Detta arbete avhandlar Àmnet om man ser till individen i matematikundervisningen. VÄr erfarenhet sÀger oss att matematikundervisningen tenderar att vara enformig och att elever oftast arbetar i matematikboken. Som utgÄngspunkt studerar vi lÀrandeteorier. DÀrefter sammanstÀller vi resultaten frÄn de elevenkÀter och lÀrarintervjuer vi gjort. Undersökningen Àr gjord i Ärskurs ett, tvÄ, fyra och fem.

Bakgrund: Till en akutmottagning kommer mÀnniskor som behöver akut hjÀlp av olika grader och former. Triagen Àr det första möte som patienten har med vÄrdpersonal och genom detta ordnas ett turordningssystem dÀr de mest akut sjuka patienterna tas omhand om först, medan de patienter som kan vÀnta utan att det finns en risk för försÀmring av sin hÀlsa, fÄr vÀnta pÄ sin tur. Syfte: Att belysa vuxna patienters upplevelse av mötet pÄ en akutmottagning.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad pÄ tio vetenskapliga orginalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: I resultatet framkom det fem kategorier. Dessa var att komma till en akutmottagning, den lÄnga vÀntan, att vÄrda vÄrdrelationen, hjÀlplös utan kontroll och behov av att bli sedd och fÄ tydlig information.Slutsats: Patienter upplever att vÀntetiden, informationen och mötet i sig Àr viktigt för att inte tappa kontrollen över situationen. Med detta som underlag anser författarna att patienten bör vara delaktig i sin vÄrdprocess.

Syftet med min uppsats Àr att studera eleverna pÄ en högstadieskola i ett mindre samhÀlle i SkÄne om klimatet pÄ skolan. Med klimatet pÄ skolan menar jag hur de trivs med varandra, med vuxna pÄ skolan, förekommer det mobbning, trakasserier och krÀnkande behandlingar. Hur trivs eleverna egentligen pÄ skolan, Àr det sÄ illa som en del elever pÄstÄr eller trivs de bra pÄ skolan under skoltid och hur Àr attityden mellan eleverna. Metoden Àr en enkÀtundersökning pÄ ca 100 elever jÀmnt fördelat pÄ Ärskurs 7,8 och 9 pÄ skolan. Huvudresultatet var betydligt bÀttre Àn vad eleverna beskrev vid andra tillfÀllen och stÀmde överens med andra större undersökningar inom samma forskningsomrÄde.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare Är och deras IT-anvÀndning pÄverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att anvÀnda mig av en litteraturstudie dÀr jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats pÄ Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har Àven de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi kÀnner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de mÄste dela pÄ en dator. Det har Àven visat sig att det gÄr i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder frÄn klasslÀraren kan pÄverka dem negativt pÄ ett sÀtt som gör att IT-anvÀndningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lÀrarna anser att datorn hjÀlper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av sÀrskilt stöd..

Bakgrund:Barnövervikten Àr ett problem som vuxna bör se upp för. Syftet med studien Àr att undersöka vilken syn vuxna har pÄ barnövervikten i den valda skolan och om de har en bra handlingsplan för att förebygga övervikten. Studien Àr av en undersökande karaktÀr som skall slutligen besvara de frÄgestÀllningar som har stÀlls. Relevant litteratur och tidigare forskning pÄ omrÄdet övervikt, samt tvÄ empiriska delstudier har anvÀnds för att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar.? Vilka insatser gör den valda skolan för att motverka övervikt bland barn och ungdomar?? Vad anser respondenterna att deras skola bör göra för att hjÀlpa barn med övervikt?Metod:For att fa en klarare overblick pa barnoverviktsproblematiken i den valda skolan har korta visuella observationer genomforts i tolv olika klasser fran ar 1 till ar 6.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka faktorer som leder till stress hos barn samt hur vi som pedagoger kan förebygga och aktivt arbeta mot stress i skolan. Under vÄr praktik har vi lagt in momentet massage i undervisningen. Detta för att med hjÀlp av intervjuer ta reda pÄ hurvida eleverna upplevde sig mindre stressade. Vi intervjuade Ätta elever, fyra pojkar och fyra flickor om deras upplevelser av massagen. Vi genomförde Àven tre intervjuer med lÀrare pÄ skolan för att ta del av deras syn pÄ barn och stress.

Att kÀnna sig delaktig i samhÀllet har samband med individens upplevda hÀlsa. En strategi för att fÄ individen att kÀnna sig delaktig i samhÀllet Àr skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgÄngspunkt Àr socialt kapital dÀr ett socialt deltagande anses pÄverka hÀlsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital Àr mÄnga gÄnger kvantitativa och det saknas forskning pÄ gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie Àr att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förstÄelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hÀlsan.

Syfte: Studien hade som syfte att undersöka speciallÀrares uppfattningar om stödet till elever i behov av stöd i matematik och svenska. Följande frÄgestÀllningar belystes:? Vilken roll har speciallÀrare i arbetet med elever i behov av stöd i matematik och svenska?? Vilka faktorer uppfattar speciallÀrare hindrar eller möjliggör arbetet med stödet? ? Vad uppfattar speciallÀrare att stöd i matematik och svenska Àr?? Hur utformas och organiseras stödet för elever i behov av stöd i matematik och svenska?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten i studien togs i det sociokulturella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet dÀr grunden Àr att lÀrande sker i samspel med andra och dÀr kommunikation och delaktighet Àr viktiga komponenter för att lÀrande och utveckling ska Àga rum. Det kompensatoriska perspektivet finns med i studien dÄ resultatet visade att detta perspektiv förekom. Metod:För att nÀrma oss speciallÀrarnas uppfattningar i frÄgan om hur de anser att stödet, till elever i behov av stöd i matematik och svenska, ser ut valdes en halvstrukturerad (semistrukturerad) kvalitativ intervju.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur elever i Ärskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser pÄ sitt eget lÀrande och sin egen förmÄga inom matematiken. Följande frÄgestÀllningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lÀr sig elever med fallenhet och intresse för matematik pÄ bÀsta möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom Àmnet? Studien har en kvalitativ inriktning dÀr resultatet har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik Àr medvetna om sin förmÄga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade Àven att dessa elever föredrar en undervisning som prÀglas av muntlig matematik i vilket eleverna fÄr arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

I detta arbete har 121 elever i Ärskurs 3-5 och deras sju lÀrare svarat pÄ enkÀter. Resultaten visar samstÀmmighet mellan elevernas och pedagogernas uppfattningar om skolans vardag; trivsel och mÀnniskors lika vÀrde. Kamratstödjande insatser och antimobbningsgruppers betydelse för att motverka krÀnkande behandling och mobbning i skolan lyfts fram. Arbetet förmedlar vikten av att alla vuxna i barns omgivning bör ha ett gemensamt förhÄllningssÀtt och stÀndigt pÄvisa att mobbning Àr oacceptabelt överallt - i skolan och i samhÀllet. För att skapa en förstÄelse för vad som kan vara anledningen till uppkomsten av mobbning Àr det viktigt att alla elever, pedagoger och förÀldrar Àr vÀl medvetna om de bakomliggande faktorerna till mobbning i skolan.

AbstractSyftet med studien Àr att undersöka och diskutera attityder till engelska inslag i svenska sprÄket hos vuxna och ungdomar pÄ ett smÄstadsgymnasium. De forskningsfrÄgor som stÀlls Àr om sprÄkattityderna mestadels positiva eller negativa, om det finns nÄgon skillnad mellan Äldersgruppernas sprÄkattityder och om engelska inslag accepteras olika mycket. En enkÀt genomfördes med ungdomar i Äldern 15?17 och till vuxna i Äldern 21?63. Samtliga informanter studerar eller arbetar pÄ samma gymnasium.

Syftet med denna undersökning har varit att se hur barnperspektivet inom BBIC tillĂ€mpas ipraktiken vid socialtjĂ€nstens arbete med barnavĂ„rdsutredningar. För att besvara vĂ„rt syfte harvi anvĂ€nt oss av följande underfrĂ„gor? hur kommer barnperspektivet och barnens behov tilluttryck i vĂ„ra valda publikationer, samt vilken hĂ€nsyn tas till barnets Ă„lder och mognad utifrĂ„nderas möjlighet till deltagande? Vi har gjort en kvalitativ litteraturstudie dĂ€r vi analyserat etturval av tidigare forskning vilka tar upp frĂ„gor som ligger i linje med vĂ„rt syfte och sompublicerats mellan Ă„ren 2001­2014. I vĂ„rt analysarbete har en tematisk innehĂ„llsanalys gjortsav publikationerna utifrĂ„n en socialkonstruktionistisk ansats, med de teoretiskautgĂ„ngspunkterna utvecklingsekologisk teori samt objekt­ respektive aktörsperspektiv.VĂ„ra slutsatser Ă€r att det finns ett flertal faktorer som Ă€r viktiga för hur barnperspektivet inomBBIC framkommer i barnutredningar, och hur barnen dĂ€rmed ges möjlighet till delaktighet.Barnets Ă„lder, dess vilja att delta och hur vuxna tolkar denna vilja Ă€r nĂ„gra sĂ„dana faktorer.Även relationen mellan barnet och socialsekreteraren samt samarbetet mellan barnets förĂ€ldraroch socialtjĂ€nsten Ă€r av vikt. Vi fann att barn i stor utstrĂ€ckning vill vara delaktiga men att detmĂ„nga gĂ„nger Ă€r vuxna som sĂ€tter ramarna för deltagandet.

Föreliggande uppsats syftade till att undersöka hur elever som gick sista Äret pÄ gymnasiet upplevde det kommande vuxenlivet, med aspekter som ansvar, framtid, identitet och krav. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anvÀndes i studien och verktyget var en intervjuguide. Nio tjejer och fyra killar frÄn tvÄ olika gymnasieskolor intervjuades. Alla deltagare gick sista Äret pÄ gymnasiet och var 18 Är gamla. Det insamlade materialet analyserades utefter Burnards (1991) innehÄllsanalys i 14 steg.

AbstraktDagens skola har fÄtt mycket kritik för att allt fler elever inte nÄr upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade Àr störst bland elever med olika typer avsvÄrigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rÀtt till en likvÀrdig skoladÀr alla skall kÀnna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sÄdanbeskrivs som nÄgot som uppkommer nÀr den ordinarie pedagogiken inte rÀckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.

Syftet med arbetet Àr att beskriva synnedsÀttning i skolan och hur den kan underlÀttas och stöttas. Detta pÄ grund av att elever med funktionsnedsÀttningar kan vara mer utsatta och utelÀmnade i skolan. Jag har intervjuat lÀrare och rektor pÄ högstadiet om hur de har möjlighet och kunskap att hjÀlpa elever med synnedsÀttning. LÀrarna undervisar i teoretiska och praktiska Àmne i skolan. Efter att intervjuerna har bearbetats och analyserats kom det fram att skolans lÀrare och rektor Àr medveten om svÄrigheter för elever med ett funktionsnedsÀttning.