Sammanfattning I egenskap av speciallÀrare i grundsÀrskolan möter vi dagligen barn och ungdomar med funktionsnedsÀttningen utvecklingsstörning. Förhoppningen Àr att de i vuxen Älder ska fÄ ett avlönat arbete och bli delaktiga pÄ en arbetsplats. TyvÀrr har inte unga vuxna med funktionsnedsÀttningen utvecklingsstörning samma valmöjligheter till eftergymnasiala studier eller för avlönat arbete som unga vuxna utan funktionsnedsÀttningen. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att genom en fenomenologisk inspirerad kvalitativ undersökning lyfta fram hur nio unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning upplever arbetslivet. Speciellt intressant Àr de unga vuxnas tankar kring delaktighet pÄ arbetsplatsen samt deras tankar kring hur skoltiden har förberett dem för arbetslivet.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien Àr att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 Är) i tvÄ Stockholmskommuner.FrÄgestÀllningar:- Hur stor Àr alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?- Av vilka skÀl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?- Hur pÄverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o UmgÀngeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbeteMetodVi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökning varför enkÀter passade bÀst som datainsamlingsmetod. MÄlgruppen avgrÀnsades till Äldrarna 18-20 Är. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta sÄ mÄnga föreningar som möjligt inom de tvÄ kommunerna. Vi utgick frÄn att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag frÄn respektive idrott.

Studiens syfte har varit att undersöka vilket behov lĂ€rare pĂ„ gymnasieskolan upplever sig ha av stöd frĂ„n specialpedagogen nĂ€r det gĂ€ller handledning, utveckling och undervisning. Detta gav ocksĂ„ en bild av gymnasielĂ€rarnas uppfattning om begreppet sĂ€rskilt stöd, specialpedagogens arbetsuppgifter samt vĂ€ckta reflektioner. Studien Ă€r av kvalitativ art och datainsamlingsmetoden Ă€r intervjuer och fĂ€ltobservationer av delvis etnografisk karaktĂ€r. Åtta gymnasielĂ€rare har intervjuats. Analysarbetet var fenomenografiskt och innebĂ€r att lĂ€rarnas uppfattningar om sitt eget behov av specialpedagogens kompetens beskrivs och presenteras i form av uppfattningskategorier.

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola. Malmö: LÀrarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa barns förutsÀttningar och möjligheter till kommunikation i en mÄngkulturell förskola. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mÄngkulturell förskola? Hur uppfattar förskollÀrarna sin kommunikation med barn i en mÄngkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollÀrarna sitt arbete med att frÀmja barns sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola? Undersökningen Àr gjord pÄ en mÄngkulturell förskola dÀr observationer Àr gjorda pÄ tvÄ barn i en barngrupp under nÄgra tillfÀllen och intervjuer med fem förskollÀrare.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r att ett tillskott av krillolja har en effekt p? inflammation hos vuxna personer. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. Artiklar som inkluderades var randomiserade kontrollerade humanstudier (RCT) utf?rda p? vuxna individer. Interventionsgruppen intog ett tillskott av krillolja och kontrollgruppen ett tillskott av vegetabilisk olja.

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

Denna studie avser att belysa flickors och pojkars möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i naturvetenskap samt vad jÀmstÀlldhet i skolan innebÀr för elever i gymnasieskolan. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom intervjuer och observationer vid en gymnasieskolas samhÀllsvetenskapliga program. Studien innefattar intervjuer med tre gymnasielÀrare och elva gymnasieelever samt observationer i tre klasser. Resultatet visar att den laborativa delen inom naturvetenskapen kÀnnetecknas av att eleverna vÀljer att arbeta med en vÀn. Ofta Àr det vÀnner av samma kön.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lÀrarna arbetar med elever i matematiksvÄrigheter i Ärskurs 1-5 i relation till lÀrarnas utbildningsbakgrund i matematikÀmnet. Dessutom Àr syftet att belysa lÀrares uppfattning om framgÄngsrik undervisning för elever med matematiksvÄrigheter. Bakgrunden till det valda Àmnet Àr att antalet elever som inte nÄr den grundlÀggande kunskapsnivÄn i matematikÀmnet har ökat(TIMMS 2008). BÄde svensk och internationell forskning visar att lÀrarens kompetens Àr den enskilda faktorn, som har mest betydelse för hur framgÄngsrika studierna blir för eleverna. Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor undersöktes i studien hur verksamma lÀrare arbetar med elever i matematiksvÄrigheter i förhÄllande till sin utbildning. I litteraturgenomgÄngen belyses olika teman.

Syftet med detta examensarbete har varit att utifrÄn ett lÀrarperspektiv, belysa möjligheter och problem i lÀsförstÄelseundervisningen och att bidra till en fördjupad kunskap om elever i behov av sÀrskilt stöd i sin lÀsutveckling. Det empiriska materialet bestÄr av en enkÀt som har vesvarats av 64 lÀrare som undervisar i svenska i Är 1-6. Studien Àr kvalitativ och inspirerad av enomenografin.Resultaten visar att lÀrarna i studien har erfarenhet av flera olika typer av lÀssvÄrigheter. LÀsförstÄelsesvÄrigheter upptÀcks pÄ flera olika sÀtt: lÀsförstÄelse, avkodning, muntlig fömÄga, svÄrigheter med andra uppgifter, arbetsminne, ordförrÄd, strategier för att inte lÀsa samt kÀnslomÀssiga reaktioner. Flera av informanterna har mött elever i Är 3-4 som kan avkoda bra men ÀndÄ inte förstÄr innehÄller i en text.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med studien Ă€r att belysa upplevelser och erfarenheter hos elever med fysiskfunktionsnedsĂ€ttning samt hos idrottslĂ€rare som arbetar dessa elever. Studien har Ă€ven syftet attstĂ€lla dessa delstudier mot varandra. DĂ„ varken lĂ€roplanen eller lĂ€rarutbildning ger nĂ„got konkretstöd hur man ska bemöta dessa elever i undervisningen i idrott och hĂ€lsa sĂ„ vill vi belysa dennafrĂ„ga med följande studie. I ett reportage frĂ„n handikappförbundet skriver ordförande IngridBurman att elever med en funktionsnedsĂ€ttning fĂ„r sĂ€mre utbildning Ă€n andra elever och fĂ„r intemöjlighet att utvecklas sĂ„ lĂ„ngt som möjligt utifrĂ„n sin egen förmĂ„ga. Även Skolinspektionenrapporterar att skolor i Sverige har stora svĂ„righeter med att anpassa lĂ€randemiljön efter enskildaelevers behov samt att lĂ€rare förlitar sig pĂ„ att eleverna sjĂ€lva tar ett eget ansvar att informera omsina svĂ„righeter.

Den hÀr uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lÀrstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn processbarhetsteorin jÀmföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i pÄstÄenden i huvudsatser i svenska som andrasprÄk hos vuxna sfi-elever med undervisning dÀr eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivÄ analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivÄ enligt processbarhetsteorin i större utstrÀckning Àn informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen Àr att fler elever nÄr en högre syntaktisk nivÄ nÀr de fÄr ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen Àn nÀr de endast undervisas traditionellt..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka elever som fÄr lÀrarens uppmÀrksamhet under matematiklektioner och varför. En annan aspekt vi vill undersöka Àr om klasstorlek, planeringstid eller homogen grupp har nÄgon pÄverkan pÄ huruvida alla elevers behov blir tillgodosedda. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en webbaserad enkÀt vilken riktade sig till matematiklÀrare pÄ mellanstadiet.   Resultatet visar att lÀrare anser sig ge störst uppmÀrksamhet till de lÄgpresterande eleverna medan de högpresterande eleverna tenderar att fÄ minst tid av lÀrarens uppmÀrksamhet. LÀrarna som har deltagit i undersökningen har prioriterat olika utefter olika antal Är i verksamheten, till exempel prioriterar de lÀrare som har arbetat 7-15 Är eller lÀngre de lÄgpresterande eleverna frÀmst. Resultatet av vilken kunskapsnivÄ lÀrarna fokuserar pÄ visar att de framförallt riktar in sin undervisning pÄ nuvarande Ärskurs vilket inte Àr utmanande för de högpresterande eleverna.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.