Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever med svenska som andrasprÄk uppfattar sin skolvardag och specifikt historieundervisningen i skolan. Vilka hinder och vilka fördelar har elever med flersprÄkighet. Genom intervjuer med fyra elever pÄ en grundskola i Malmö framkommer det, att det Àr ett svÄrt Àmne att diskutera med eleverna. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad forskningen sÀger om just flersprÄkiga elever vars utbildning sker pÄ ett annat sprÄk Àn deras modersmÄl, och hur skolan pÄ bÀsta sÀtt kan genomföra undervisningen sÄ att alla elever kan ha lika förutsÀttningar för en god undervisning. Forskningsresultatet pekar pÄ att det Àr av största vikt att anvÀnda sig av sprÄkinriktad undervisning i klassrummen i alla Àmnen om alla elever ska skall ha en likvÀrdig utbildning..

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ varför elever vÀljer byggprogrammet. Arbetet kan anvÀndas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har Àven försökt att belysa vad det Àr som pÄverkar ungdomarna nÀr de vÀljer byggprogrammet. För att nÄ syftet har jag gjort en enkÀtundersökning som omfattat 32 elever frÄn Ärskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever. Resultatet som jag kom fram till Àr att friheten i yrket, trygg anstÀllning och bra lön Àr de starkaste skÀlen till att elever vÀljer byggprogrammet..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

BakgrundAttention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna a?r en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemo?ts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige bera?knas leva med diagnosen. ADHD pa?verkar ma?nga aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och ha?lsa. Fo?rsta?else fo?r individens funktionella fo?rma?ga a?r ett no?dva?ndigt verktyg fo?r sjuksko?terskan i omva?rdnadsarbetet.

I den hÀr studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar bÄde elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjÀlp av en enkÀt som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier. Bland skolorna i Lappland erbjuder man mÄnga olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkÀten förekom i skolorna och med tanke pÄ denna variation bör det gÄ att hitta rÀtt stöd för varje individ.

Syftet med detta arbete var att fÄ en uppfattning om hur skolledning och politiker anser att undervisningen för elever med mentala funktionshinder skall organiseras i den obligatoriska grundskolan. Vi utförde dÀrför en enkÀtundersökning i ett antal inlandskommuner i norra Sverige. Vi intresserade oss för hur undervisningen för dessa elever Àr organiserad i de aktuella skolorna i dagslÀget, dock Àr tyngdpunkten i vÄr undersökning lagd pÄ vad informanterna ansÄg vara den önskade formen för organisationen. Dessutom ville vi veta om ekonomin pÄverkade organisationen, hur stor vikt som borde lÀggas vid elevens individuella behov, hur och i vilken grad eleverna deltar i den demokratiska processen och om sÀrskolan överhuvudtaget nÀmns i kursplanerna. Av 47 tillfrÄgade deltog 24 informanter.

SammanfattningStudien initierades av att det Àr mÄnga elever i dagens grundskola som inte uppnÄr mÄlen i svenska trots specialpedagogiska insatser.Syftet med studien Àr att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte nÄr mÄlen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer pÄ fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna Àr utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslÀrare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivÄ. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar Ät att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god sjÀlvkÀnsla och bra hjÀlpmedel Àr framgÄngsfaktorer som enligt respondenterna leder till att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd nÄr grundskolans kunskapsmÄl i svenska..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Den hÀr studien syftar till att undersöka hur ?en skola för alla? kan se ut i praktiken och hur verksamma lÀrare arbetar för att inkludera/integrera alla elever med fokus pÄ elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Insamlad data har gjorts med hjÀlp av samtalsintervjuer med nio stycken pedagoger med blandade yrkesroller; rektorer, lÀrare och speciallÀrare. Materialet har sedan sammanfattats och analyserats utifrÄn de teoretiska perspektiven inkluderande integrering, segregerad integrering och psykosocialt perspektiv. Resultatet har visat att pedagoger mÄste vara beredda att möta alla individer och att deras förutsÀttningar kan se mycket olika ut.

Syftet med detta arbete a?r att vi vill undersöka vilken syn lÀrare, specialpedagoger och rektorer har pa? transitionen mellan a?r 6 och 7, med fokus pa? elever i behov av sa?rskilt sto?d. Ett viktigt perspektiv a?r hur de olika akto?rerna, utifra?n ett professionsperspektiv, ser pa? o?verga?ngarna och hur organisationen i samband med dessa a?r upplagd. Fortsa?ttningsvis vill vi underso?ka hur skolans akto?rer kan underla?tta o?verga?ngarna fo?r ba?de elever och pedagoger och vilken roll specialpedagogen kan ha..

Syftet var att beskriva en grupp vÀrmlÀndska ungdomars tobaks- och munhÀlsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmÄga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 Är, n=631) som genomgÄtt ett tobakspreventivt program med information och vÀrderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor Àn bland pojkar (13% resp 8%), med omvÀnt förhÄllande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gÄnger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) Àn bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lÀgre self-efficacy.

Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsÀttning som har en stillasittande fritid löper dubbelt sÄ stor risk för fetma Àn en person utan funktionsnedsÀttning. Det Àr vanligt att personer med funktionsnedsÀttning Àr fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vÄrt samhÀlle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsÀttning i Äldern 13-25 Är. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanstÀlldes utifrÄn de faktorer som visades pÄverka vid deltagande i fysisk aktivitet.

Hur skulle samhÀllet se ut om vi inte hade en förestÀllning vad som vad normalt eller onormalt, friskt eller sjukt? Denna undersöknings teoretiska utgÄngspunkter har hÀmtats frÄn Michel Foucaults teorier kring makt och kontroll och hur samhÀllet disciplinerar sina medborgare. Detta innebÀr att vi i denna studie utgÄtt frÄn ett kritiskt maktperspektiv som problematiserar antaganden om normalitet och avvikelse som i vÄrt fall mynnar i skolans handhavande av elever som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. VÄr undersökning har baserats pÄ lÀrares erfarenheter och arbetssÀtt. Denna studie utgÄr dÀrmed frÄn ett lÀrarperspektiv.

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie om destruktiv sexualitet - hypersexualitet. Syftet medstudien Àr att undersöka hur unga personer i Äldern 18 ? 30 Är med Ängestdriven och tvÄngsmÀssigsexualitet upplever sin problematik. Studien tar sin början i ett terapifall. Huvuddelen av uppsatsenutgörs av tre djupintervjuer med unga vuxna i Äldern 21 ? 28 Är.