Tidigare har mÄlteorier, förÀldrastöd och karriÀrutveckling studerats men hur upplever unga vuxna sin anstÀllningsbarhet i relation till sitt sociala arv frÄn förÀldrarna? Detta Àr studiens syfte att undersöka. Intervjuer genomfördes med 15 deltagare frÄn tvÄ klasser pÄ en gymnasiefriskola. En kvalitativ innehÄllsanalys för kategorisering och tematisering utfördes. Det uppkom tre teman: handling, medvetet betydelsefullt och teoretiskt betydelsefullt.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlÀtta och hjÀlpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger frÄn förskoleklass till och med skolÄr 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvÄrigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel pÄ utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrÄn olika perspektiv exemplifieras ocksÄ. Samtliga pedagogerna i denna studie framhÄller elevernas sprÄkliga kompetens som betydelsefull.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med studien Àr att se hur ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som Àr aktuella för samma elever i behov av sÀrskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan pÄverka innehÄllet i ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fÄnga syftet har jag anvÀnt en kvalitativ metod med hjÀlp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i sÄ hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten frÀmjar inte positiv utveckling alls i den utstrÀckning som man kan förmoda. FörutsÀttningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gÀller dÄ att dokumenten skrivs pÄ det sÀtt som olika kriterier förutsÀtter.

Syftet med min uppsats Àr alltsÄ att ta reda pÄ hur man kan underlÀtta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken pÄ att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgÄng. Den metod jag har anvÀnt mig av i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer.Det resultat som framkommit Àr att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likvÀl anvÀnda i det vanliga klassrummet, med smÄ förÀndringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet sÄ funkar de intervjuades arbetssÀtt Àven i det vanliga klassrummet. NÄgot som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen lÀroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke pÄ att dem ibland kan behöva mer trÀning inom det som hör till det sociala livet sÄ att sÀga och att man inte hinner med det pÄ samma sÀtt eftersom man har lÀroplanen att följa till punkt och pricka..

MÄl: Att undersöka effekten och behovet av en helande trÀdgÄrd/ odlingterapi för barn med cancer och deras vÀlbefinnande. Bakgrund: Barn som behandlas för cancer utsÀtts bÄde för psykisk och fysisk pÄfrestning. Deras behandling Àr mÄnga gÄnger tuff och det förÀndrar hela deras tillvaro. Behandlingen fokuseras pÄ det medicinska/fysiska hÀlsan, barnens psykiska vÀlmÄende kan ibland bli Äsidosatt. Risken att drabbas av posttraumatisk stress ökar för de som drabbats av cancer.

Huvudsyftet med detta arbete var att fÄ en ökad förstÄelse kring stödets betydelse och hur undervisning kan anpassas till allas bÀsta. Jag har anvÀnt mig att lÀmplig litteratur, enkÀtundersökningar samt intervjuer för att samla in den information jag behövt. Jag har vÀnt mig bÄde till elever, lÀrare, skolhÀlsan, rektorer och annan personal runt eleverna sÄsom specialpedagoger och resurspedagoger. Enligt eleverna kan det stöd de fÄr vara skillnaden mellan att klara av skolan eller att misslyckas med Àmnen eller till och med hoppa av skolan. Det som Àr viktigt att tÀnka pÄ Àr att alltid ha den enskilda individen i Ätanke dÄ alla individer Àr olika Àven om det finns likheter i form av t ex en diagnos..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

VÄr studie visar samband mellan dagens alltmer individualiserade och mÄlinriktade samhÀlle och elevproblematik sÄsom attityder, skilda förÀldrar, skolprestationskrav, mobbing, avsaknad av vuxna, barns mÄende, tjejer-killar och alkohol. Dagens skola lÀr barn att ifrÄgasÀtta och att kritiskt granska samtidigt som vuxna har allt svÄrare att sÀtta de grÀnser och regler som faktiskt behövs för att ett barn ska utvecklas och mÄ bra. VÄr studie visar att yrkesrollen som skolkurator har förÀndrats och blivit alltmer efterfrÄgad och behövd och att det dÀrför borde vara sjÀlvklart med skolkuratorer pÄ varje skola..

Att kÀnna socialt vÀlbefinnande Àr viktigt för unga vuxna mellan 18-25 Är med reumatisk sjukdom. Det Àr betydelsefullt för hantering av sjukdomsrelaterad stress. Det ger ocksÄ ökad motivation till egenvÄrd och behandling. Syftet till denna intervjustudie var att beskriva upplevelsen av socialt vÀlbefinnande bland unga vuxna med reumatisk sjukdom. Data samlades in genom tre gruppintervjuer och tvÄ enskilda intervjuer.

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgÄngspunkt. Syftet Àr att infoga nÄgra barns röster, angÄende vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes vÄren 2008 i StockholmsomrÄdet, med ett urval av fyra barn i nioÄrsÄldern. Gruppintervjuerna skedde vid tvÄ tillfÀllen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillÀmpas utifrÄn en problematisering av vuxenmakt, dÀr barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp frÄn queer- och maskulinitetsteori anvÀnds för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen anvÀnder sig av olika motstÄndsstrategier, för att handskas med rÄdande vuxenmakt i det offentliga rummet.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ta del av pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass och att fÄ ta del av pedagogers syn pÄ hur vi kan nÄ ett ökat samarbete mellan grundskolan och grundsÀrskolan. Och hur skolan kan bli bÀttre pÄ att möta alla elever i behov av sÀrskilt stöd.De senaste Ären har det skett en ökning till sÀrskolan men ÀndÄ har samhÀllet en vision om ?en skola för alla?. Uppsatsen tar upp sÀrskolan och deras arbetssÀtt och vilka elever som sÀrskolan Àr till för. Carlbeck-Kommitténs slutbetÀnkande tas upp i ett eget kapitel och dÀr ges frÄgor som rör ett nÀrmande av de bÀgge skolformerna.

Dagens skola har sin utgÄngspunkt i att verka för en skola för alla. Detta innebÀr att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmÄlen. Ett stöd som finns att tillgÄ Àr elevassistenter. Syftet med denna forskning Àr att öka insikten i lÀrare och elevassistenters syn pÄ samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutÀndan gagna elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lÀrare och tre elevassistenter.

En allergisk person pÄverkas pÄ fysisk, psykisk och social nivÄ. Unga vuxna allergiska personers erfarenheter och upplevelser av allergi Àr relativt outforskat. Syftet med studien Àr att förstÄ hur unga vuxna personer med allergi upplever att allergin pÄverkar deras vardag och hur de förhÄller sig till ett liv anpassat efter allergin. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 10 deltagare i Äldrarna 18-22 Är som hade olika former av allergier. Resultatet visade att allergi har en betydande roll för allergiska personers identitetsskapande och mÄnga beskriver en strÀvan efter att passa in socialt trots sina besvÀr.

Facebook Àr vÀrldens mest erkÀnda sociala medium med störst marknadsandel och flest anvÀndare. NÀstintill 70% av 16-25-Äringar i Sverige Àr dagligen aktiva pÄ Facebook. I dagens samhÀlle har vi en delad identitet med en sÄ kallad offline- och online-identitet. Det blir allt viktigare att utveckla sin online-identitet pÄ sociala medier, som exempelvis pÄ Facebook. Ett sÀtt att utveckla sin online-identitet Àr att dela personlig information.