Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers uppfattningar om varför de inte uppnÄtt godkÀnda betyg i nÄgot eller nÄgra av Àmnena svenska, engelska och matematik nÀr de gick ut Äk nio i grundskolan.Studien bygger pÄ en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade djupintervjuer. Studien har en fenomenologisk livsvÀrldsansats dÄ avsikten varit att ta reda pÄ en del om hur vÀrlden har visat sig och uppfattats av dessa sex elever. Resultatet visar bl. a. att samtliga respondenter tycker att de fÄtt den hjÀlp de hade behövt alldeles för sent. Vidare anser de att de flesta lÀrare visat ett för dÄligt engagemang och intresse samt en för liten förstÄelse för deras behov.

Sammanfattning Examensarbete i pedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Författare: Johanna Palmaeus Handledare: Annette Byström Titel: Elever med dyslexi i klassrummet ? En skola för alla Sökord/Ă€mnesord: Dyslexi, Specialpedagogik, Utredning, ÅtgĂ€rd Syfte: Syftet med den hĂ€r studien har varit att undersöka vilka förĂ€ndringar sin kan göras hos skolan respektive den enskilde lĂ€raren för att situationen för elever med dyslexi ska bli bĂ€ttre. Fyra frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att besvara syftet: ? ?Vilka hjĂ€lpmedel kan man anvĂ€nda inne i klassrummet för elever med dyslexi?? ? ?Hur kan man anpassa undervisningen sĂ„ att elever med dyslexi blir mer inkluderade?? ? ?Hur pĂ„verkas en elev med dyslexi psykosocialt av sitt handikapp och vad kan skolan och lĂ€raren göra för att ge rĂ€tt stöd?? ? ?Vilka konsekvenser kan man se hos eleven i relation till hur lĂ„ng vĂ€ntetiden Ă€r innan en utredning görs och en diagnos stĂ€lls?? Metod: Den metod som anvĂ€ndes var en kvalitativ intervjustudie med tvĂ„ lĂ€rare och tvĂ„ specialpedagoger pĂ„ grundskolan. Ett frĂ„geformulĂ€r har anvĂ€nts, anpassat till de bĂ„da lĂ€rarkategorierna, men utrymme har lĂ€mnats för förtydligande och följdfrĂ„gor. Resultat: Undersökningen har visat att stora brister rĂ„der i skolan vad gĂ€ller utredning och Ă„tgĂ€rder, men Ă€ven att lĂ€rare saknar kunskap om hur de ska upptĂ€cka och underlĂ€tta för elever med dyslexi i sitt klassrum. För att förbĂ€ttra situationen för dyslektiker i skolan, behövs en kombination av ökad specialpedagogisk kompetens hos lĂ€rarna, kortare vĂ€ntetid för utredning, adekvata Ă„tgĂ€rder, samt ett specialpedagogiskt team pĂ„ skolorna som Ă€ven kan handleda personalen. DĂ„ kan man kanske uppfylla begreppet ?En skola för alla? ? med andra ord, Ă€ven för elever med sĂ€rskilda behov som dyslexi..

Denna litteraturstudie behandlar vilken betydelse vuxnas agerande har i mobbningssituationer bland barn. Valet av litteraturstudie som metod om detta problemomrÄde har grundat sig i att kunna fÄ ett bredare perspektiv pÄ vad som redan finns om Àmnet. Syftet med undersökningen Àr att införskaffa fördjupad kunskap om vilken betydelse vuxnas agerande i en mobbningssituation har för effekt pÄ en mobbningssituation och utgÄngen av en sÄdan situation. Mobbning Àr inte ett fenomen som Àr barnens fel, utan mobbning uppstÄr endast nÀr vuxna tillÄter det att hÀnda. En lÀrare ska förstÄ hur hans/hennes bemötande pÄverkar barnen dagligen i deras arbete tillsammans med dem.

Ett faktum Àr att miljö- och energimÀssigt stÄr vÀrlden i obalans vilket negativt kan pÄverka vÄra nya generationer, dÀrför behöver vi kapabla individer som ska kunna ta itu med problemet och hjÀlpa till att lösa det. Trots att sÀrbegÄvade elever utgör en viktig potential i vÄrt framtida samhÀlle, kÀnns det att dessa elever inte fÄr den stöd de behöver och har rÀtt till.Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn styrdokument och forskning fÄ en bild om hur uppfattas sÀrbegÄvade elever i skolorna och hur dessa elever bemöts i skolan.Arbetet grundas pÄ en litteraturstudie som kompletterades med en kvalitativ studie dÀr tre personer i en skola intervjuades..

Elever med hörselnedsÀttning uppnÄr generellt inte lika höga betyg som hörande elever. Forskningen kring hur elever med hörselnedsÀttning tillÀgnar sig kunskap via sprÄket Àr eftersatt. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur man arbetar för att frÀmja sprÄkutvecklingen hos eleverna i en hörselklass. Följande frÄgor studeras i undersökningen:Vilka potentiella omrÄden för sprÄkutveckling finns det?Vilka faktorer försvÄrar eller förhindrar sprÄkutvecklingen?Hur anpassas den sprÄkliga, fysiska och pedagogiska miljön för att frÀmja sprÄkutvecklingen?I studien deltog eleverna i en hörselklass i Ärskurs sju.

Hopp och SjÀlvkÀnsla Àr tvÄ begrepp som studerats lÀnge inom positiv psykologi och Hoppteorin av Snyder och kollegor (1991) förklarade hur egenskaperna hÀnger ihop. Hopp Àr ett begrepp inom kognitiv motivationsteori och definieras som den generella upplevelsen att ens mÄl gÄr att uppnÄ medan SjÀlvkÀnsla Àr upplevelsen av det egna vÀrdet. Hopp bestÄr av tvÄ komponenter:Agency och Pathway. Pathway Àr vÀgfinnande tÀnkande och Agency den motiverande komponenten. Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet mellan Hopp samt Hopps tvÄ komponenter med SjÀlvkÀnsla.

Syftet med detta arbete Àr att studera hur elever pÄ hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen pÄ skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förvÀntningar som eleverna har pÄ sina lÀrare. Min metodologiska utgÄngspunkt Àr en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjÀlp av enkÀt.Jag har valt att studera endast en skola och dÄ en i en liten stad. Jag har sjÀlv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa pÄ en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att lÄta elever och lÀrare svara pÄ enkÀtfrÄgor anonymt för att fÄ sÄ Àrliga svar som möjligt. Detta Àr min frÀmsta metod för att nÄ fram till mina svar.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer Àr det inte ovanligt att syskon fÄr psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingÄr att förebygga ohÀlsa och kommunicera med anhöriga, dÀribland Àven syskon. Behov Àr liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrÄn nyuppkommen livssituation uppstÄ specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie som baserades pÄ nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar.

ABSTRAKTTitelElevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolanDetta Àr en C-uppsats inom pedagogik ifrÄn Högskolan i GÀvle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.FörfattareMaria NylundSammanfattningUngdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fÄtt information och diskuterat frÄgor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar nÀr det gÀller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina förÀldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i Är 9, pÄ en skola i Södermanlands lÀn, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under Är 7 ? 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lÀrarens undervisningsteknik, sina pÄverkansmöjligheter samt i vilka Àmnen undervisningen förekom.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Sverige Àr ett mÄnkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i en vanlig klass direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀnas behov ser ut.

BAKGRUND: I Sverige fick 57 830 personer en cancerdiagnos Är 2013. I Äldersgruppen 20 till 34 Är rapporterades Är 2012 cirka 1000 nya fall av cancer. Risken att insjukna i cancer ökar med stigande Älder men drabbar Àven yngre personer. Att insjukna i en cancersjukdom Àr för de flesta personer ett trauma. Unga vuxna befinner sig i en period av psykisk, fysisk, social och existentiell utveckling.

Syftet med detta examensarbete Àr att titta pÄ hur lÀrare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare pÄ elevernas syn pÄ undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod dÀr bÄde lÀrare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av lÀraren och lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder..

StickrÀdsla och stickfobi hos vuxna pÄtrÀffas inom sjukvÄrden. DagligenvÀrlden över utförs ett flertal blodprovstagningar, injektioner, infusioneroch andra behandlingar som krÀver injektionskanyler. RÀdslan Àr dÀrmedrelevant att beskriva och det krÀvs att problemet uppmÀrksammas. Syftetmed föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilkaomvÄrdnadsÄtgÀrder hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kan vidta i mötet medvuxna patienter med stickrÀdsla. Resultatet av vetenskapligapublikationer visar att det finns olika omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan hjÀlpatill att minska rÀdslan.