Företag: Midelfart Sonesson ABSyfte: Studien skulle ge en bild av vilka kriterier som Àr betydelsefulla för företag vid rationalisering av lagerstÀllen. Den skulle dessutom ge en bild av vilka tÀnkbara ekonomiska konsekvenser som kan följa efter en rationalisering. Genom en fallstudie av ett typföretag och genom kompletterande intervjuer med kunniga inom logistik och företagsekonomi skulle författarna undersöka vilka kriterier som företagen lÀgger mest vikt pÄ nÀr de ska starta ett sÄ stort projekt som lagerstÀllesrationalisering, samt förstÄ vad kostnadsbesparingen kan bli.Metod: En studie av företaget Midelfart Sonesson AB har utförts. PrimÀr- och sekundÀrdata har samlats in genom personliga intervjuer, litteratur, rapporter, och elektroniska kÀllor.Teori: Teorin bestÄr av nio olika avsnitt som kan tillÀmpas pÄ Àmnet i uppsatsen. Teorin anvÀnds för att förstÄ företagets uppbyggnad, organisation och dess handlande.

Denna studie behandlar textillÀrares och elevassistenters syn pÄ sitt arbete med inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Tre textillÀrare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebÀr att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan fÄ.Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebÀr att mÀnniskors egenskaper skapas i möten med andra och dÀrmed varierar beroende pÄ kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lÀrare/elevassistent Àr för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen.Resultatet av studien visar att textillÀrarna Àr positiva till inkludering sÄ lÀnge elevgrupperna inte Àr alltför stora alternativt att det finns tillgÄng till elevassistent. De ser Àven att elever kan pÄverkas negativt i viss mÄn av inkludering. TextillÀrarna anser att elevassistenten Àr en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen.

Dagens undervisning i tyska Today?s teaching in German Arbetet syftar till att lÀgga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske pÄ ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjÀlp av den aktuella forskningen i litteraturen samt nÄgra intervjuer med lÀrare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lÀrarens arbetssÀtt och strÀvande att ge en meningsfull sprÄkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svÄrast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av sÀrskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt sprÄk. En annan frÄga som ska belysas Àr sprÄkinlÀrning hos elever med annat modersmÄl Àn svenska1 nÀr det gÀller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jÀmföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen. Efter en litteraturgenomgÄng som har presenterat aktuell forskning kring Àmnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lÀrare i tyska som undervisar pÄ bÄde grund- och gymnasieskolor.

Syftet med studien Àr att belysa skrivundervisningen för elever i behov av sÀrskilt stöd. SamhÀllet idag stÀller krav pÄ mÀnniskors skrivkunnighet och konsekvensen blir följaktligen att undervisningen i skolan bör hÄlla en god kvalité. Vi har i vÄr studie tittat pÄ den generella undervisningen och pÄ specialundervisningen  i skrivande. Vi har valt att undersöka vad lÀrare och speciallÀrare anser vara viktigt att skrivundervisningen innehÄller samt vilket arbetssÀtt de anvÀnder och vilka ÄtgÀrder som sÀtts in för elever i behov av sÀrskilt stöd. Genom enkÀter och intervjuer har vi fÄtt en inblick i hur skrivundervisningen ser ut.

Bakgrund: Av den globala befolkningen, 2005, var 1,6 miljarder vuxna överviktiga och minst 400 miljoner vuxna led av fetma. Sjuksköterskor ska ha förmÄgan att uppfatta och förebygga hÀlsorisker och motivera till förÀndrad livsstil som till exempel viktminskning. Syfte: Att fÄ förstÄelse för patienter med övervikt samt att belysa sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgÄng hos dessa patienter. Metod: Litteraturstudie med 18 klassificerade och vÀrderade vetenskapliga artiklar som analyserats och bearbetats. Resultat: Analysen gav tvÄ kategorier och fem subkategorier; den överviktige patientens upplevelser ? beslut, försvarsmekanismer och hinder, motivation samt sjuksköterskans pedagogiska funktion ? kommunikation och relation, stöd.

Innan jag skrev denna uppsats sÄ funderade jag vÀldigt lÀnge kring vad som lÀmpade sig bÀst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svÄrigheter i Àmnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flersprÄkiga elever.Jag delade upp mina elever i tvÄ kategorier, elever med goda sprÄkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men dÀremot bristande sprÄkkunskaper, exempelvis sÄdana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkÀtundersökningar Àven anvÀnt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att sprÄket spelar en stor roll för elevens lÀrande..

Bokomslaget Àr ofta lÀsarens första möte med en bok och det Àr dÀrför viktigt att bokomslaget tilltalar och sÀnder ut rÀtt signaler till konsumenten. MÄlgruppen unga vuxna, individer mellan 16 och 27 Är, Àr enligt bokbranschen en grupp som Àr svÄr att nÄ. SvÄrigheten kan ligga i att det finns en viss okunskap i vad unga vuxna tilltalas av pÄ bokomslag. Det Àr Àven en bred mÄlgrupp med mÄnga olika sorters individer.MÄlet med denna studie Àr att ge en bild av vad mÄlgruppen unga vuxna tilltalas av i ett bokomslag. Vi ville ta reda pÄ hur viktigt bokomslaget Àr för val av bok, samt hur mÄlgruppen ser pÄ omslagets specifika designfaktorer fÀrg, typografi, illustration, fotografi och efterbehandling.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Dynamisk pedagogik, kan anvÀndas för att bearbeta och hantera konflikter i förskolans och skolans vÀrld.Följande frÄgestÀllningar har besvarats i uppsatsen:-Hur definieras konflikter av lÀrare och tidigare studenter som lett eller gÄtt kurser i Dynamisk pedagogik?-Vad innebÀr konfliktbearbetning bland barn och vuxna med hjÀlp av Dynamisk pedagogik och hur skiljer det sig frÄn annan konflikthantering?-Hur anvÀnds konfliktbearbetning/ hantering i arbetet med barn och vuxna med hjÀlp av Dynamisk pedagogik?-Hur kan Dynamisk pedagogik anvÀndas för att förebygga och hantera mobbning i skolan?-Hur ser lÀrare och tidigare studenter som lett eller gÄtt kurser i Dynamisk pedagogik pÄ aggressivitet och vÄld bland barn och vuxna och hur kan sÄdana beteenden hanteras?-Hur upplever respondenterna att de har pÄverkats av den Dynamiska pedagogiken nÀr det gÀller deras sÀtt att hantera konflikter och vad anser de att lÀrare ska ha för kunskaper om konfliktbearbetning/ hantering?Den metod som anvÀnts för att belysa frÄgestÀllningarna har varit intervjuer med nio lÀrare som undervisar i Dynamisk pedagogik alternativt lÀst kurser i Dynamisk pedagogik.HÀr följer en sammanfattning av resultatet frÄn respektive frÄgestÀllning:Hur definieras konflikter av lÀrare och tidigare studenter som lett eller gÄtt kurser i Dynamisk pedagogik?De flesta av studiens deltagare ser konflikter som ett sÀtt att utvecklas och samtliga deltagare anser att konflikterna behöver hanteras för att inte konflikten ska utvecklas destruktivt. En konflikt kan uppstÄ pÄ grund av att mÀnniskor har olika behov och dÀrför inte kan komma överens..

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

Den hÀr uppsatsen undersöker avkodning hos vuxna lÀsinlÀrare med somaliska som modersmÄl. Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen har varit forskning om barns lÀsutveckling beroende pÄ att forskning om vuxnas lÀsinlÀrning fortfarande Àr begrÀnsad. Uppsatsens hypotes Àr att vuxna med somaliska som modersmÄl som lÀr sig lÀsa svenska följer liknande stegring i svÄrighetsnivÄer nÀr det gÀller avkodning som barn som lÀr sig lÀsa svenska. Avkodning har undersökts med hjÀlp av ett avkodningstest innehÄllande sex ordgrupper med tio ord i varje grupp. Orden Àr grupperade utifrÄn deras stavelsestruktur.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur man kan arbeta med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd och varför inkludering Àr viktigt. Arbetet utgÄr frÄn en rektor och fyra lÀrares syn pÄ Àmnet. Arbetet innehÄller Àven en begreppsgenomgÄng av de mest relevanta begreppen. Relevant litteratur och tidigare forskning tas ocksÄ upp. I resultatet framkom att inkludering Àr en process som sker kontinuerligt. Grunderna för denna process Àr att de vuxna har kunskap och förstÄelse för bÄde barnet och dess behov.

Unga vuxna som överlevt barncancer i centrala nervsystemet (CNS) löper ökad risk för negativa neuropsykologiska, fysiska och psykologiska sena effekter. LÄg sjÀlvkÀnsla Àr en riskfaktor för psykisk ohÀlsa men tidigare forskning om hur barncancer i CNS och dess behandling pÄverkar sjÀlvkÀnsla Àr begrÀnsad. Med sjÀlvrapporteringsformuÀret Self Esteem Questionnaire (SEQ-42) undersöktes sjÀlvkÀnsla hos en populationsbaserad rikstÀckande kohort med 528 unga vuxna överlevare jÀmfört med 995 personer i en stratifierad kontrollgrupp. Patientgruppen hade signifikant lÀgre sjÀlvkÀnsla Àn kontroller i fem av sex dimensioner i SEQ-42 (p <0,0001). Bland patienterna var den sammanfattande globala sjÀlvkÀnslan positiv (skalvÀrde > 2,5) hos en majoritet, 78,2%, men risken för negativ sjÀlvkÀnsla var i flera dimensioner dubbelt sÄ stor för patientgruppen jÀmfört med kontrollgruppen.

Lek Àr en erkÀnt viktig del i barns utveckling men det nÀmns sÀllan vad för betydelse den har för vuxna. I detta arbete har jag utgÄtt frÄn att lek Àr nÄgot att ta tillvara pÄ och uppmuntra i livet. Jag har ocksÄ utgÄtt frÄn att leken inte alla gÄnger kommer av sig sjÀlvt utan att den kan behöva uppmuntras. Jag försöker i det hÀr arbetet fÄ ett grepp om vad lek har för betydelse i vuxenlivet samt vad det finns för positiva aspekter med leken. Jag har undersökt hur vi idag ser pÄ lek bland vuxna och vad det finns för olika ansatsningar till att fÄ in mer lek i vuxenvÀrlden. Genom teoribildning och tvÄ platsstudier har jag analyserat vad det finns för olika aspekter som bör tas hÀnsyn till vid planerandet av en lekfullmiljö riktad till vuxna, exempelvis sÀrskilda inslag eller element som uppmuntrar till lek. Det finns idag flera forskare och organisationer som föresprÄkar och jobbar för att mÀnniskor ska inse vÀrdet av lek. Dels genom att upplysa om vÀrdet men ocksÄ med att uppmuntra mÀnniskor genom olika initiativ till att leka mer.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.