Kläder och identitet är starkt förknippade eftersom människan mer eller mindre är beroende av kläder, åtminstone på våra breddgrader. Med kläder visar vi också vilka vi är och vilken grupp vi tillhör. Vår studie syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till ett införande av obligatorisk skoluniform. Fokus ligger på hur ett införande av obligatorisk skoluniform påverkar eleverna i relation till mobbning. Metoden som användes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom tio intervjuer.

Syftet med följande arbete är att undersöka om barn i behov av särskilt stöd är inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssätt som används för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssätt utifrån litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger från olika verksamheter, alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjälp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn på huruvida arbetssättet stödjer barn i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av särskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strävan är inkludering. De specialpedagogiska insatserna är på olika sätt en viktig del i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av särskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

Bakgrund: Andelen barn med medfött hjärtfel som når vuxen ålder har ökat stort tack vare förbättrad vård, diagnostik och behandling. Genom denna utveckling har en ny patientkategori tillkommit i den kardiologiska vuxenvården om vilken de sjuksköterskor som arbetar inom densamma, inte innehar så stor kunskap. Syftet med denna studie var att belysa hur vuxna och ungdomar upplever att leva med ett medfött hjärtfel. Metod: För att utforska detta gjordes en systematisk litteraturstudie vilken resulterade i en innehållsanalys av nio kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med medfött hjärtfel upplever att de är annorlunda gentemot sina jämnåriga, detta tar sig uttryck i fysiska skillnader, begränsningar, kroppsuppfattning och känslomässiga uttryck såsom utanförskap, skuld och rädsla.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur karaktärerna Harald och Claudia framställs samt hur deras förhållande till varandra karakteriseras i romanen Husvapnet. Med hjälp av olika karaktärsindikatorer analyseras Haralds och Claudias inre och yttre samt deras handlingar och den miljö de befinner sig i. Undersökningen redogör även för vem det är som karakteriserar. Undersökningen har genomförts genom en närläsning av olika avsnitt i romanen där de två ovan nämnda karaktärer förekommer. Undersökningen visar på att Claudia är en kvinna som i och med sonens brott hamnar på de svartas sida. Claudia rannsakar sig själv, sina liberala tankar, sitt moderskap, förhållandet till maken Harald och till den gud hon inte tror på.

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Syftet med studien var att undersöka hur tidsbalansen var mellan hemmet och förskolan ur ett perspektiv utifrån barnets vistelsetid på förskolan. För att undersöka detta har vi använt oss av tidigare forskning och litteratur samt genom en kvalitativ metod via elektroniska enkäter för vårdnadshavare och pedagoger både kommunala och privata verksamheter. Resultatet visar att vårdnadshavare till stor del vill korta ner sina barns vistelsetid på förskolan men att samhället sätter ?käppar i hjulet? för det med krav, både uttalade och tysta. I vårdnadshavarnas svar kan vi uppfatta att samhället undergräver föräldrarollen genom att påvisa att pedagoger är bäst på att stimulera barnet.

I Sverige har Systembolaget försäljningsmonopol på alkoholhaltiga drycker över 3,5procent, vilket gör att dessa drycker endast finns tillgängliga under Systembolagetsöppnande samt att tillgängligheten är begränsad till ungdomar under 20 år till följd avåldersgränsen. Tillgänglighet är en viktig bestämningsfaktor vad gälleralkoholkonsumtion.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som hänt med alkoholvanorna i enkommun efter det att Systembolaget etablerades där 1 mars år 2000. En avgränsning hargjorts och arbetet kommer därmed specifikt belysa ungdomar i årskurs nio och derasalkoholvanor. Flickor och pojkar kommer att analyseras var för sig.En kvantitativ ansats har valts där aggregerad data använts. Informationen som använtskommer från drogvaneundersökningar gjorda 1999, 2002 samt Liv & hälsa ung 2005.Resultatet visade på att andelen ungdomar som konsumerar alkohol har minskat ikommunen.

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i två olika skolor. 112 elever från år 4-6 och år 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvåfaldig och bestod av en kvantitativ enkätundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sällan eller aldrig får påverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i år 4-6 och 50 procent i år 9 anser att det finns ?dåliga? regler på skolan.

Uppsatsen byggde på en kvalitativ undersökning och syftet var att undersökavilken inverkan boxningen kan ha på ungdomar. Vår empiri samlades in genomsex semistrukturerade intervjuer och två icke-deltagande observationer. Vår studiebyggde på tre frågeställningar och de var, vilken inverkan kan boxningen ha påungdomars liv? Bidrar boxningen till en social dimension? Tar boxningsklubbenett socialt ansvar för sina aktiva ungdomar? Vi analyserade vår empiri genom attanvända oss av en tematisk analysmetod. Vi använde oss av ett abduktivtangreppssätt.

Bakgrunden innefattar förklaring av allmän depression och även en fördjupning av förlossningsdepression. Den innehåller även en teoretisk referensram med fyra begrepp som är livsvärld, lidande, välbefinnande och subjektiv kropp enligt Dahlberg, m.fl. (2003). Syftet med studien är att studera kvinnans upplevelse av förlossningsdepression. Metoden utgår från en kvalitativ litteraturstudie av två självbiografiska böcker skrivna av kvinnor drabbade av förlossningsdepression.

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns känslor.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka barns känslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod är kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgår från observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas därefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har både viljan och kunskapenatt sträva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svårt det är för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tänkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Studien syftar till att se hur personlighet, söka-arbete self-efficacy och locus of control påverkas av arbetslöshet. Personlighet mäts enligt Costa & MacCraes fem-faktor modell och avser dimensionerna extroversion, neuroticism, öppenhet, trevlighet och samvetsgrannhet. Hypotesen är att det finns skillnad mellan nyarbetslösa och långtidsarbetslösa avseende personlighet, söka arbete self-efficacy och locus of control. Frågeformulär innehållande påstående om ovanstående faktorer besvarades av en grupp nyarbetslösa och en grupp långtidsarbetslösa. Resultatet visar inga signifikanta skillnader avseende personlighet och söka arbete self-efficacy mellan grupperna.

Meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk i vilket forskning kring kulturella aspekter är av begränsat områdesfokus. De politiska ändamål som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, ämnar skapa en språklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport påvisar att kunskapsbristerna är stora dels gällande anspråk minoriteter efterfrågar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrättigheter. Ett ledord i lagen är främjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad från andra minoritetsgrupper urskiljer meänkieli inte en lika säregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten är att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjälp av en kvalitativ fenomenografisk ansats där sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgångspunkterna.

 Syftet med vår studie har varit att tolka och beskriva före detta missbrukares individuella skildringar av kopplingar mellan kön och missbruk. Det empiriska materialet består av två kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig före detta missbrukare. Materialet har analyserats utifrån ett innehållsligt perspektiv i relation till teorier om stämpling, emotioner, utanförskap samt könskodade förväntningar. De mest framträdande resultaten visar att det existerar skillnader mellan informanternas upplevelser av utanförskap, stämpling och emotioner. Den kvinnliga informanten tycks i sina utsagor om hennes före detta missbrukarliv konsekvent vilja lyfta fram emotioner av utanförskap, stämpling och skam i anknytning till könskodade förväntningar. Den manlige informanten verkar istället lyfta fram emotioner av rädsla, ilska och aggressivitet som vanligt förkommande emotioner i samband med hans före detta missbruk..