(svenska):Examensarbetet Pedagogens roll i barns språkutveckling, är skriven av Mercedes Loredo Skoghagen och Tarja Karjalainen Andersson. I vårt arbete har vi undersökt hur pedagoger från två skilda förskolor från olika stadsdelar i Malmö arbetar med barns språkutveckling. Vi har studerat hur pedagogerna tänker kring barns språk och deras inställning till de metoder som de använder sig av. Vi fick reda på hur pedagogerna arbetar för att få föräldrarna involverade i deras barns språkutveckling samt tagit reda på hur arbetssättet skiljer sig åt i förskolorna. Vi har använt oss av kvalitativa metoder för vår studie. Det empiriska materialet grundar sig på intervjuer med tio pedagoger med fokus på deras språkarbete.

Syftet med uppsatsen är att undersöka marknadsföringen inför högstadieelevernas gymnasieval och därigenom se vilka bilder som förmedlas av god Vuxendom och dess genuskonstruktioner. Som bakgrund ligger marknadsliberalisering och livslångt lärande och den teoretiska grunden är socialkonstruktionism och postmodernism. Materialet är gymnasievalsinformation till årskurs nio i Norrköpings kommun och det har analyserats enligt diskursanalytisk metod. I materialet konstrueras vikten av att välja, vägen som metafor, flexibilitet som egenvärde, eftergymnasiala studier som norm, en essentialistisk människosyn samt tydliga bilder av vad som är manligt och kvinnligt där teknik, industri och fordon ses som manligt och frisör och florist som kvinnligt. Genom analysen har vi kunnat urskiljs hur en bra Vuxen förväntas vara och vilka egenskaper som anses behövas eller är önskvärda i dagens samhälle.

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur skolkuratorn arbetar för att uppmärksamma, upptäcka och stödja barn som har en Vuxen person i hemmet som överkonsumerar alkohol och/eller andra droger. Frågeställningarna är följande:- Hur arbetar skolkuratorn för att upptäcka barn som lever i familjer där någon Vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger och hur går kuratorn tillväga då sådana misstankar finns?- Hur arbetar skolkuratorn då det finns bekräftat att ett barn lever i en familj där någon Vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger?- Hur kan skolkuratorns kontakt med barnet se ut och hur hanterar kuratorn dilemmatmellan att ha barnets förtroende och att samverka med andra aktörer?Resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och visar att det är svårt att identifiera barn som har en Vuxen person i hemmet som överkonsumerar eftersom det inte finns några specifika och lättidentifierade tecken som man kan känna igen hos barnen. Överkonsumtion i hemmet är ofta något som inte syns, och när det syns kan det ta sig uttryck hos barnen på många olika sätt. Barn är också lojala mot sina föräldrar och vill eller vågar inte avslöja en familjehemlighet.

Plötsligt hjärtstopp är den vanligaste dödsorsaken i Europa. Kunskap om de faktorer som påverkar fö?ljsamheten av behandlingsriktlinjerna kan bidra till ökad överlevnad vid plötsligt hjärtstopp. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattning om sina möjligheter till följsamhet av befintliga behandlingsriktlinjer fo?r hjärtstopp hos Vuxen patient.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som Vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.

The purpose of this study was to investigate and analyse the consequences of being diagnosed with Asperger syndrome during adulthood. My ambition was to investigate the participants? perspective on how the diagnosis affected their lives and relationships with their partners. To answer the purpose three questions were formulated: (1) How did the participants experience being diagnosed with Asperger syndrome? (2) What have the diagnosis meant to the participants? self-image and self understanding? (3) Have the diagnosis influenced the participants? understanding of their partners and have the diagnosis influenced the partners? understanding of the participants? The study is based on qualitative interviews with two men and two women living in Stockholm, Sweden.

I denna rapport undersöktes samband mellan föräldrastilar och anknytningsmönster. Vidare undersöktes om åldersdifferensen mellan mor och barn hade någon inverkan på föräldrastilen och barnets anknytningsmönster som Vuxen. Sjuttiotvå universitetsstuderande deltog i undersökningen och fyllde i fyra frågeformulär. Det första formuläret behandlade bakgrundsinformation, det andra föräldrastilar och de två övriga mätte anknytning. Pearsons korrelationstest visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan en auktoritär uppfostran och ångest, samt ett negativt signifikant samband mellan en auktoritativ uppfostran och ett undvikande beteende.

Syftet med vår studie är att undersöka hur 14 femåringar uttrycker hur det är att vara Vuxen. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Intervjufrågorna har varit öppna och kompletterats med följdfrågor. De kategorier som visade sig vid analysen var kroppsliga skillnader, brist på vuxnas lyhördhet, bestämmande, trygghet och barn och vuxna som åtskilda. Resultatet visar att enligt barnens beskrivningar är det vuxna som bestämmer.

Bruxism är en vanemässig parafunktion som ofta delas in i två skilda fenomen, tandpressning och tandgnissling. Tandpressning anses vara kopplat till dagen och natten medan tandgnissling till natten. Bruxismens etiologi förklaras antingen med den mekaniska eller den psykologiska teorin. I dagsläget finns ingen definitiv metod för att registrera bruxism, som både har klinisk validitet i diagnostiseringen och som är kostnadseffektiv. Syftet med denna studie är att visa om bruxism är en förutsägbar parafunktion som är ihållande från barndom till Vuxen ålder.

Studiens syfte var att få syn på hur pedagoger samspelar med barn för att främja barns inflytande, i form av beslutsfattande. Jag har studerat i vilken grad barnen får ha inflytande över sina egna beslut och initiativ, respektive hur pass mycket pedagogerna bestämmer över dem. I bakgrunden har jag tagit upp teorier som går att sammankoppla till mitt ämne, tidigare forskning, samt vad styrdokumenten säger om barns delaktighet och inflytande. Det perspektiv som relaterar mest till min studie var det sociokulturella perspektivet eftersom denna inriktar sig mot barns samspel med andra. Min kunskapsproduktion har jag knutit an till en fenomenologisk ansats, även hermeneutiken i tolkningen av materialet.

Examensarbetet Flerspråkighet & språkutveckling i barnens första levnadsår är skrivet av Rebecca Ståhl. Jag går sjätte terminen på förskollärarutbildningen på Malmö Högskola. I min studie har en undersökning om hur pedagogerna från två olika förskolor i södra Skåne arbetar med barns flerspråkighet och språkutveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv gjorts. Syftet är att studera pedagogernas syn på språkets betydelse och hur de arbetar med det i sina verksamheter. Även vad de har för resurser att tillgå.

I socialt arbete finns det flertalet lagar, riktlinjer och regler som påverkar socialarbetares förhållningssätt gentemot deras klienter. Inom kommunalt utredningsarbete representerar socialarbetarna en myndighet och deras arbete genomsyras av en maktobalans som existerar mellan dem och klienterna. Maktobalansen uppenbaras av att socialarbetaren har lagar som ger dem maktbefogenheter att ingripa i människors liv och bestämma över beslut som rör deras klienter oavsett om klienterna själva vill det eller inte. Utifrån denna komplexa relation har studiens syfte växt fram; att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt förhållningssätt gentemot sina klienter. En kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer har används för att uppfylla studiens syfte.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några personer med förvärvad hjärnskada i Vuxen ålder upplevde var en meningsfull sysselsättning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsättning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra män, med förvärvad hjärnskada i Vuxen ålder som hade sin sysselsättning tillgodosedd genom en privat hjärnskadeverksamhet. Teorierna som användes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM ? känsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen.

I och med det enorma användningsområdet av datorsystem i dagens samhälle finns många typer av användare och uppgifter att designa för. Genom designriktlinjer kan utvecklare få referenser och guidning för att skapa användbara applikationer från början. På så vis kan tid sparas i utvecklingsprocessen. Från och med puberteten då människan kan anses vara Vuxen ändras förmåga till andraspråksinlärning, trots detta finns det människor som lär sig andraspråk i Vuxen ålder. Kunskap kring vad dessa skillnader beror på måste användas i designen av en andraspråksinlärningsapplikation för att tillgodose människans kognitiva förmågor.

Syftet med denna studie har varit att undersöka några vuxna dyslektikers syn på deras dyslexi som barn och som Vuxen. Undersökningen byggde på fyra intervjuer med vuxna dyslektiker. Arbetets fokus har därmed varit att belysa dyslektikernas upplevelse av deras dyslexi, om de fått rätt hjälp i skolan och om deras acceptans i samhället. Resultatet från intervjuerna visade att alla fyra dyslektiker ansåg att det varit svårt att leva med sin dyslexi och att det hade varit lättare om de fått sin diagnos tidigare i livet. Arbetet fokuserar även på hur dyslektikerna hanterar sin situation i Vuxen ålder.