Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur undantagsbestÀmmelsen vid betygssÀttning, ocksÄ kÀnd som pysparagrafen, anvÀnds pÄ gymnasieskolor som erbjuder förstÀrkta program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder i SkÄne. VÄr metod Àr att genomföra en praxisanalys av öppet riktade intervjuer pÄ nio av de tio gymnasieskolor i SkÄne som vi varit i kontakt med. VÄra resultat visar att undantagsbestÀmmelsen ofta anvÀnds pÄ ett felaktigt vis, i flera olika avseenden. Framför allt anses den som ett praktiskt hjÀlpmedel och inte som ett sÀtt att kunna ta bort enstaka betygskriterier. Detta leder till en minskad rÀttssÀkerhet för mÄnga elever, dÄ elever som har rÀtt att omfattas inte gör det, och riskerar att fÄ ett betyg som inte motsvarar deras kunskapsnivÄ, sÀrskilt dÄ vÄr studie visar att undantagsbestÀmmelsen frÀmst anvÀnds för att godkÀnna elever, och inte pÄ de högre betygsnivÄerna..

Syften med detta examensarbete var att fÄ en ökad förstÄelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har Àven studerat vilka framgÄngsfaktorer som kan stÀrka delaktigheten utifrÄn elevhÀlsans nya mÄl. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad pÄ fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrÄn Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsÀttet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte Àr sjÀlvklar för alla elever.

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, dÀr elever kroppsligt fÄr vara med och delta. Alla elever kan inte lÀra sig pÄ det stillasittande traditionella sÀttet. Efter det att psykologen Howard Gardner pÄvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svÄrighetsgrad kan anvÀndas i klassrummet.En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vÀnt ut och in pÄ. I arbetet finns svar pÄ vad det Àr, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lÀrare med hjÀlp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer dÀr kinestetiska elever ger sin bild av hur det Àr att gÄ i en skola dÀr alla elevers intelligens framhÄlls.

Personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning kan ha olika svÄrigheter som pÄverkar de dagliga aktiviteterna i vardagen. Aktivitetsbalans Àr ett begrepp som ofta anvÀnds inom arbetsterapi och beskriver en individs uppfattning av att ha en tillfredsstÀllande mÀngd av aktiviteter och rÀtt variation mellan olika aktiviteter. Det förekommer inga studier om aktivitetsbalans kopplat till personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning vad författarna har noterat. Syftet med examensarbetet var att beskriva den sjÀlvskattade aktivitetsbalansen hos vuxna personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. Den metod som anvÀndes var en kvantitativ icke ? experimentell tvÀrsnittsstudie.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Bakgrund: Övervikt och fetma (obesitas) Ă€r ett allvarligt globalt och nationellt folkhĂ€lsoproblem. Tidigare studier har visat att fetma Ă€r förknippat med nedsatt livskvalitet och mental ohĂ€lsa hos vuxna, tonĂ„ringar och barn. Dock har fĂ„ studerat sambandet mellan fetma och livskvalitet bland unga vuxna. Syftet med denna studie var att beskriva hĂ€lsorelaterad livskvalitet, mental hĂ€lsa och antropometriska mĂ„tt hos en grupp obesa unga vuxna i Ă„ldern 16-25 Ă„r (n=203) samt att göra en jĂ€mförelse mellan deras hĂ€lsorelaterade livskvalitet och resultat frĂ„n populationsstudier.Metod: En beskrivning av den aktuella gruppen genomfördes med hjĂ€lp av de data som samlats in vid inskrivningstillfĂ€llet vid överviktscentrum pĂ„ Norrtulls sjukhus. Den hĂ€lsorelaterade livskvaliteten mĂ€ttes med hjĂ€lp av Euroqol five dimensions (EQ5D) och resultatet jĂ€mfördes med befolkningsstudier utförda i Stockholm, Uppsala och JĂ€mtland dĂ€r samma instrument anvĂ€nts.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

VÄrt syfte var att undersöka nÄgra lÀrares tankar om hur det Àr att tillmötesgÄ elevers behov i en context prÀglad av olika kunskapsnivÄer. Vi lyssnade genom semi-structurerade intervjuer pÄ erfarna lÀrare och analyserade deras olika sÀtt att nÀrma sig klassrum innehÄllandes olika kunskapsnivÄer. Vi intervjuade tre engelsk lÀrare frÄn ett högstadium och fyra lÀrare frÄn en gymnasie skola. VÄra iakttagelser visar att varierad undervisning Àr det bÀsta sÀttet att möta alla elevers behov och att det Àr nödvÀndigt att ha extra material till bÄde avancerade elever och svagare elever. VÄra intervjuer framhÀvde ocksÄ vikten av kontinuerlig bedömning och behovet att individualisera sÄ mycket som möjligt .

Begreppet livssituation Àr stort och kan omfatta mÄnga företeelser. Syftet med denna undersökning var att belysa hur livssituationen för förÀldrar med hemmaboende vuxna utvecklingsstörda barn har förÀndrats nÀr dessa har flyttat hemifrÄn. Som anhörig kan man vara bÄde avlönad och oavlönad anhörigvÄrdare, men i den hÀr studien Àr de i första hand förÀldrar och i andra hand anhörigvÄrdare anser informanterna. I studien har Ätta personer intervjuats och deras barn har olika grader av utvecklingsstörning och har flyttat till eget boende för ett antal Är sedan. Deltagarna har mycket tydligt beskrivit hur livssituationen hade förÀndrats frÄn att de har varit styrda av klockan, inte fÄtt sova en hel natt till att de kan bestÀmma över sin tid och kan slappna av nÀr de ser att deras vuxna utvecklingsstörda barn har det bra.

Syftet med studien har varit att belysa specialpedagogers uppfattningar om diagnosen dyskalkyli. Vi har undersökt om specialpedagoger anser att det finns det ett behov av diagnosen. I studien tar vi Àven upp hur specialpedagoger upptÀcker, kartlÀgger och organiseras undervisningen för elever med dyskalkyli. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring dyskalkyli. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilken förstÄelse elever i skolÄr 5 och 6 har om begreppen HIV och AIDS. Vidare ville vi undersöka vilken skillnad det fanns mellan de tvÄ skolÄren. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning, blev enkÀt som underökningsmetod vÄrt val. 106 elever deltog i undersökningen, 50 elever i skolÄr 5 och 56 elever i skolÄr 6. Resultatet visade att mÄnga elever i skolÄr 6 hade förstÄelse för begreppen men endast en elev i skolÄr 5 hade den förstÄelse som vi sökte..

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med hörselnedsÀttning som anvÀnder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de fÄr tillgÄng till de hjÀlpmedel och verktyg som de Àr berÀttigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar pÄ att de deltagande pedagogerna har kÀnnedom om vilka behov elever med hörselnedsÀttning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar pÄ liknande sÀtt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna sÄ bra förutsÀttningar som möjligt till inlÀrning och utveckling.

Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med sex ungdomar. Syftet var att ta reda pÄ mer om ungdomars nÀtvanor och vad de tyckte om vuxnas nÀrvaro pÄ nÀtet. Vad gÀller synen pÄ vuxna pÄ nÀtet har studien utgÄtt specifikt frÄn ett projekt pÄ Fryshuset i Stockholm som kallas NÀtvandrarna. NÀtvandrare finns tillgÀngliga som stödjande vuxna pÄ olika ungdomssajter. Studien Àmnade Àven att ta reda pÄ huruvida socialtjÀnstens nÀrvaro pÄ Internet skulle upplevas av ungdomar och hur mycket kontroll förÀldrarna hade. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser ungdomarna pÄ det hÀr med nÀtvandrare? Kan ungdomar verkligen tÀnka sig att vÀnda sig till vuxna pÄ nÀtet för att fÄ rÄd och stöd? Tycker ungdomarna att deras förÀldrar har kontroll pÄ deras internetanvÀndande? Hur skulle en myndighet som socialtjÀnsten kunna nÄ ut till ungdomar pÄ nÀtet pÄ ett bra sÀtt? Genomförda intervjuer analyserades med hjÀlp av tidigare forskning, symbolisk interaktionism och meningskategorisering.

Astract: Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur lÀrare identifierade och tillgodosÄg de behov elever med matematiksvÄrigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frÄgor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmÀssigt urval av skolor i nÀrliggande kommuner och begrÀnsade oss att göra Ätta intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1-6. Resultatet blev att lÀrare bemötte elever med matematiksvÄrigheter pÄ olika sÀtt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befÀsta kunskapen samt tillgÄng till speciallÀrare.

Barn och unga av idag Àr digitalt infödda i förhÄllande till oss vuxna som Àr invandrade i dagens digitala samhÀlle. DÄ skolan speglar samhÀllet Àr det en högaktuell frÄga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lÀrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende pÄ multimodalitet, motivation och social interaktion i lÀrandemiljöer. UtgÄngspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhÄllningssÀtt dÀr jag tillsammans med lÀrare och elever i sÀrskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lÀrandet. Genom observationer och intervjuer pÄ arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfÄng av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig sjÀlv inte Àr ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som Àr multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som Àr helt individuellt anpassade utifrÄn den enskilde elevens behov.