Efterbehandling är inom Korsnäs ett samlingsbegrepp på diverse operationer som utförs i syfte att skapa en värdeförädling. Anledningen till varför dessa operationer är nödvändiga grundar sig för det allra mesta i kvalitetsavvikelser. Produkterna kan alltså inte säljas till fullt pris (om dom överhuvudtaget är säljbara) utan att genomgå en efterbehandling. Korsnäs har idag fyra stycken omrullningsmaskiner för efterbehandling vid produktionsenheten i Gävle. Utöver dessa använder sig Korsnäs kontinuerligt också utav extern kapacitet.

Fettsyror har under många år rekommenderats som näringstillskott för att förbättra glans och lyster i pälsen. Ett relativt stort antal studier är idag utförda för att utvärdera omega-3 och omega-6 fettsyrornas terapeutiska värde även vid hudsjukdom.I denna litteraturstudie har vi tagit del av några utvalda studier som vi tycker på ett informativt sätt belyser vilka egenskaper hos fettsyrorna man tror bidrar till den positiva effekten hos hud och päls. Vi har även gått igenom läroböcker i syfte att sammanställa information om fettsyrornas egenskaper och betydelse vid behandling av dermatiter med olika grundorsaker. Bakgrunden ägnas kort åt hudens uppbyggnad, fettsyror och immunförsvar. Till sist går vi igenom exempel på den kliniska betydelsen av fettsyror vid inflammation i huden på smådjur i vårt arbete inom djursjukvården.Huden har bland annat till uppgift att skydda kroppen mot mekanisk och kemisk påverkan samt verka som immunförsvarets yttersta skyddsbarriär.Fett och övriga lipider är uppbyggda av fettsyror.

I detta projekt har det kontrollerande avbördningsskyddet för vattenkraftverk, förkortat KAS, studerats närmare. KAS finns installerat vid många större vattenkraftverk och har till uppgift att automatiskt aktivera öppning av dammluckorna ifall vattennivån skulle stiga över dämningsgräns och både den ordinarie nivåregleringen och manuell reglering skulle utebli. På så sätt kan överströmning av dammen med eventuellt dammbrott som följd förhindras.Eftersom KAS är det yttersta skyddet ställs extra höga krav på tillförlitlighet. Därför behöver de elektiska och mekaniska komponenter som ingår i systemet vara robusta, väl beprövade och ha en lång livslängd. Dessutom ska systemet vara utformat på ett sådant sätt att även om ett fel skulle uppstå ska inte det leda till att hela systemet förlorar sin funktion.Minst lika viktigt som konstruktionen är att de parametrar som styr skyddssystemets funktion är rätt inställda.

Av de läkemedel som intas kan kroppen endast ta upp en liten del medan en stor del utsöndras igen, framförallt via urinen. Då avloppsvatten kommer in till avloppsreningsverken renas det genom mekaniska, kemiska och biologiska processer men dagens avloppsreningsverk är inte designade för att ta hand om och bryta ner läkemedelsrester och andra organiska föreningar från till exempel tvättmedel, färgrester etc.  Beroende på de olika substansernas kemiska och fysikaliska egenskaper följer de antingen med det färdigrenade utloppsvattnet, som lämnar avloppsreningsverket, eller så hamnar de i slammet som bildas av sedimenterande partiklar under reningen. Slammet rötas och avvattnas och kan sedan bland annat användas som gödningsmedel på jordbruksmark.I denna studie undersöktes huruvida samkompostering av avloppsslam och annat organiskt material kan höja slammets status som gödselmedel med avseende på minskad lukt, näringsinnehåll och minskad förekomst av läkemedelsrester och organiska föreningar.Tre olika typer av inblandningsmaterial undersöktes;  hästgödsel, djupströgödsel från nöt och trädgårdskompost. Även tre olika metoder för syresättning av kompoststukorna utvärderades. Dessa var luftning genom byggdräneringsrör med tillkopplad fläkt, självdrag genom byggdräneringsrör samt omblandning med hjälp av grävskopa.Temperaturen i stukorna mättes med jämna mellanrum för att avgöra vilken metod som gav störst mikrobiell aktivitet.

Projektet 12:15 grundar sig i projektbeställarens Henrik Rudbergs önskan att kunna fortsätta hjälpa människor. Henrik Rudberg vill nu ta steget in i elförsörjningsbranchen. För att tillmötesgå projektbeställarens önskan om produkten togs tre lösningsförslag fram. Dessa vägdes sedan emot varandra och ställdes emot en kravspecifikation. Författarens ansåg sedan, efter vägning mot kravspecifikationen i denna C-uppsats, att lösningsförslag 3 bäst stämde överens med författarens kravspecifikation samt projektbeställarens önskan om produkten.

Vanligtvis lever våra stadsträd under stark stress i de urbana miljöerna och mår ofta ganska dåligt. Det urbana klimatet skiljer sig från landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark värme, stark vind, vattenbrist, näringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ påverkan på träden och framförallt rotmiljön kan försämras kraftigt. Stadsträden har ofta långtifrån optimala växtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper är helt annorlunda från de förhållandena som existerar i trädens naturliga miljö. Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) på Åsötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.

Syftet med arbetet är att visa på problematiken med vinterväghållning och eventuellt vad som kan göras för att undvika att problemen uppstår. Jag har använt mig av två frågeställningar: Hur fungerar vinterväghållning? Kan man undvika skador på vedartade växter i samband med vinterväghållning i urban miljö? Vinterväghållning.I städer över hela världen påverkar snöröjning och borttransportering av snö standarden på levnadssätt och miljö, det är en dyr men nödvändig åtgärd. Stora snöfall kan ibland sätta enorma avtryck, lamslå kommuner och orsaka stora problem världen över. De städer som har bäst rutin på vinterväghållning är de städer som har kraftiga snöfall och långa perioder med riktigt kalla temperaturer.

I examensarbetet undersöks hur friktion för olika takmaterial påverkar det problem som uppstår under vinterhalvåret, nämligen snöras från tak. Därutöver provas också tre olika snörasskydd praktiskt för att kunna utvärdera dess effektivitet, fördelar och brister. Examensarbetet är uppdelat i två steg. I det första steget genomförs en litteraturstudie för att få en teoretisk bakgrund för snös mekaniska egenskaper och hur snö beter sig i olika temperaturer och miljöer. Det tas även upp vilka risker som kan uppstå med snö på tak och hur lagar och förordningar styr hur fastighetsägare ska sköta underhåll av snörasskydd och snöskottning från tak.

Projektet 12:15 grundar sig i projektbeställarens Henrik Rudbergs önskan att kunna fortsätta hjälpa människor. Henrik Rudberg vill nu ta steget in i elförsörjningsbranchen. För att tillmötesgå projektbeställarens önskan om produkten togs tre lösningsförslag fram. Dessa vägdes sedan emot varandra och ställdes emot en kravspecifikation. Författarens ansåg sedan, efter vägning mot kravspecifikationen i denna C-uppsats, att lösningsförslag 3 bäst stämde överens med författarens kravspecifikation samt projektbeställarens önskan om produkten.

Vid brandteknisk dimensionering av bärverk används bland annat Eurokoder för att bestämma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa är framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjänster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga säkerhetsnivåer inom branschen. Reglerna är framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjälp av en styrgrupp med representanter från medlemsländerna. Vissa val ges dock i Eurokoden angående värden och klasser som är upp till medlemsländerna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, även kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.

Vid brandteknisk dimensionering av bärverk används bland annat Eurokoder för att bestämma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa är framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjänster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga säkerhetsnivåer inom branschen. Reglerna är framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjälp av en styrgrupp med representanter från medlemsländerna. Vissa val ges dock i Eurokoden angående värden och klasser som är upp till medlemsländerna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, även kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.

Ogräsbekämpningen är bland de största problemen i dagens sockerbetsodling. Sockerbetan som växt tar lång tid på sig innan den är konkurrenskraftig mot ogräs och ogräsbekämpning krävs därför. I dagsläget sker kemisk bekämpning i mer eller mindre omfattning på hela den svenska sockerbetsarealen men reglerna kring godkännande utav växtskyddsmedel samt under vilka förutsättningar de får lov att användas blir allt hårdare. Likaså varierar tillgången på bekämpningsmedel och EU-direktivet kring tillämpning utav integrerat växtskydd införs från och med 1 januari 2014. Allt detta förstärker den allmänna strävan mot att försöka minska användningen utav kemiska preparat i den svenska sockerbetsodlingen. Bandsprutning var tidigare vanligt förekommande men låg kapacitet och tvivelaktiga effekter har gjort att den största arealen idag bredsprutas.

SCA har idag cirka 280 000 hektar beskogad med contortatall (Pinus contorta Dougl. ex Loud. var. latifolia Engelm). Stora delar av den arealen har kommit in i, eller är på väg in i, gallringsbar ålder.