Denna studie har vi gjort för att ta reda pÄ hur lÀrare vÀljer att organisera arbetet i skolan, samt hur de anser att elevers behov av variation i undervisningen tillgodoses. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lÀrare pÄ olika skolor i tvÄ minder kommuner i Norrbotten och har i vÄr undersökning kommit fram till att variationen av undervisningen Àr begrÀnsad och alla elever fÄr inte komma till sin rÀtt. Större variation i undervisningen behövs för att alla elever ska ha samma chans att inhÀmta kunskap..

Cerebral pares Àr den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet Àr kÀnt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, sÀrskilt dem med en lindrig funktionsnedsÀttning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, sjÀlvkÀnsla och livskvalitet, liksom önskad hjÀlp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrÄn tematisk analys.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur en utvald grupp lÀrare tÀnker och arbetar kring sambandet mellan elevers svÄrigheter i lÀs- och skrivinlÀrning i kombination med matematiksvÄrigheter. LÀrare och speciallÀrare bÄde i Sverige och i Finland som jobbar inomdessa omrÄden har intervjuats för att dela med sig av sina erfarenheter. LÀrarnas syn och arbetssÀtt kring elevers svÄrigheter Àr i vissa sammanhang ganska nyanserade. Inom lÀs-, skriv och matematikinlÀrningen kan mÄnga likheter dras mellan lÀrarnas syn pÄ problemet och deras arbete kring dessa. Synen pÄ kombinerade svÄrigheter inom dessa Àmnen ger en mer varierad bild.

Varje Är drabbas mÄnga unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vÄrt samhÀlle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationen. Med tanke pÄ de starka kÀnslomÀssiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation pÄverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och kÀnslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bÀttre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade pÄ tankar och kÀnslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhÄllet stöd frÄn sjuksköterskan kan leda till bÀttre hanterbarhet.

Syftet med studien var att undersöka om skolan Àr till för alla, Àven de högpresterande och sÀrbegÄvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/bitrÀdande rektorer pÄ fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begÄvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehÄll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven Àr olika, men att tillhöra en grupp, att kÀnna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna Àr alla elevers rÀtt i skolan. Pedagogerna mÄste ta hÀnsyn till att Àven högpresterande och sÀrbegÄvade elever behöver bekrÀftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i sÀrskilda skolor..

UtifrÄn vÄr forskningsgenomgÄng framstod bilden av barn och vuxna barn till drogberoende förÀldrar som övervÀgande negativ, sjukligförklarande och stereotypifierande. I kontrast till tidigare forskning sökte vi att med vÄr studie uppvisa en sÄ komplett och balanserad bild vi kunde av ett antal vuxna barn - studiens syfte var att belysa positiva och negativa upplevelser hos ett antal vuxna barn till drogberoende förÀldrar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats, dÀr empirin samlats in genom intervjuer med fem kvinnliga vuxna barn till alkoholberoende förÀldrar. Materialet tolkades med Pierre Bourdieus begrepp habitus, sociala fÀlt och kapital, samt den tidigare forskningen. Vi fann att nÀstan alla deltagare upplevde ensamhet eller utanförskap under barndomen, att alla hade olika mÄnga kompisar under uppvÀxten och att knappa hÀlften hade problem med relationer i vuxen Älder.

Syfte: Att sammanstĂ€lla forskning rörande vad som, frĂ„n sjuksköterskans perspektiv, kĂ€nnetecknar vĂ„rdmötet inom somatisk vĂ„rd med vuxna patienter som har en psykisk utvecklingsstörning. Bakgrund: Personer med psykisk utvecklingsstörning har ökad risk för ohĂ€lsa och förvĂ€ntas söka vĂ„rd pĂ„ samma villkor som normalbegĂ„vade personer. Enligt gĂ€llande riktlinjer ska sjuksköterskan anpassa vĂ„rden efter individens förutsĂ€ttningar och ta sĂ€rskild hĂ€nsyn till utsatta grupper. Metod: Litteraturstudie baserad pĂ„ analys av systematiskt sökta primĂ€rkĂ€llor, vilka kvalitetsgranskats och valts utifrĂ„n faststĂ€llda inklusionskriterier. Resultat: TvĂ„ grupper med sammanlagt sex teman beskrevs. A: SvĂ„righeter med tema A1: Utmaningar och möjligheter i kommunikationen, A2: SvĂ„righeter och möjligheter i bedömningen av patientens tillstĂ„nd, A3: Etisk problematik kring beslutsfattande och informerat samtycke, och A4: KĂ€nslor av rĂ€dsla och sĂ„rbarhet och gruppen B: Behov, med tema B1: Behov av utbildning samt B2: ÖnskemĂ„l om teamwork. Slutsats: Vi ser en diskrepans mellan verklig given omvĂ„rdnad och riktlinjer sjuksköterskan har att förhĂ„lla sig till.

Att bli vuxen Àr en utmaning för alla unga, med kravet att börja ta eget ansvar. För unga vuxna med diabetes mellitus typ 1 innebÀr det Ànnu en utmaning, övergÄngen frÄn barn- till vuxenklinik. Syftet med studien var att belysa övergÄngen frÄn barn- till vuxenklinik hos unga vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie som baserades pÄ fem artiklar. I resultatet framkom det att övergÄngen upplevdes bÄde som positiv och negativ med yttre faktorer som kunde pÄverka.

Alla elever i dagens skola, oberoende av inlÀrningskapacitet, skall ges likvÀrdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lÀrandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lÀrares förmÄga till att förse samtliga elever med kunskapsmÀssiga utmaningar. En förbigÄngen elevgrupp utgjordes hÀr av klassens snabba inlÀrare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lÀrarperspektiv, söka reda pÄ fungerande arbetsmetoder för att nÄ och tillgodose samtliga elevers kunskapsmÀssiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lÀrares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen.

Syftet med studien Àr att beskriva lÀrares skönlitterÀra höglÀsning i Äk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lÀrande. SÀrskild uppmÀrksamhet riktas mot möjligheter för lÀrande för elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden Àr inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebÀr att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lÀrare, som undervisar i Ärskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjÀlp av tematisk analys. Resultatet visar att lÀrare i Äk 4-6 har olika syften med skönlitterÀr höglÀsning.

I grundskolans vÀrld möts vi alla, sÄvÀl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats dÀr alla vÄra sinnen stimuleras och stÀrks. En plats dÀr funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats dÀr produkten Àr resultatet av vad elever och lÀrare faktiskt sjÀlva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur nÀrma sig denna vÀrld sÄ att alla sinnen fÄr utrymme att stimuleras och dÀrmed ges möjlighet att stÀrka varandra. Sinnenas Skola Àr dÀrför grundskolan för alla..

SammanfattningInledning: BipolÀr sjukdom Àr en svÄrhanterlig sjukdom som pÄverkar alla aspekter av livet. Uppskattningsvis lider ca 2-4 % av Sveriges befolkning av denna sjukdom. BipolÀr sjukdom drabbar i stor utstrÀckning Àven nÀrstÄende och dÄ i synnerhet barn som vÀxer upp med förÀldrar med denna sjukdom. Hur dessa barn upplever sina uppvÀxtförhÄllanden och vad det innebÀr för deras liv Àr inte tillrÀckligt utforskat. Detta ligger till grund för undersökningen i denna pilotstudie.

Med detta arbete har vi försökt att fÄ en fördjupad kunskap om hur ett ÄtgÀrdsprogram kan se ut, pÄ vilka elever det görs och hur arbetet gÄr till nÀr man upprÀttar ett. För att fÄ förstÄelse för varför det ser ut som det gör idag har vi Àven tittat pÄ den historiska aspekten. Kortfattat kan man sÀga att ett ÄtgÀrdsprogram Àr som ett slags kontrakt dÀr skola, elev och hem, tillsammans kommit fram till och skrivit ned mÄl som eleven ska ha nÄtt inom en viss tid samt vilka som ska vara delaktiga. Meningen Àr att sÄ mÄnga som möjligt i elevens omgivning, inklusive eleven sjÀlv, ska hjÀlpa eleven att nÄ mÄlen. Det sista ledet i arbetet utgörs av en utvÀrdering.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.

Syfte med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ vilka eventuella förestÀllningar elever som gÄtt ut grundskolan har kring evolutionen, samt hur vanliga dessa förestÀllningar Àr. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning bland gymnasieelever som gÄtt ut grundskolan vÄren 2006. Resultatet i vÄr studie visar att majoriteten av de tillfrÄgade eleverna lÀmnat svar som innehÄller vardagsförestÀllningar, sÄsom anpassning och behov. Denna insikt kommer vi att bÀra med oss i vÄr kommande yrkesprofession för att skapa möjligheter för elever att förstÄ evolutionen ur ett naturvetenskapligt perspektiv..