Det är allt vanligare inom tredjepartslogistik att kunder hyr en yta för lagring. För den uthyrande parten, i detta fall Delta Terminal, är arean den begränsande faktorn för hur stor yta som kan hyras ut. Idag använ-der sig Delta Terminal av beslutsunderlag i form av lokalernas area och erfarenhet vart gods ska placeras och har inget hjälpmedel för att beräkna vart och hur mycket gods som kan allokeras för att använda så liten yta som möjligt. Studiens syfte har därför varit att ta fram ett faktabaserat hjälpmedel som kan användas som beslutsunderlag. För att uppnå syftet har en matematisk modell utvecklats för att optimera hur gods kan placeras till olika lokaler för att använda så liten area som möjligt och även kunna simulera förändringar.

Examensarbetet är utfört på Volvo Construction Equipment Components AB i Eskilstuna. Där tillverkas transmissioner och axlar till hjullastare och ramstyrda dumprar. Uppgiften har varit att ge förslag på en layout med bästa potentiella monteringsupplägg på transmissionsmonteringen, baserat på prognostiserad Volym år 2006. Stationsmontering är det rådande produktionsupplägget. Det faktum att monteringstiden är lång och att det förekommer dolt montage gör det lätt att glömma detaljer.

De hushåll som hemkomposterar bidrar på flera sätt till minskad miljöbelastning. Den färdiga komposten kan användas som jordförbättringsmedel i den egna trädgården och hemkompostering underlättar sophanteringen och minskar avfallstransporterna vilket medför lägre utsläpp av till exempel koldioxid. De negativa effekter som uppstår i samband med hemkompostering är att det under processen bildas växthusgaser och ammoniak som inte fångas upp och behandlas lika effektivt som vid vissa centrala anläggningar.Syftet med denna rapport var att öka kunskapen om hur stora utsläppen av växthusgaser och ammoniak är från hemkomposter. Undersökningen omfattade 19 hemkomposter i södra Uppsala och provtagningar på de utvalda komposterna har gjorts mellan juni och december 2010. Vid mätningarna samlades gasprover in som senare analyserades i gaskromatograf med avseende på koldioxid, metan och lustgas.

Vid gallring kan två huvudmetoder urskiljas, nämligen gallring med stickvägsgående- eller med beståndsgående maskiner. Allt fler avverkningsmaskiner för småskaligt skogsbrukande har under den senaste tiden utvecklats, bland dessa utvecklare finns maskintillverkaren Vimek AB i Vindeln. Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i gallringsresultat i tio bestånd gallrade med beståndsgående maskin typ Vimek, ?Vimekbestånd?, och i tio bestånd gallrade med stickvägsgående konventionella maskiner, ?Stormaskinbestånd?. Jämförelsen avsåg gallringsuttag, stickvägsareal, skador på kvarvarande träd samt totalproduktion och avkastning under en omloppstid för tre olika gallringsregimer. Analysen grundades på en provyteinventering där 5 provytor med en radie av 8 m och en total area av 0,10053 ha inventerades per bestånd.

Uppsatsens övergripande syfte är att designa ett projektarbete där elever i årskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen är att motivera filmprojektet utifrån didaktiska frågeställningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén är bland annat att skolans styrdokument framhåller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsättningar för kreativitet och lust i lärandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke är också att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervärde utöver de enskilda ämnenas innehåll. Läroprocesser kan förstås utifrån olika pedagogiska teorier.

Denna studie syftade till att undersöka klimatförändringens påverkan på bergsglaciärer, dessas betydelse som vattenresurser och vad det har för konsekvenser för människorna som bor i dessas närhet. Glaciärer täcker idag cirka 10 % av jordens landyta och finns på alla världens kontinenter. Dessa glaciärer bildar smältvatten som sedan strömmar ut och blir till en viktig vattenkälla för människor som bor i deras närhet. Bergsglaciärer står idag inför stora klimatförändringar,av både naturliga och antropogena orsaker som bl.a. beroende på ökning av växthusgaser i atmosfären.

Detta examensarbete utförs i samarbete med företaget Järn AB, vilket är ett svenskt företag med gjuteri, pulvermetallurgi samt bearbetningsverksamhet. Produkterna är av varierande typ, storlek och Volym, avsedd för ett brett kundsegment däribland fordonsindustrin samt maskintillverkare. Företaget har mer än 500 anställda och namnet Järn AB är fiktivt.Syftet med arbetet är att föreslå ett angreppssätt för hur Järn AB kan gå vidare med statistisk processtyrning (SPS). Detta angreppssätt ska baseras på erfarenheter från fordonsindustrin samt litteraturstudier. Studien kommer grunda sig utifrån perspektiven människa, teknik och organisation.

I Sverige finns idag ett stort behov av komfortkyla. På grund av ökad datorisering, ökad personaltäthet i kontorsfastigheter och förbättrad värmeisolering ökar behovet kontinuerligt. Komfortkyla kan framställas med i fastigheten placerade konventionella kylmaskiner, men tekniken med fjärrkyla är på stark frammarsch. Fjärrkyla fungerar ungefär som fjärrvärme, men med den stora skillnaden att det är kyla som distribueras i stället för värme. Fjärrkylan produceras ofta med värmepumpar i kombination med värmeproduktion, absorptionsvärmepumpar eller ur kallt bottenvatten från hav eller sjö.

Detta examensarbete utförs i sammarbete med ett företag som tillverkar produkter i polyuretan. Syftet med en av dessa produkter är att skydda kablar mot böjande samt axiella krafter. Företaget tillverkar idag denna produkt genom att tillföra gjutmassan underifrån, vilket leder till att gjutmassan trycks upp i konstruktionen. Detta är för att luftbubblor inte ska uppstå. Företaget har dock problem när det gäller tillverkning av produkten då den innehåller mer än tre ton gjutmassa.

SAMMANFATTNINGSkogens tillväxt är naturligtvis en central och grundläggande aspekt i skogsbrukoch själva grunden för ett lönsamt skogsägande. Frågan är i vilken utsträckningskogsägare använder sig av data om tillväxt i skogsbruksplaner, och om deupplever att dessa uppgifter är väsentliga och användbara. Eller kan det finnasalternativa sätt att presentera tillväxt och kanske även annan typ av information iskogsbruksplanerna som bedöms som minst lika värdefull?Denna studie försökte främst ta reda på vilken tilltro skogsägarna fäster vid dataom tillväxt i skogsbruksplaner. Svaren pekade mot att skogsägarna hyste enrelativt stor tilltro till tillväxt angivet som ett numeriskt värde (3,47 av 5 poäng)och även till dess substantiella informationsvärde, men att även annanbeståndsinformation som exempelvis åtgärdsförslag bedömdes som minst likaviktig.Felkällorna vid bestämning av ståndortsindex och bonitet kan vara ganskabetydande, och det mest osäkra är vid översättning från ståndortsindex tillbonitet.

LKAB har som mål att utöka produktionen av järnmalmsprodukter till 37 miljoner ton år 2015. Det planeras att öppna tre nya gruvor i närheten av Svappavaara och dessa ska förse Svappavaaras förädlingsverk med rågods. I nuläget används endast rågods från Kiruna och Gruvberget, och det är av intresse att kartlägga processdata med dessa malmer som rågods för att etablera ett nolläge. På det sättet finns det kända referenser när verken i Svappavaara förses med rågods från andra dagbrott och gruvor.Syftet med examensarbetet var att göra en flödesbalans över produktionen i Svappavaaras verk för att skapa en nulägesanalys. Energi- och järnförluster identifierades och möjligheten till återvinning av vatten och spill från pelletsverket studerades.

Cystisk fibros (CF) är en kronisk, ärftlig sjukdom, som framför allt drabbar lungorna och kan p.g.a. påverkan på dessa leda till för tidig död. I Sverige är ca 650 personer drabbade av cystisk fibros och det föds runt 20 barn med CF i Sverige varje år.CF beror på förekomst av en eller flera mutationer i genen för Cystic Fibrosis Transmembrane Conductance Regulator (CFTR), vilket leder till defekt CFTR och därmed till rubbad jontransport över cellmembranet. Det finns idag inget botemedel mot CF. Fram till nu har behandlingarna av CF riktats mot sjukdomens symtom.

En landsomfattande försökserie anlades mellan 1984 - 1988 med 15 försöksblock i Sverige. Syftet var att studera den totala effekten på virkesproduktionen av tre olika intensiva skogsskötselalternativ. Inom varje block upprättades en extensiv behandling som innebar att ingen åtgärd efter avverkning vidtogs, en normal behandling som motsvarade markägarens normala skötselintensitet vid tiden när försöken anlades. Slutligen fanns en intensiv behandling där ambitionsnivån skulle vara högre än vad som kunde anses vara normalt. Mitt syfte var att studera hur fältskiktets täckningsgrad och artantal påverkats av de tre olika skogsskötselintensiteterna på de tre försöksblocken Bjurholm, Edefors och Harads i Norra Sverige. På dessa block inventerade jag markvegetationen med fokus på fältskiktet i månadsskiftet mellan Juni och Juli 2013.

Bakgrund och problem: I takt med att allt mer information genereras har en problematik uppkommit kring hur man skall hantera denna i organisationernas IT-infrastruktur. Utbudssidan hävdar att deras nya lösningar kommer att revolutionera möjligheterna kring analys av alla olika former av data. Tillgång bättre information och förbättrade analysmöjligheter kan få stora konsekvenser för ekonomistyrningen förutsatt att det används på rätt sätt. Syfte: Vårt syfte är att identifiera och beskriva innebörden av begreppet Big Data samt hur de teknologier och verktyg som finns kan stödja ekonomistyrning. För att sätta området i ett större sammanhang har vi studerat begreppet utifrån tre aktörers perspektiv.

Cystisk fibros (CF) är en kronisk, ärftlig sjukdom, som framför allt drabbar lungorna och kan p.g.a. påverkan på dessa leda till för tidig död. I Sverige är ca 650 personer drabbade av cystisk fibros och det föds runt 20 barn med CF i Sverige varje år.CF beror på förekomst av en eller flera mutationer i genen för Cystic Fibrosis Transmembrane Conductance Regulator (CFTR), vilket leder till defekt CFTR och därmed till rubbad jontransport över cellmembranet. Det finns idag inget botemedel mot CF. Fram till nu har behandlingarna av CF riktats mot sjukdomens symtom.