Denna systematiska litteraturstudies syfte Àr att granska och bearbeta tidigare forskning som har genomförts kring anvÀndandet av pedagogiska hjÀlpmedel för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ett specialpedagogiskt perspektiv anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningar angÄende vilka kompensatoriska hjÀlpmedel som frÀmjar lÀs- och skrivförmÄgan hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och vilken roll som lÀraren och klassrumsmiljön spelar i arbetet med kompensatoriska hjÀlpmedel. Av resultatet framgÄr att anvÀndning av olika hjÀlpmedel, sÄsom talsyntes, ordbehandlingsprogram och tal-till-textprogram frÀmjar elevers lÀs- och skrivförmÄga och att lÀraren spelar en nyckelroll för anvÀndandet av kompensatoriska hjÀlpmedel. De pedagogiska implikationer som framkommer efter en diskussion av resultatet Àr att inkludering och tillgÀnglighet bör vara ledord i en skola för alla..

Kroppslig beröring har sedan mÀnsklighetens begynnelse spelat en central roll. Alla mÀnniskor har ett behov av att bli berörda och att beröras av andra för att utvecklas till friska livskraftiga individer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att bli kroppsligt berörda. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att kÀnna kÀrlek, vÀrme och omtanke frÄn en annan mÀnniska, att kÀnna tröst, bekrÀftelse och mindre ensamhet, att kÀnna lugn, avslappning och mindre smÀrta, att kÀnna smÀrta och obehag och att kÀnna sig krÀnkt och kontrollerad.

Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstÄnd (AST) förÀndras med Äldern rÄder det brist pÄ diagnostiska instrument som Àr specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) Àr en sjÀlvskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvÀrderades i föreliggande studie med avseende pÄ intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. DÀrtill utfördes en preliminÀr analys av resultatens stabilitet över tid.

Att vara tvungen att lÀmna sitt land innebÀr för de flesta mÀnniskor ett stort trauma. Resan till ett nytt och annorlunda liv innebÀr alltid förluster. Att börja om i en ny kultur, uppleva kulturkrockar och lÀra sig sprÄk i ett nytt land Àr inte helt lÀtt. HÀr har skolan en stor uppgift bÄde med utbildning och med integrering i det svenska samhÀllet. Det första mötet med den svenska skolan fÄr de vuxna genom SFI(svenska för invandrare).

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en uppfattning om hur sprÄklÀrare i engelska och svenska ser pÄ varierande undervisningsmetoder som ett sÀtt att skapa motivation bland sina elever. För att fÄ reda pÄ detta har vi gjort en enkÀtundersökning (enkÀter med öppna frÄgor) bland sex sprÄklÀrare pÄ en skola, Äk 7?9, i Kalix kommun, som varit yrkesverksamma mellan 8-26 Är. Vi identifierade tre aspekter av motivation, nÀmligen behov, intresse och lust att lÀra. Resultatet visar att alla lÀrarna Àr överens om att varierande undervisningsmetoder skapar motivation och lust att lÀra.

Bjelkengren, Britta & Eriksson, Emilia (2012) En lÀrares arbete ? tillsammans med resurspedagoger (The work of a teacher ? with resource teachers). LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vÄr studie Àr att studera hur lÀrare arbetar för att frÀmja alla elevers behov i klassen nÀr det finns elever i behov av sÀrskilt stöd. Som grund för vÄr studie ligger tre kvalitativa intervjuer med klasslÀraren samt en intervju med resurspedagogen som arbetar 100 % i klassen.

Examensarbetet Àr en interventionsstudie dÀr syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsÀttning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek.Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever pÄ gymnasiesÀrskolans individuella program, verksamhetstrÀning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fÀltanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen.Resultaten pÄ testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en nÄgot förbÀttrad fonologisk medvetenhet för en elev.

Syftet med min undersökning Àr att studera förekomsten av mobbning bland elever med sÀrskilda behov i skolÄr 7-9, samt att se hur enskilda elever upplever mobbning, var de utsÀtts för mobbning och i vilken form mobbning förekommer. Undersökningen visar Àven hur elevernas sjÀlvbild pÄverkas av mobbning. Arbetet ger en översikt av den litteratur som behandlar tidigare forskning om mobbning bland skolelever. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av korta uppsatser och strukturerade intervjuer med elever med sÀrskilda behov i skolÄr 7-9. Resultatet av min undersökning visar att den mesta mobbningen förekommer i skolan. Mobbning förekommer Àven genom SMS eller via chatting pÄ nÄgon av sidorna Lunarstorm och MSN och fortsÀtter dÀrefter i skolan. Rasterna upplevs som extra jobbiga och eleven gÄr ofta undan eller hÄller sig för sig sjÀlv. Verbal mobbning Àr vanligast och pojkar utsÀtts dessutom för fysisk mobbning medan flickor ofta utsÀtts för social mobbning. Den mobbade har ingen eller endast ett fÄtal vÀnner i sin egen klass.

Syftet med min studie Àr att fÄ och skapa förstÄelse för dels barns uppfattningar om mobbning som företeelse och dels barns Äsikter om hur mobbning kan förebyggas i skolverksamheten. Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr sex barn i Äldrarna 7-11 Är frÄn tvÄ olika skolor har medverkat i intervjuer. De teorier och den forskning som lyfts fram i bakgrunden Àr bÄde de individualpsykologiska och de sociokulturella perspektiven. Resultatet i studien visar pÄ att begreppet mobbning Àr komplext pÄ sÄ sÀtt att majoriteten av eleverna menar att krÀnkningar och mobbning inte sÀrskiljs frÄn varandra. Resultatet pekar ocksÄ mot att vem som helst kan bli mobbad men inte alla kan bli en som börjar mobba.

Introduktion: Uppskattningsvis lider 4-20% av vÀrldens vuxna befolkning av tandvÄrdsrÀdsla. RÀdsla Àr individens normala emotionella reaktion inför hot eller fara. RÀdslan uppvÀcker en fysiologisk spÀnning i kroppen som skapar ett kamp- och flyktbeteende hos individen vilket kallas akut stress. Det finns olika metoder för att förebygga och behandla tandvÄrdsrÀdsla.Syfte: Att beskriva bakomliggande orsaker till varför tandvÄrdsrÀdsla uppstÄr hos vuxna samt att undersöka om tandvÄrdsrÀdsla kan fÄ konsekvenser för den orala hÀlsan och i sÄ fall vilka konsekvenserna Àr.Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: Orsaker: Det har konstaterats att patienter som har upplevt en obehaglig tandvÄrdssituation uppvisar högre grad av tandvÄrdsrÀdsla. TandvÄrdsrÀdsla Àr multifaktoriell men rÀdsla för smÀrta har visat sig vara en central orsak till att tandvÄrdsrÀdsla uppstÄr hos individer.

Palliativ vÄrd Àr ett tillvÀgagÄngssÀtt som ska förbÀttra livskvaliteten hos döende patienter och deras nÀrstÄende. Palliativ vÄrd Àr en del i sjuksköterskeyrket och framkallar mÄnga tankar och kÀnslor hos sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kunskap inom palliativ vÄrd av vuxna patienter. Analysmetoden som anvÀndes var en kvalitativ innehÄllsanalys med en manifest ansats. 21 vetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre kategorier: KÀnslan att vara utanför sitt kunskapsomrÄde, kÀnslan att vara tillrÀckligt rustad och behov av ytterligare utbildning.

Detta Àr en studie med en kvalitativ ansats som syftar till att undersöka bonusförÀldrars behov av riktat stöd i förÀldraskapet. Den ombildade familjen bestÄr av vuxna som har barn sedan tidigare och denna studie behandlar ombildade familjer dÀr enbart en av de vuxna har barn sedan tidigare. Vidare lÀggs fokus pÄ bonusförÀlderns upplevelse av att bli en del i en sÄdan familj. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sju bonusförÀldrar. De intervjuade bonusförÀldrarnas familjesituationer skilde sig Ät pÄ mÄnga sÀtt vilket ger en nyanserad bild av hur en bonusförÀlder kan uppleva sin situation.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur elever i behov av specialpedagogiskt stöd uppfattar att bedömning pÄverkar deras motivation och lÀrande. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem 18-Äriga gymnasieelever som alla hade behov av specialpedagogiskt stöd. Med hjÀlp av en tematisk analys bearbetades det kodade materialet. Resultatet visade att elever uppfattar vissa brister i den feedback de fÄr av sina lÀrare. De förstod inte alltid vad lÀrarna menade, till exempel hur de skulle göra för att utveckla sina resonemang.

Matematikundervisning pÄ grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptÀcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har Àven en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett sÀrskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlÀrning. Pedagoger kommer emellanÄt i kontakt med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva pÄ vilket sÀtt pedagogen kan agera för att underlÀtta för elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik.

Syfte: Syftet med min uppsats har varit att försöka upptĂ€cka faktorer pĂ„ en skola som möjliggjort godkĂ€ndnivĂ„ för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Är det möjligt att kombinera strĂ€van att nĂ„ godkĂ€ndnivĂ„ för alla med intentionerna i en skola för alla? Mitt andra syfte var att undersöka om en skola dĂ€r alla nĂ„r mĂ„len ocksĂ„ lyckats med att bibehĂ„lla och öka elevers sjĂ€lvkĂ€nsla. UtifrĂ„n detta har jag stĂ€llt följande frĂ„gor.? Vilka faktorer bidrar till mĂ„luppfyllelsen?? Vilka arbetssĂ€tt Ă€r synliga?? Vad har klasstorleken för betydelse?? Specialpedagogiskt synsĂ€tt - hur omsĂ€tts det i praktiken?? Finns det nĂ„got speciellt arbetssĂ€tt som frĂ€mjar mĂ„luppfyllelsen?? Vilken syn har skolan kring elever, lĂ€rande och kunskap?? RĂ„der det en samsyn i skolan pĂ„ eleverna?Teori:Undersökningen grundar sig pĂ„ systemteorin.