Sammanfattning I vÄr undersökning Àr ambitionen att fÄ en bild av ungdomars uppfattning om litteraturlÀsning i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och lÀsning? Inför mötet med vÄra framtida elever vill vi som blivande svensklÀrare öka vÄr medvetenhet om eleverna som lÀsare. Metoderna vi har valt Àr en inledande enkÀtundersökning dÀr 78 elever frÄn tvÄ olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med Ätta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika instÀllningar till att lÀsa.

Syfte med min studie var att undersöka elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter i ett yrkesprogram och hur lÀrarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ gjordes en kvalitativ studie pÄ en skola i norrland. Intervjupersonerna Àr fyra stycken elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och fyra stycken lÀrare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om lÀs- och skrivsvÄrigheter tas ocksÄ upp. Resultatet tyder pÄ att bÄde lÀrare och elever inte fÄr resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjÀlpa elever och lÀrare i klassrummet.

 Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur skolor framgÄngsrikt kan arbeta för att stimulera elever till aktiv skolpendling. För att uppfylla syftet har vi undersökt vilka strategier skolor anvÀnder samt vilka förutsÀttningar och hinder som finns i arbetet med aktiv skolpendling. MetodMetoden som anvÀnts Àr kvalitativ i form av intervjuer. Urvalet Àr strategiskt dÀr lÄg- och mellanstadieskolor valts eftersom de i nulÀget bedriver ett arbete för att stimulera elever till att gÄ eller cykla till och frÄn skolan, personer som intervjuats Àr ocksÄ drivande i detta arbete. Urvalet har utgÄtt ifrÄn projektet ?sÀker och lekvÀnlig skolvÀg? för att hitta skolor som matchar denna profil. Resultat I resultatet har bÄde övergripande och konkreta strategier framtrÀtt.

Gymnasieskolan Àr precis som sina elever i stÀndig förÀndring. Snart fÄr vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lÀrare sjÀlva om de beslut som fattas om deras framtid och hur pÄverkas de? HÀr möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lÀrare som berörs direkt av dem..

Syftet med studien Àr att analysera hur nyanlÀnda elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lÀrare i förberedelseklass, och lÀrare som arbetar med svenska som andrasprÄk anvÀnder sig av i utbildningen av nyanlÀnda elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lÀrare pÄ tre skolor i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna lÄg fokus pÄ vilka arbetssÀtt lÀrare anvÀnder sig av, gÀllande tvÄ viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen Àr relativt liten sÄ ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men dÄ likheterna Àr uppenbara sÄ antyder det att samma arbetssÀtt förekommer pÄ andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes pÄ liknande sÀtt pÄ alla undersökta skolor, det vill sÀga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartlÀggningen pÄbörjades omgÄende.

Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.

Bakgrund: I Sverige föds cirka 800 barn med hjÀrtfel varje Är. Framstegen inom barnkardiologi och kirurgi har resulterat i att fler uppnÄr vuxen Älder Àn tidigare. Detta medför en vÀxande patientgrupp, sÄ kallade grown- up congenital heart disease (GUCH) patienter. Att leva med hjÀrtfel kan pÄverka det dagliga livet, sÄvÀl fysiskt som psykiskt. Syfte: Studien syftade till att undersöka vuxna patienters upplevelser av att leva med GUCH.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers uppfattningar om vikten och anvÀndandet av engelska som arbetssprÄk i engelskundervisningen. Uppsatsen inleds med en teoridel, dÀr bland annat den sociokulturella teorin presenteras och kopplas till studien. Det inledande bakgrundkapitlet följs av en beskrivning engelskundervisningens utveckling i Sverige fram till idag. Studiens undersökning omfattar fyra observationstillfÀllen i en klass i Ärskurs 9 och lika mÄnga kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. För att fÄ reda pÄ elevers Äsikter har en kvantitativ enkÀtundersökning utförts med 83 elever i Ärskurs 9.

VÄrt syfte var att försöka pÄverka en ungdomsgrupps empatiska förmÄga genom vÀrderingsövningar. För att mÀta den eventuella förÀndringen har vi anvÀnt intervjuer och ostrukturerade observationer. VÄr undersökningsgrupp bestod av nio pojkar ur en Ättondeklass. För ett tydligare resultat hade vi behövt mera tid Àn de sju veckor vi hade till förfogande. Vi har genom undersökningen styrkts i vÄr uppfattning att empati Àr medfödd och utvecklingsbar.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur undervisningen i idrott och hÀlsa bedrivs för barn i behov av sÀrskilt stöd som inte gÄr i den vanliga skolan. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande:Hur ser lektionerna i idrott och hÀlsa ut pÄ de undersökta skolorna?Hur anpassas undervisningen pÄ de besökta skolorna till elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd?Hur arbetar dessa lÀrare med kursplanen?Vad Àr dessa lÀrares syn pÄ att inkludera alla elever i den vanliga skolan?MetodI denna kvalitativa studie har sju lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn fem olika skolor intervjuats med hjÀlp av en semistrukturerad intervju som utgÄr ifrÄn studiens frÄgestÀllningar. Skolorna som ingÄr i denna studie hittades via sökningar pÄ Google. Sökorden som anvÀndes var framförallt skola, behandling, autism, Asperger, ADHD och Stockholm.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor och en specialpedagog, stÀllde jag halvstrukturerade frÄgor kring följande omrÄden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivÄ, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, Àr olika pÄ förskolorna och pÄverkas av omstÀndigheterna.

Syftet med unders?kningen ?r att, med frirumsmodellen som teoretisk ansats, unders?ka hur personal i ett specifikt fritidshem ser p? samverkan med skolan g?llande elever som har plats p? fritidshem och som ?r i behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d under skoldagen. Studien utg?r fr?n frirumsteorin. Det resultat som framkommit har tolkats utifr?n skolan som institution och skolan som organisation och dess inre och yttre gr?nser. Uppsatsen unders?ks med en kvalitativ metod med utg?ngspunkt i en kultur och dokumentanalys. Kulturanalysen avser att f? syn p? skolan som organisation och dokumentanalysen avser skolan som institution. De yttre gr?nserna som styr skolan ?r otydliga och tolkningsbara vilket f?rsv?rar samverkan inom skolans organisation.

I vÄrt arbete utgÄr vi ifrÄn den nya bestÀmmelse som Skollagen har gett ut och den innebÀr att de elever som har autism, men utan utvecklingsstörning, samt de elever som har autismliknande tillstÄnd ska gÄ under grundskolans lÀroplan istÀllet för grundsÀrskolan. Denna nya bestÀmmelse gjorde oss nyfikna pÄ hur denna inkludering kunde ske ute i skolorna och vilka möjligheter det finns samt hur pedagogerna stÀller sig till detta. I detta arbete vill vi dÀrför med hjÀlp av verksamma pedagoger lyfta ett sÀtt pÄ vilket inkludering av dessa elever kan ske i grundskolan. PÄ denna nya bestÀmmelse kan det ske mÄnga olika tolkningar och genomförande. I kommunen som vi har valt att undersöka har de kommit lÄngt med inkluderingsprocessen och mÄnga andra kommuner har denna implementering framför sig.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och förstÄ hur elever som Àr nya pÄ en skola kan uppleva trygghet i bÄde fysisk och social miljö, samt bevara och/eller bygga upp sin inre trygghet. Inför studien granskades nationella riktlinjer och rÄd och genom litteraturstudier i Àmnena trygghet, lÀrande, grupprocesser och mÀnniskans grundlÀggande behov, lades en förförstÄelse för Àmnet. En hermeneutisk ansats var ledgivande under hela studien, i synnerhet under det analyserande och tolkande stadiet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre elever i blandade Äldrar i Äk 1-5. Det visade sig att eleverna hade behov av trygghet under den första tiden i en ny miljö och att de framförallt hittade den tryggheten i jÀmnÄriga kompisar.

I studien ?Barnets inflytande och delaktighet kring mÄltiden i förskolan? har vi undersökt barns delaktighet och inflytande kring mÄltiden pÄ tvÄ olika förskolor och sedan jÀmfört dessa. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av sex stycken strukturerade observationer. Vi studerade hur de vuxna jobbade med delaktighet och inflytande med barnen. Vi studerade Àven hur barnens kommunikation var nÀr de pratade med varandra och till de vuxna.