Ryms de sÀrbegÄvade elevernas sÀrskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar nÄgra sÀrbegÄvade elevers syn pÄ sin skolvardag och sitt lÀrande. Dess syfte Àr att se om, och hur, individanpassad undervisning pÄverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser pÄ sitt eget lÀrande. Studien baseras pÄ intervjuer med tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldrarna 9-12 Är. Eleverna gÄr i skolor belÀgna i Stockholm.

Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra sambandet mellan lÀrare och specialpedagog/ speciallÀrare och vilken instÀllning lÀrare har till det specialpedagogiska arbetet. Studien omfattar en attitydundersökning i enkÀtform med 32 medverkande klasslÀrare för skolÄren 1-6 pÄ tre skolor i tre olika kommuner. Resultaten visar att de flesta av lÀrarna upplever att man har möjlighet att diskutera special-pedagogiska frÄgor i arbetslaget. Flertalet efterlyser handledning i större utstrÀckning Àn idag. Regelbunden handledning, sÄvÀl individuellt som i arbetslaget, Àr dock relativt sÀllsynt förekommande enligt studien.

Bakgrund: Cancer Àr idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhÀllet och klassas som en folksjukdom. Cirka 800 unga vuxna i Sverige drabbas varje Är, skelettumörer, maligna lymfom och leukemi Àr de allra vanligaste cancerformerna hos ungdomar idag. För mÄnga unga vuxna med cancer Àr det till hjÀlp att fÄ dela med sig sina upplevelser via bloggar för att lÀttare kunna hantera sin sjukdom. Att ta del av sjukdomsbloggar kan Àven hjÀlpa vÄrden gÀllande förstÄelse och bemötande av unga vuxna med cancer. Syfte: Att utifrÄn bloggar beskriva individers upplevelse av att ha cancer som ung vuxen, samt att beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna.

Syftet med min studie var att utvÀrdera ett första steg i ett treÄrigt pilotprogram i karriÀrvÀgledning pÄ gymnasiet. KarriÀrvÀgledningen genomfördes i tvÄ klasser pÄ Hotell- och restaurangprogrammet. MÄlet med karriÀrvÀgledningen var att elever i mindre grupper skulle fÄ chansen att identifiera och formulera sina behov, intressen, egenskaper och förutsÀttningar för att se sin egen karriÀrutveckling och ta ansvar för sin karriÀrprocess. För att försöka fÄ en djupare förstÄelse för hur faktorer som intresse av valt program, trivsel och studiemotivation pÄverkat elevernas karriÀrutveckling, intervjuades Ätta elever. Som ett sammanfattande svar pÄ min frÄgestÀllning, blir svaret att samtliga faktorer har en stor inverkan pÄ elevernas karriÀrutveckling.

Ett ökat antal frÄgor frÄn verksamma lÀrare kring hur undervisningen kan anpassas för elever som har en kombinerad flersprÄkighet och sprÄkstörning ligger till grund för uppsatsen. Syftet med studien Àr att undersöka hur stödet vid flersprÄkighet kombinerad med sprÄkstörning Àr utformat. Fokus Àr att studera hur stödet Àr organiserat, vilka insatser som lÀrare och elever anser utgör ett stöd i skolarbetet samt hur stödet kan utvecklas. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet och ifrÄn KoRP, ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, har en fallstudie i tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner genomförts. Data har samlats in genom observationer och intervjuer, varav tvÄ med elever.Resultatet Àr en mÄngfald av trÄdar men bland annat visar studien att hur kommunen vÀljer att organisera sitt stöd pÄverkar hur specialpedagogen pÄ den enskilda skolan agerar i sin yrkesroll.

Barn har andra behov Àn vuxna vilket inte alltid beaktats i vÄrt samhÀlle och vÄrden. Barn har haft en lÄg stÀllning i sjukvÄrden men den har stÀrkts allt mer. Idag vÄrdas de flesta barn pÄ sÀrskilda barnavdelningar och deras förÀldrar fÄr vara nÀra sina barn. Barns rÀdsla för sjukhusvÄrd varierar med deras Älder och mognad. Syftet med detta arbete var att fÄ förstÄelse för barns och förÀldrars behov av förberedelse i samband med barns sjukhusvistelser.

Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever pÄ högstadiet med lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag dÄ 20 % som slutar nian inte har tillÀgnat sig funktionellt tillrÀckligt goda lÀs- och skrivfÀrdigheter. LÀs- och skrivkompetens Àr ett villkor för att mÀnniskan ska fungera bra ute i samhÀllet samt skolkulturen bygger pÄ att vi lÀser och skriver för att lÀra. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger pÄ olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhÀlle.

Flickors konflikter anses vara osynliga för vuxna och det talas Àven om att de inte skulle existera. Denna studie har som syfte att synliggöra flickors konflikter. Studien har Àven avsikten att undersöka flickors beskrivning av sina konflikter mellan varandra, samt skapa en djupare förstÄelse om hur flickor upplever sina konflikter. För att uppnÄ detta syfte har intervjuer anvÀnts som metod. Informanterna Àr sex flickor i nio Ärs Älder.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

SyfteStudiens syfte Àr att studera hur ICDP (International Child Development Programme), pÄ svenska kallat VÀgledande samspel, har initierats, implementerats och om det institutionaliserats i förskolan i en mindre svensk kommun. ICDP - VÀgledande samspel Àr ett program som avser utveckla samspelet mellan barn och vuxna. Programmet har genomförts som ett förbÀttringsarbete och studien avser sÀrskilt undersöka vilka konsekvenser det fÄtt för barn i behov av sÀrskilt stöd. TeoriStudien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt och utvecklingsekologiskt perspektiv i vilket förÀndrade insatser för barn i behov av sÀrskilt stöd utgjorde den yttersta bestÄndsdelen i förbÀttringsarbetets genomslag. Operativt anvÀndes en begreppsapparat kring skolutveckling som belyser hur förbÀttringsarbetet initierats, implementerats och institutionaliserats.MetodSom metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts.

Förskolan, det första steget i Sveriges utbildningssystem, bygger pÄ strÀvansmÄl för verksamheten och i Förskolans lÀroplan, Lpfö 98, finns inga krav pÄ individuella utvecklingsplaner. Bedömningar skall göras av verksamheten och inte av enskilda barn. Enligt aktuella studier tenderar utvecklingssamtalen att inriktas pÄ bedömning av individen, samtidigt som andelen barn i behov av sÀrskilt stöd har ökat i förskolan. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur individuella utvecklingsplaner uppfattas och anvÀnds i förskolorna, samt om de som deltar i studien anser att andelen barn i behov av sÀrskilt stöd har ökat i förskolan. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi arbetat med sÄvÀl intervjuer som enkÀter.

Introduktion: TandvÄrdsrÀdsla Àr ett problem som inte verkar avta trots modernare behandlingsmetoder. Mellan 4-20% av vÀrldens befolkning lider av tandvÄrdsrÀdsla. TandvÄrdsrÀdslan har en multifaktoriell bakgrund, vanligast anges smÀrtsamma minnen frÄn barndomen och traumatiska tandvÄrdsupplevelser senare i livet. Hur de tandvÄrdsrÀdda hanterar sin situation beror pÄ ett antal psykosociala faktorer i samverkan. Syfte: Att beskriva vilka kliniskt prövade metoder som finns för att fÄ patienter med tandvÄrdsrÀdsla att acceptera och fullfölja tandvÄrdsbehandling.

Bakgrund: StickrÀdsla Àr ett vanligt problem hos barn och vuxna, vilket innebÀr ett lidande för dessa patienter. RÀdslan och oron gör att vissa patienter Àven utvecklar en fobi. SjukvÄrden Àr ofta förknippad med provtagningar som innebÀr nÄlstick. DÄ vissa patienter Àr sÄ rÀdda för nÄlar medför det att vÄrd inte söks eller uteblir, fast vissa patienter vore i behov av vÄrd. Det kan Àven gÄ sÄ lÄngt att kvinnor undviker att skaffa barn.

Studiens syfte var att undersöka om hjÀlplöshet och brist pÄ kontroll Àr en bidragande faktor till att depression och Ängest har ökat bland svenska unga vuxna i Äldrarna 16-24 Är. Syftet var Àven att beskriva Seligmans teori (1975) gÀllande hjÀlplöshet och redogöra för hur den psykiska hÀlsan har förÀndrats under de senaste tvÄ decennierna. Har möjligheten att fÄ arbete förÀndrats för 16-24 Äringar och hur upplever de kontrollen över sin egen livssituation? Seligman (1975) beskriver hur förlorad kontroll kan leda till depression och upplevelse av hjÀlplöshet. Detta examensarbete Àr en litteraturstudie baserad pÄ sekundÀrdata frÄn ett flertal relevanta myndigheter.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.