I skolan har alla elever olika behov och det Àr skolans uppgift att hjÀlpa alla elever att nÄ mÄlen i lÀroplanen. Detta arbete syftar till att undersöka hur tvÄ elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och koncentrationssvÄrigheter har upplevt sin skolgÄng och de resurser de fÄtt och Àven vad olika skolor i en kommun sÀger att de har för resurser till elever med dessa specialbehov. En enkÀtstudie och en intervjustudie har genomförts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningar. 40 enkÀter skickades ut till lÀrare, speciallÀrare och specialpedagoger i en kommun och tio svar kom tillbaka. Intervjustudien utfördes pÄ fyra personer varav tvÄ före detta elever och deras mammor.

Examensarbete angÄende elever i behov av sÀrskilt stöd i den reguljÀra skolan och i specialskolan.

Bakgrund: För de elever som identifierats som elever i behov av sĂ€rskilt stöd har skolan en skyldighet att sĂ€tta in specialpedagogiska insatser. ÅtgĂ€rdsprogram ska upprĂ€ttas och utvĂ€rde-ras kontinuerligt för att sĂ€kerhetsstĂ€lla arbetets kvalitet. Tidigare studier visar pĂ„ att alla spe-cialpedagogiska insatser inte har en positiv effekt pĂ„ elevens skolsituation utan kan verka stigmatiserande. Att elever som en gĂ„ng identifierats att vara i behov av sĂ€rskilt stöd fortsĂ€tter att vara det igenom hela sin skoltid Ă€r ett viktigt problem som skolan behöver hitta redskap för att motverka. Syfte: Studien avser att identifiera framgĂ„ngsrika specialpedagogiska insatser som underlĂ€ttar för elever i behov av sĂ€rskilt stöd att lyckas i skolan.Teorianknytning: Studien hĂ€mtar inspiration ifrĂ„n det sociokulturella perspektivet, dĂ€r mĂ€n-niskan ses som en social och historisk varelse som lĂ€r och utvecklas i samspel med sin om-givning.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Svenska elevers resultat blir allt lÀgre i internationella jÀmförelseundersökningar och frÀmst Àr det elever i behov av sÀrskilt stöd som halkar efter. Tidigare forskning visar att stöd till elever sÀtts in sent i den svenska skolan, vilket kan vara en anledning till de lÄga resultaten. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har samtliga elever som behöver nÄgon form av stöd i sin skolgÄng rÀtt att fÄ det. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en skola upplever i vilken mÄn detta stöd tillgodoses och i vilken mÄn elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ svenskÀmnets kunskapskrav i Ärskurs tre. För att ta reda pÄ hur stödet till elever fördelas anvÀnds kvalitativa forskningsintervjuer med fem lÀrare i Är F-3, vilka syftar till att skapa oss en bild av hur de upplever sina resurstillgÄngar.

Syftet med denna studie var att fÄ en fördjupad kunskap om och förstÄelse för hur olika elevgrupper, elever i behov av sÀrskilt stöd respektive elever utan behov av sÀrskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhÄllningssÀttet Entreprenöriellt lÀrande. Vidare syftade undersökningen till att jÀmföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att fÄ en insikt i om Entreprenöriellt lÀrande hade förÀndrat deras syn pÄ lÀrande. Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i behov av sÀrskilt stöd och fyra elever utan behov av sÀrskilt stöd, samtliga i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolan. Undersökningen visade att bÄda elevgrupperna framhÀvde relationen till lÀrarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i behov av sÀrskilt stöd var mycket positivt instÀlld till lÀraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling bÄde kunskapsmÀssig och personlig. De menade att deras sjÀlvkÀnsla hade blivit bÀttre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre Är dÄ de hade arbetat utifrÄn Entreprenöriellt lÀrande.

Studiens syfte Àr att undersöka vad livskvalitet innebÀr för döva unga vuxna i dagens samhÀlle samt förstÄ hur deras dövhet pÄverkar livskvaliteten. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna personer som Àr döva. Intervjuerna har syftat till att undersöka deras uppfattning om sin livskvalitet. UtgÄngspunkt har tagits i teorier kring det moderna och individualistiska samhÀllet samt ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv pÄ begreppet livskvalitet. Slutsatser som framkommit Àr att diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr en faktor som bidrar till negativ livskvalitet, bÄde utifrÄn ekonomiska och kÀnslomÀssiga aspekter pÄ livskvalitet.

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

Tidigare vÄrdforskning inom psykiatrin har frÀmst utgÄtt ifrÄn personalens erfarenheter. Forskning har visat pÄ ett behov att studera patienters erfarenheter. NÀr det gÀller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vÄrd saknas forskning och det har dÀrför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgÄngspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell anvÀnts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Denna kandidatuppsats belyser vad lÀrare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lÀrare, som jobbar med sÀrskilda undervisningsgrupper eller som lÀrare i ordinarie klasser, Àr grunden till denna studie. De lÀrare som vi har intervjuat kommer frÄn tvÄ olika kommuner i Stockholms lÀn och lÀrarnas yrkeserfarenhet Àr allt frÄn ett par Är till ca 40 Är, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsomrÄden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vÄr studie ur tre aspekter: om lÀraren arbetar i en sÀrskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar pÄ en skola med mÄnga olika kulturer eller inte och hur lÄng arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av vÄra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsÀtt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola.

Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning med negativ inverkan pÄ multipla livsomrÄden. Huvuddelen av patientgruppen erbjuds farmakologisk behandling som inte alltid Àr tillrÀckligt effektiv. Det finns begrÀnsat med forskning pÄ psykologiska behandlingar för vuxna med ADHD. KBT och Àven DBT har bÄda visat goda resultat. För att öka tillgÀngligheten för denna patientgrupp skulle internetbehandling kunna vara ett alternativ.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser pÄ lÀrande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrÄn frÄgorna kan WoW pÄverka utövande studenters/elevers lÀrande? GÄr WoW anvÀnda som ett lÀrandeverktyg? GÄr det anvÀnda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhÀva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som anvÀnds Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har pÄ deras/deras elevers lÀrande. Dessutom redogör de för sina Äsikter kring anvÀndandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar tvÄ pedagoger, fyra studenter och tvÄ elever i studien.

Syfte med detta examensarbete Àr att ta fram ett gestaltningsförslag för utemiljön pÄ Byle GÄrds hospice. MÄlsÀttningen Àr att ge besökande barn en lekvÀnlig utemiljö samt att tillvarata och utveckla tomtens befintliga kvaliteter för patienter, besökare (vuxna och barn) och personal. Med enkla medel vill jag lyfta fram de befintliga naturkvalitéerna pÄ tomten och skapa en varierad och rekreativ miljö för alla Äldrar. Jag vill inbjuda till rörelse runt tomten och erbjuda olika sinnesupplevelser som ger vila i det tunga allvar som vilar över hospicet, dÀr anhöriga och personal tillbringar den sista tiden tillsammans med patienten. Som grund för gestaltningen har jag studerat forskningsbaserad litteratur om barn och deras utemiljöer samt litteratur om palliativ vÄrd. Jag har Àven vid flera tillfÀllen intervjuat personal och fastighetsförvaltaren pÄ Byle GÄrds hospice för att tillgodose verksamhetens specifika behov i mitt utformningsförslag. En slutsats jag dragit utifrÄn litteraturen jag lÀst Àr att barn inte har sÄ stort behov av traditionellt utformade lekplatser dÄ de mest Àr utformade utifrÄn vuxnas syn pÄ lek.

I detta arbete redovisas en intervjuundersökning av uppfattningar om barn och elever med Aspergers syndrom. Intervjuerna har genomförts med lÀrare frÄn Aspergersenheter samt behandlingspersonal frÄn barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barnhabiliteringen. Undersökningen visar hur dessa personer uppfattar symptomen, diagnosen och bemötandet nÀr det gÀller elever och barn med Aspergers syndrom. Arbetet utgÄr bÄde ifrÄn ett individperspektiv samt ett genusperspektiv. Symptomen och diagnosen diskuteras och problematiseras utifrÄn flickors och pojkars skilda förutsÀttningar och behov.