HÀlsa Àr ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrÄn mÄnga olika aspekter beroende pÄ av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhÄllningssÀtt till vad hÀlsa Àr, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen Älder kommer att leva  hÀlsofrÀmjande och ta ansvar för vÄr hÀlsa. Det Àr dÀrför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hÀlsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hÀlsa.För studiens resultat har elever i Är 3 ritat teckningar utifrÄn instruktionen:  Vad betyder ?hÀlsa? för dig och vad betyder ?att mÄ bra?. Rita vad du tÀnker pÄ.  För att fÄ en djupare förstÄelse över hur elever uppfattar begreppet har Àven intervjuer genomförts.

HÀlsa Àr ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrÄn mÄnga olika aspekter beroende pÄ av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhÄllningssÀtt till vad hÀlsa Àr, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen Älder kommer att leva hÀlsofrÀmjande och ta ansvar för vÄr hÀlsa. Det Àr dÀrför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hÀlsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hÀlsa.För studiens resultat har elever i Är 3 ritat teckningar utifrÄn instruktionen: Vad betyder ?hÀlsa? för dig och vad betyder ?att mÄ bra?. Rita vad du tÀnker pÄ.

"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrÄn sig" - en studie av hur elever i Ärskurs 5 uppfattar bedömning Àr en undersökning om hur elever erfar bedömning  i klassrummet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda.VÄr problemformulering Àr* Hur erfar elever bedömning i klassrummet?VÄr problemprecisering Àr* NÀr i klassrummet uppfattar elever att de blir bedömda?* Hur upplever elever att bli bedömda?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en fokusgruppsintervju. Resultatet visar pÄ skilda uppfattningar kring hur elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Hur en mÀnniska bor har stor betydelse för livskvaliteten och för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor. Detta Àr inte minst viktigt för personer med sÀrskilda behov. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar rÀtten till insatser och en av dessa insatser Àr sÀrskilt boende med stöd och service. Syftet med studien var att undersöka hur tvÄ kommuner möter ansökningar om sÀrskilt boende för vuxna funktionshindrade. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med kommunernas handikappchefer och LSS-handlÀggare, representanter för intresseorganisationer för utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade ville vi fÄ en uppfattning om personer som Àr insatsberÀttigade fÄr sina behov tillgodosedda.

Matematiskt begÄvade elever Àr i behov av lika mycket stöd, variation och utmaningar som alla andra elever. DÀrför Àr det viktigt att dessa elever inte kommer i skymundan och fÄr ?klara sig sjÀlva?. Syftet med denna studie Àr att synliggöra matematiskt begÄvade elevers uppfattning om hur deras matematikundervisning ser ut idag, hur de sjÀlva lÀr sig bÀst, samt hur de anser att matematikundervisningen ska utformas för att de ska ha möjlighet att utvecklas efter sin fulla förmÄga. Med stöd i teori och tidigare forskning valdes sex matematiskt begÄvade elever frÄn Är 4 ut för att medverka i denna undersökning.

CODA (Children of deaf adults) innebÀr att man Àr hörande sjÀlv men har en eller tvÄ teckensprÄkiga förÀldrar. CODA-elever har teckensprÄk som hemsprÄk och de lever mittemellan den döva vÀrlden och den hörande. Det skulle kunna liknas vid att vÀxa upp i en invandrarfamilj med en annan kultur och ett annat sprÄk hemma Àn vad de har i skolan. (FredÀng 2003). Det saknas beprövade metoder för vilka insatser som kan behövas kring CODA elever i skolan.

Syftet med studien var att belysa ungdomars ohÀlsa och vilka faktorer som pÄverkar ungdomars hÀlsa. Jag var intresserad av hur skolsköterskor upplevde att ungdomarnas ohÀlsa tog sig uttryck och vilka faktorer de ansÄg kunde pÄverka ungdomarnas hÀlsa. Jag har Àven valt att belysa hur skolsköterskorna i sitt arbete kan pÄverka ungdomarnas hÀlsa och vÀlbefinnande. Studien var hermeneutiskt och metoden var en kvalitativ intervju utifrÄn halvstrukturerade frÄgor. Intervjuerna gjordes med fyra skolsköterskor.

Hörselskadade barns kommunikationsstrategier Àr icke ett outforskat omrÄde dock Àr det inte mycket forskat pÄ hörselskadade barns interaktioner sinsemellan. Denna studies intention har varit att undersöka relationen mellan de strategier som specialpedagogerna och barnskötarna pÄ en enhet för barn med hörselnedsÀttning anvÀnder/ger till barnen och de kommunikativa strategier som barnen anvÀnder sinsemellan och/eller till de vuxna. Studien har anvÀnt sig av strukturerad observation vilket inneburit att ett observationsschema har faststÀllt utifrÄn vilket observationerna registrerats. Antalet deltagare i studien har varit nio barn i Äldern 36-84 mÄnader samt tre specialpedagoger och tvÄ barnskötare. Antalet studerade interaktioner har varit 144 och det genomsnittliga antalet interaktioner per barn har varit 16.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka om medelhavskost (MD) p?verkar graden av depression hos vuxna personer med depression. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus i januari 2023 efter randomiserade kontrollerade studier (RCT). S?kningen utgick fr?n tre block, d?r ett block innefattade depression, det andra blocket innefattade MD och det tredje blocket var RCT. Inkluderad population var vuxna (18?65 ?r gamla) m?n och kvinnor med kliniskt diagnostiserad depression eller sj?lvrapporterad depression de senaste tv? m?naderna eller l?ngre.

Syftet med studien var att beskriva och öka förstÄelsen för erfarenheter av delaktighet i olika livssituationer hos vuxna med förvÀrvad hjÀrnskada. Intervjuer genomfördes med 11 personer med förvÀrvad hjÀrnskada. Data analyserades parallellt med datainsamling genom innehÄllsanalys. Resultatet visade pÄ en komplexitet nÀr det gÀller vad som kÀnnetecknar delaktighet och vad som inverkar pÄ delaktigheten i olika situationer. Detta formade tvÄ kategorier.

SammanfattningSyftet med rapporten var att ta reda pÄ hur förskolan anpassar lÀrandesituationer för barn i behov av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) samt hur AKK anvÀnds vid naturkunskapsundervisning. Metoderna för rapporten Àr observation och intervjuer. Jag sökte information via Internet, litteratur och rapporter. Huvudresultatet av rapporten visar att förskolan arbetar med tecken som stöd, objekt, gester, ord, bilder, sinnen och Karlstadmodellen. Undervisning sker i naturliga situationer och enskilt barn ? pedagog.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Studien Àr gjord i form av en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att genom berÀttelser frÄn personer med Aspergers syndrom förstÄ vilken betydelse just detta funktionshinder kan ha för skolgÄngen. Studien bygger pÄ livsberÀttelser frÄn en kille och en tjej som beskriver sin syn pÄ sitt funktionshinder samt vilka svÄrigheter och möjligheter de har stött pÄ under skolÄren. I studien redovisas Àven relevant litteratur om Aspergers syndrom och olika metoder samt strategier lÀraren kan anvÀnda sig av i undervisningen. Dessa metoder och strategier kan bilda en grund för strukturering och planering av skoldagen och skolmiljön sÄ att eleverna fÄr det stöd deras funktionshinder krÀver och sina behov mötta. Resultatet visar att tydlighet och struktur Àr viktiga delar för personer med Aspergers syndrom.

SammanfattningI detta examensarbete undersöker jag ett sÀtt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. AvsiktenÀr att konstruera en enkÀt för utvÀrdering av undervisning i Är 9 och gymnasiet med det avseendet att mÀta hurelever upplevt förutsÀttningar för lÀrande och förstÄelse av undervisningens innehÄll. Detta sker genom att bjudain elever frÄn Ärskurs 9 att medverka till att pÄverka utformningen av enkÀten. Syftet med enkÀten Àr attundersöka hur elevers upplevda lÀrande och förstÄelse av ett visst innehÄll kan stödjas genom val av arbets- ochundervisningsform. Det Àr min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan dÀr bÄde elevsamverkan ochlÀrande frÀmjas.

Undersökningens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för pedagogers uppfattning om ?elever med autism? och den tillrÀttalagda lÀrandemiljön som dessa elever befinner sig i. Detta kontrasteras gentemot en tredimensionell teoriram som belyser en skola för alla, och kan ses som en kritisk ansats. För att kunna göra studien har jag intervjuat personal bÄde pÄ den sÀrskilt tillrÀttalagda lÀrandemiljön och inom den ordinarie grundskolan. Studien genomsyras av ett hÀlsoperspektiv pÄ funktionsnedsÀttning.