louise Halvardsson. Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonÄrstiden utifrÄn nÄgra kulturella aspekter.

Denna uppsats behandlar hur elever i Är 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjÀlp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i tvÄ klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de bÄda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.FrÄgestÀllningarna var; Hur uppfattar elever i Är 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i Är 3 att man skall göra om en kamrat Àr mobbad?, Vad anser elever i Är 3 om vuxnas engagemang pÄ skolan nÀr det gÀller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgÄ frÄn en fiktiv situation lÀttare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berÀttade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna dÀr en elev tycktes förtrycka eleverna i de bÄda parallellklasserna.

Bakgrund Medfödda hjÀrtfel kan avse en stor grupp diagnoser. Det kan handla om genetiska företeelser pÄ cellnivÄ som inte uppmÀrksammas eller som kan utvecklas under senare tillfÀllen i livet. Medfödda hjÀrtfel handlar i regel dock oftast om anatomiska och synliga skiljaktigheter i anatomin och funktionen.  Tack vare den förbÀttrande forskningen inom barnkardiologin överlever fler barn vilket betyder att ett nytt behov inom vÄrden har uppkommit och att de vuxna som idag lever med medfött hjÀrtfel mÄste uppmÀrksammas. Syfte Syftet var att belysa vuxna personers erfarenheter av att vara född med ett kroniskt hjÀrtfel och hur det pÄverkat uppvÀxten.

Studiens syfte har varit att granska hur engelsklÀrare pÄ gymnasiet definierar inkludering samt hur pedagoger bidrar till en utveckling av elevens muntliga fÀrdigheter genom inkludering. Undersökningens frÄgestÀllningar sökte belysa hur engelsklÀrare pÄ gymnasiet konkret arbetar med inkludering gÀllande muntliga fÀrdigheter och vilka faktorer som frÀmst bidrar till en utveckling av dessa. Vidare har empirin framtagits genom kvalitativa djupintervjuer av 5 engelsklÀrare i Ärskurs 1 (engelska 5) pÄ olika fristÄende gymnasieskolor i SkÄne. Resultatet visar att respondenterna oberoende av skola har en tÀmligen gemensam uppfattning om hur inkludering definieras, nÀmligen att alla elever ska inkluderas oavsett behov, förutsÀttningar och kunskapsnivÄ. Vidare har samtliga lÀrare stort fokus pÄ elevens individuella utveckling och hÀvdar att det Àr pedagogens uppgift att urskilja vilka behov som finns och att finna adekvata strategier för respektive behov och elev.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur elever upplever sin fysiska klassrumsmiljö, hur en önskvÀrd miljö skulle kunna se ut samt vad de tycker Àr bra respektive dÄligt med sin klassrumsmiljö. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ intervju med elever i Är 1-3. Eleverna intervjuades i grupp om tre och tvÄ olika skolor var med i undersökningen. Resultatet visar att de flesta elever verkar ganska nöjda med sin klassrumsmiljö. De vill gÀrna ha en plats att sitta avskilt pÄ samt en bekvÀm plats dÀr de kan sitta och exempelvis lÀsa. MÄnga av dem anser att de störs av ljud frÄn andra klassrum och utifrÄn.

Bakgrunden till uppsatsen Àr en analys av en satsning pÄ vuxenutbildning. Utbildningens omfattning vÀcker frÄgan om hur SkÄne lÀn, AMI och LÀnsarbetsnÀmnden i Malmöhus lÀn som stÄr bakom projektet, förmÄr att ta hand om de vuxna som antrÀder utbildningen. Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt frÄn vuxnas upplevelse av sitt lÀrande som sker inom ramen för ett projektarbete, analysera deras förhÄllningssÀtt till studier och lÀrande. FrÄgestÀllningar omfattar följande: Vilken mening har studier inom ramen för projektet för de utvalda vuxna och hur engagerar sig de vuxna i studierna och studiernas innehÄll? Uppsatsen Àr en kvalitativ analys av insamlat datamaterial rörande nÄgra utvalda deltagarna och deras subjektiva upplevelser av utbildningen via projektarbetet under vÄrtermin 2005.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

Bakgrund: Att erhÄlla en perifer venkateter (PVK) Àr idag en rutinmÀssig ÄtgÀrd inom hÀlso- och sjukvÄrden. Risken för infektion anses som liten, men trots det intrÀffar allvarliga komplikationer , varav en Àr tromboflebit som kan leda till sepsis. Syfte: Syftet var att identifiera riskfaktorer för tromboflebit hos vuxna patienter med perifer venkateter. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt anvÀndes 14 artiklar till studien. I analysen framkom sex olika omrÄden som behandlade riskfaktorer för tromboflebit. Resultat: Motstridiga resultat pÄvisades nÀr det gÀllde tid in situ, placeringen av PVK, val av storlek samt om patienten var kvinna eller man.

Tidigare forskning av Skolverket (2003) konstaterar att var femte elev som Àr i behov av sÀrskilt stöd inte erhÄller detta. Vidare förklaras att skolor har svÄrigheter att anpassa det sÀrskilda stödet till elevernas behov. Skolverket (2007a) faststÀller Àven att fem procent av pedagogerna inte upprÀttar individuella utvecklingsplaner. Skolverket (2008a) fastslÄr att ÄtgÀrdsprogram begrÀnsar sig till elevers problematik och förmedlar inte en helhetssyn av eleverna. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter och upplevelser pedagoger har av arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och ÄtgÀrdsprogram.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ sina arbetsplatser, och dÄ det Àr en viktig del i skolans vardag Àr det ett intressant och aktuellt Àmne att undersöka. DÄ det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att ocksÄ titta pÄ hur pedagogerna pÄ de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleklassen pÄ kommunal skola och friskola, för att fÄ en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang pÄ kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder oss av intervjufrÄgor för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Den hÀr studien tar utgÄngspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlÀnda. Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan anvÀndas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlÀnda ur ett lÀrarperspektiv. En frÄga som behandlas Àr om digitaliseringen pÄverkat lÀrarnas syn pÄ individanpassning. Studien besvarar ocksÄ frÄgorna om digitaliseringen förÀndrat lÀrarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.

Uppsatsen handlar om unga vuxna med funktionsnedsÀttningar som bor pÄ gruppboende och de möjligheter och hinder de upplever att boendeformen ger för social gemenskap, emotionellt och praktisk stöd och identitetskapande aktiviteter. Studien undersöker ocksÄ hur de boende pÄ gruppbostÀder hanterar de hindren de upplever. Studien bestÄr av kvalitativa intervjuer med sex respondenter.Studien visar att de boende har mycket olika upplevelse av nÀrvaron av de andra grannarna, allt frÄn att se dem som vÀnner till att inte lÀgga nÄgon större vikt alls vid dessa relationer. Huvudresultatet Àr personalen kan fungera bÄde som möjliggörare och hinder för respondenterna att genomföra identitetskapande aktiviteter och att detta beror pÄ hur kommunikationen fungerar mellan boende och personal, och personal och personalgrupp. Vad gÀller emotionellt stöd visar studien att de boende kan behöva ge upp behovet av integritet för att fÄ tillgÄng till emotionellt stöd.

Barn har ett naturligt behov av rörelse. Vi mÀnniskor har kroppar som under miljoner Är utvecklats och Àr byggda för aktivitet. Syftet med arbetet har varit att undersöka elever i Är 2 behov av rörelse under en stillasittande lektion i skolan. Ett vidare syfte var att undersöka hur en lÀrare kan agera dÄ eleverna eventuellt inte skulle orka koncentrera sig genom hela lektionen utan rast. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn lyder: Hur lÀnge kan elever i Är 2 arbeta koncentrerat utan rast innan de tappar fokus pÄ skolarbetet? PÄ vilket sÀtt tar sig detta uttryck? Hur agerar lÀraren dÄ klassen eventuellt inte orkar koncentrera sig under en lektion? För att studera detta har jag observerat samma klass vid tre olika tillfÀllen under en 80 minuter lÄng lektion.

Syfte: Att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r effekten av folsyratillskott p? insulinresistens hos vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes. Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna PubMed och Scopus. S?korden som anv?ndes var bland annat ?type 2 diabetes mellitus?, ?non-insulin dependent diabetes mellitus?, ?folic acid?, ?folate?, ?folate supplementation?, ?random*?, ?control*?, ?trial*?. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes mellitus, endast folsyratillskott ensamt som intervention, RCT-studier omfattande ?2 veckor, publicerade p? svenska eller engelska, inkludera utfallsm?tten HOMA-IR och/eller HbA1c, kontroll f?r placebo eller treatment as usual.

Vi lever i ett samhÀlle som har förÀndrats snabbt under kort tid. Idag efterfrÄgas individer som Àr flexibla och kan konkurrera. Skolan som apparat Àr den som ska forma elever till det samhÀllet efterfrÄgar. Samtidigt ingÄr eleven i en grupp vars sammansÀttning kan se olika ut. Syftet med studien Àr dÀrför att undersöka olika skolklassers gruppklimat och dess pÄverkan pÄ elevernas studieresultat.