Syftet med detta arbete har varit att lÀgga en teoretisk grund till Àmnet elever i sorg samt att med utgÄngspunkt frÄn denna, jÀmte analyser av befintliga krishanteringsplaner och en enkÀt kring krisberedskap, konstruera ett förslag till en krishanteringsplan som kan fungera som ett konkret verktyg för skolans personal nÀr deras elever drabbas av sorg. Vi kan i detta arbete konstatera att elever i sorg Àr i behov av att i skolan möta personal som Àr utbildad i krishanteringsfrÄgor. Detta Àr viktigt dÄ elevernas naturliga och individuella sorgeprocesser inte kan separeras frÄn deras vardag i skolan. Vi har kunnat se att det bland de undersökta skolorna finns ett behov av att utbilda personalen i dessa frÄgor. Vi har ocksÄ kunnat konstatera, utifrÄn en bedömning av planernas tydlighet betrÀffande stoff och struktur, att endast tvÄ av sex granskade krishanteringsplaner i sin helhet fungerar som konkreta arbetsverktyg samt att ytterligare förbÀttringar av samtliga planer, med enkla medel, Àr genomförbart..

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares arbetssituation nÀr det gÀller arbetet med elever med diagnosen utvecklingsstörning som Àr inkluderade i grundskoleklasser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare som har jobbat med eller jobbar med inkludering av elever med utvecklingsstörning. Resultatet visade att de tvÄ lÀrarnas elever var kopplade till sÀrskolans lÀroplan och de var pÄ olika sÀtt inkluderade i grundskoleklasser. LÀrarna anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel för att underlÀtta i elevernas vardag. Det fanns Àven extra resurser i form av personal.

Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp. Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.

YrkeslÀrare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper pÄ ett pedagogiskt sÀtt och möta elever med olika förutsÀttningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om yrkeslÀrare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur pÄverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslÀrare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrÄn en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslÀrarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

I vÄrt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lÀrare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet fÄ en förstÄelse för hur nÄgra vuxna tÀnker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lÀrare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta omrÄde samt intervjuat tvÄ BRIS-ombud och hÄllit ett fokusgruppsamtal med tre lÀrare har vi samlat in vÄrt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, pÄ reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lÀrarnas syn pÄ hur de tÀnker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg.

UngefÀr 5-10 procent av alla personer med diabetes har diabetes typ 1. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Totalt analyserades elva artiklar med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna: Att kÀnna oro och rÀdsla; Att kÀnna hinder; Att kÀnna ett behov av stöd och vilja bli förstÄdd; Att kÀnna kontroll. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ 1 kÀnde oro och rÀdsla för komplikationer.

Den lilla gruppen, stödundervisning, eller vad man nu kallar den Àr ett arbetssÀtt som en del skolor arbetar med för att ge barn i behov av extrastöd en lÀmplig form av undervisning. Den lilla gruppen bildas genom att elever frÄn olika klasser samlas i ett sÀrskilt undervisningsrum tillsammans med en lÀrare/pedagog/specialpedagog. Vilka Àr dÄ de elever som placeras i den lilla gruppen och Àr dessa hjÀlpta av denna undervisningsform? I den undersökning jag genomförde genom intervjuer, fanns det tvÄ grupper av elever med svÄrigheter. Den ena gruppen bestod av elever med invandrarbakgrund och gick i liten grupp för att fÄ svenskundervisning.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frÄgorna gÀllde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jÀmförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta Älderns och motivationens betydelse för studierna och om lÀraren kan pÄverka motivationen. Resultaten frÄn studien visar att nÀr vuxna Äterupptar studier efter ett avbrott bör lÀraren möta personen dÀr han/hon Àr. Förkunskaper i Àmnet, attityder och villkor för nÀr deltagaren kan studera tar lÀraren reda pÄ genom samtal eller diagnoser.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur pedagoger upptÀcker att elever har lÀssvÄrigheter. NÀr pedagogen sedan har konstaterat att eleven har svÄrigheter ville vi studera vilka faktorer som orsakat svÄrigheterna samt vilka metoder som kunde anvÀndas för att hjÀlpa eleven. En viktig del i vÄr uppsats var att försöka sÀtta oss in hur eleverna mÄr och hur pedagoger kan stÀrka deras sjÀlvbild, detta enligt pedagogers perspektiv. Undersökningen handlar inte om elever med specifika svÄrigheter eller de elever som har fÄtt en diagnos stÀlld. Metoden vi anvÀnde oss av var personliga intervjuer vilket gjorde det lÀttare för oss att gÄ in pÄ djupet, genom bearbetning och analysering.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) Àr genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har pÄ senare tid uppmÀrksammats med ökande antalet diagnoser. PrimÀra ADHD symptom kan behandlas framgÄngsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och fÄ stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer nÀr vuxna med ADHD behöver hjÀlp uppstÄr hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestÄende symptom i vuxen Älder Àr ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgÄngsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur verksamma specialpedagoger arbetar för att frÀmja utvecklingen hos elever som har lÀs- och ksrivsvÄrigheter. Jag vill undersöka vad specialpedagoger anser Àr ett frÀmjande arbetssÀtt och hur de arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter för att dessa elever ska kunna klara av sin skolgÄng. För att undersöka mitt syfte med arbetet valde jag att intervjua tre verksamma specialpedagoger som har kunskap om lÀs- och skrivsvÄrigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger anser att arbetet med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr en utmaning men Àven bÄde intressant och roligt nÀr arbetet visar resultat. Undersökningen pekar pÄ att pedagogernas frÀmjande arbetssÀtt Àr individuellt och beroende pÄ elevens behov. De visar att det Àr viktigt att arbeta pÄ ett varierat sÀtt och anvÀnda sig av olika hjÀlpmelel och metoder i undervisning med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Skolan har idag svÄrt att uppfylla sitt uppdrag gentemot alla elever vilket Àr att utformaundervisningen sÄ den tillgodoser alla elevers behov. Uppfyllandet av uppdraget brister frÀmst nÀrdet att fÄ elever i svÄrigheter att utveckla sina kunskaper. Det stÀlls höga krav pÄ elevernasprestationer och kunskaper i skolans Àmnen, vilka de har svÄrt att nÄ upp till. Detta innebÀr attlÀrarna mÄste ta hÀnsyn till elevernas unika inlÀrningsstil samt deras olikheter och utifrÄn demskapa en varierad undervisning dÀr alla elever ges möjlighet att utvecklas. Varför elever hamnar isvÄrigheter har varit omdiskuterat och vissa menar att det Àr miljön som brister medan andrapÄstÄr att det Àr eleven sjÀlv som brister.Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av hur de börbemöta och tillgodose elever i svÄrigheters behov.

Alla har vi mĂ€nniskor ett behov av att bli behandlade som unika individer och utifrĂ„n vĂ„r egen livsvĂ€rld. OmvĂ„rdnad innebĂ€r att förbĂ€ttra hĂ€lsa och friskhet, förebygga ohĂ€lsa och sjukdom, att Ă„terstĂ€lla och bevara hĂ€lsa och friskhet samt att utföra Ă„t individen det som han/hon inte kan utföra pĂ„ egen hand. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna mĂ€n och kvinnors upplevelser av omvĂ„rdnad vid vistelse pĂ„ sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier (1) att inte blir behandlad som unik individ (2) att sjuksköterskan inte hade tid och att sjukhusmiljön pĂ„verkar (3) att relationen har betydelse i samband med informationen och (4) att komptenta sjuksköterskor inger förtroende.

Alla har vi mĂ€nniskor ett behov av att bli behandlade som unika individer och utifrĂ„n vĂ„r egen livsvĂ€rld. OmvĂ„rdnad innebĂ€r att förbĂ€ttra hĂ€lsa och friskhet, förebygga ohĂ€lsa och sjukdom, att Ă„terstĂ€lla och bevara hĂ€lsa och friskhet samt att utföra Ă„t individen det som han/hon inte kan utföra pĂ„ egen hand. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna mĂ€n och kvinnors upplevelser av omvĂ„rdnad vid vistelse pĂ„ sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier (1) att inte blir behandlad som unik individ (2) att sjuksköterskan inte hade tid och att sjukhusmiljön pĂ„verkar (3) att relationen har betydelse i samband med informationen och (4) att komptenta sjuksköterskor inger förtroende.