I den svenska skolan idag har ca 15 % av eleverna utlÀndsk bakgrund. Enligt Skolverketsstatistik sÄ klarar de utlÀndska eleverna sig sÀmre i de nationella proven i matematik Àn svenska elever. Syftet med studien Àr att se hur fyra elever med invandrarbakgrund klarar av problemlösning i en gruppdiskussion i matematik pÄ gymnasienivÄ. Eleverna i studien Àr allafödda i Sverige med invandrade förÀldrar.Den empiriska datan bestÄr av observation av en gruppdiskussion, nÀr eleverna löser ett matematiskt problem, samt efterföljande enskilda intervjuer. Observationen analyserades utifrÄn problemlösningsprocessens fyra ingÄende delar: FörstÄ, Planera, Genomföra och VÀrdera.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad pedagoger anser att en skola för alla innebÀr, vilken instÀllning de har till begreppet samt om de sjÀlva anser att de har den kompetens som krÀvs för att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd..

Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur nÄgra specialpedagoger och lÀrare med inriktning mot fritidshem samarbetar i strÀvan att skapa goda förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd, bÄde vad gÀller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnÄ kunskapsmÄlen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor dÀr fritidshem fanns. Studien utgÄr i frÄn de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt. Slutsatsen av den hÀr studien Àr att specialpedagoger och lÀrare med inriktning fritidshem samarbetar för att skapa ett lÀrande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd. För att skapa ett lÀrande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens instÀllning samt handledning var omrÄden som hade stor pÄverkan. Vad gÀller skolledningens instÀllning var synen pÄ fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas dÀr gemensamma mÄl och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd, utifrÄn skolledningens uppsatta mÄl. Handledning hade en stor pÄverkan nÀr det handlade om att kunna stötta elever i att uppnÄ kunskapsmÄlen.

Hur kan pedagogerna stödja elever med koncentrationssvÄrigheter? Hur kan pedagogen i klassen skapa ett klimat i klassrummet som passar alla elever?Genom att intervjua sju pedagoger pÄ fem olika skolor har vi fÄtt deras perspektiv och syn pÄ de hÀr frÄgorna. Resultatet frÄn vÄra intervjuer visar att pedagogerna Àr beroende av varandra för att miljön i skolan ska gynna alla elever. De intervjuade pedagogerna anser att eleverna med koncentrationssvÄrigheter Àr i behov av trygghet vilket de fÄr genom struktur i klassrummet. Detta uppnÄdde pedagogerna pÄ olika sÀtt beroende pÄ om eleverna befann sig i en vanlig skola eller pÄ en resursskola.

Syftet med detta arbetet har varit att genom en fallstudie beskriva, kartlÀgga och kritiskt granska det specialpedagogiska stöd som ges och har getts till de elever som inte nÄr uppnÄendemÄlen i matematik och svenska i skolÄr Ätta och nio pÄ en 6-9 skola. Syftet var ocksÄ att upptÀcka och fastslÄ de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger resultat. Fallstudien bestod av observationer av specialpedagogernas arbete, intervjuer med specialpedagogerna samt granskning av dokument sÄ som ÄtgÀrdsprogram, överlÀmnande dokument och nationella prov. Resultatet av fallstudien var att elever i behov av sÀrskilt stöd i svenska och matematik upptÀcks tidigt. De fÄr ocksÄ tidigt stöd.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur klasslÀrares syn pÄ normalitet och avvikelse i skolan pÄverkar undervisningen för elever i koncentrationssvÄrigheter. För att uppnÄ detta syfte har vi intervjuat sex klasslÀrare pÄ fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad sÄ att den passar alla elever utifrÄn deras specifika förutsÀttningar och behov. Skolans ramar begrÀnsar dock lÀrarnas arbete och skapar dÀrmed koncentrationssvÄrigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse Àr dÀrmed en produkt av skolans organisation..

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ de idéer som unga vuxna (18-24 Är) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsÀttningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det Àr möjligt att nÄgon form av organiserad verksamhet kan hjÀlpa dem i övergÄngen till vuxenlivet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre mÀn och tvÄ kvinnor, som har kontakt med Stockholms lÀns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller TÀby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgÄngspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utlÀsas att det Àr viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att fÄ möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet.

AbstraktTitel: LÀrares pedagogiska verktyg i undervisningen pÄ omvÄrdnadsprogrammet för elever med svenska som andrasprÄkInstitution: Sektionen för lÀrarutbildningFörfattare: Jannice Gancarz, Ingrid OlssonHandledare: Ewa WictorDatum: 2012-05-25Examinator: Ole OlssonMedexaminator: Monica EklundAntal sidor: 46Bakgrund. Antalet Àldre ökar i samhÀllet. Inom vÄrd och omsorg och sÀrskilt inom Àldreomsorgen kommer behovet av utbildad vÄrdpersonal att öka. För att motverka denna brist satsar samhÀllet pÄ att utbilda vuxna inom vÄrd och omsorg till undersköterskor. En stor grupp som utbildas har svenska som andrasprÄk.

Denna uppsats behandlar litteraturens samt nÄgra pedagogers syn pÄ integrering av elever i behov av sÀrskilt stöd i grundskolan. I inledningen beskriver jag orsakerna till varför jag valt att skriva om elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med arbetet Àr att belysa integrering samt lyfta fram vad litteraturen sÀger om integrering i en jÀmförelse med verksamma pedagoger ute pÄ skolorna. Som bakgrund redogör jag för historiken, vad ordet integrering innebÀr liksom vad vi menar med sÀrskilt stöd och vem som behöver sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen redovisas vad olika styrdokument sÀger om elever i behov av sÀrskilt stöd, om skolans mÄl kan tolkas som en ideologi eller en praktik, vad ett oriktigt anvÀndande av ordet integrering medför, den specialpedagogiska modellen, beredskap och ansvar för att möta dessa elevers behov, elevintegrering i praktiken samt vad ett ÄtgÀrdsprogram innebÀr och nÀr ett sÄdant upprÀttas.

Att lÀroboken har en stark stÀllning i matematikundervisningen konstateras av forskare bÄde i Sverige och i andra lÀnder. Svenska skolmyndigheter anser att en av orsakerna till att svenska elever presterar allt sÀmre i internationella jÀmförelser, Àr att lÀrarna Àr för styrda av lÀroboken i matematikundervisningen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattade lÀrobokens roll i matematikundervisningen och hur de ville undervisa i matematik för att fÄ alla elever att nÄ mÄlen. SpeciallÀrarens roll var att fungera som handledare för arbetslaget. Studien genomfördes i ett arbetslag pÄ en skola i Mellansverige.

Arbetet syftar till att belysa pÄ vilket eller vilka sÀtt tvÄ lÀroböcker i matematik för Ärskurs 6 svarar mot de behov som finns hos elever i matematiksvÄrigheter. Metoden som anvÀnds Àr huvudsakligen kvalitativ i form av intervjuer med lÀrare och elever. Dessutom har de tvÄ lÀromedlen Matematikboken och Formula analyserats och utvÀrderats till innehÄll och form samt arbetsÀtt. Den strukturella analysen visar att Formula har fler textuppgifter, medan Matematikboken har fler bilder och förklaringar. Den kvalitativa analysen visar pÄ en nÀrmare koppling till konkreta mÀnnisko- och miljöaspekter i Matematikboken, medan Formula har sin tyngdpunkt i att guida laborativt elevarbete pÄ egen hand. LÀrarintervjuerna visar att valet av lÀromedel pÄverkar hur lektionerna lÀggs upp och strukturen i desamma. Intervjuerna med elever visar att lÀroboksvalet pÄverkar deras syn pÄ vad matematik Àr och hur de arbetar med och förstÄr matematik. Arbetet har en relevans för arbetet med att stödja elever i matematiksvÄrigheter..

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett av vĂ„r tids stora folkhĂ€lsoproblem, inte bara i Sverige utan i stora delar av vĂ€rlden. Detta tros bero pĂ„ att vi har förĂ€ndrat vĂ„r livsstil, till att vara mindre fysiskt aktiva och förtĂ€ra mer snabbmat, godis, alkohol och söta drycker. Eftersom kunskapen om detta förhĂ„llande har funnits en tid och andelen överviktiga och feta Ă€ndĂ„ ökar kan det behövas nya sĂ€tt att angripa problemet. Syfte: Att söka evidens för metoden motiverande samtal (MI) i syfte att frĂ€mja viktnedgĂ„ng hos vuxna över 18 Ă„r. Metod: Litteraturstudie.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med typ I-diabetes upplever sin skolsituation samt hur personer i deras omgivning involveras i skolsituationen. Vi har tagit reda pÄ om det förekommer nÄgot samarbete runt dessa elever och hur de bemöts i skolan. Litteraturen beskriver patofysiologiska-, psykosociala aspekter av sjukdomen och Àven teorier om det sociala samspelet.För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar gjorde vi en kvalitativ undersökning via intervjuer och enkÀter. De som deltog i undersökningen var: elever, klasslÀrare, idrottslÀrare, skolbespisningspersonal, skolsköterska, sjuksköterska och förÀldrar till elever med diabetes. Resultatet visar att eleverna upplever sin skolsituation som vÀl fungerande tack vare ett gott samarbete mellan de involverade, dÀr eleven stÄr i fokus.

Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur lÀrare och specialpedagoger pÄ en skola definierar begreppet inkludering och hur de tÀnker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har Àven syftet varit att ta reda pÄ hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit frÄn relevant litteratur om ADHD, pedagogik/specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren frÄn informanterna stÀmmer vÀl överens.