Fjärrkyla i Sundsvall baserad på sjövatten och lagrad snö
I Sverige finns idag ett stort behov av komfortkyla. På grund av ökad datorisering, ökad personaltäthet i kontorsfastigheter och förbättrad värmeisolering ökar behovet kontinuerligt. Komfortkyla kan framställas med i fastigheten placerade konventionella kylmaskiner, men tekniken med fjärrkyla är på stark frammarsch. Fjärrkyla fungerar ungefär som fjärrvärme, men med den stora skillnaden att det är kyla som distribueras i stället för värme. Fjärrkylan produceras ofta med värmepumpar i kombination med värmeproduktion, absorptionsvärmepumpar eller ur kallt bottenvatten från hav eller sjö. I Sundsvall har det kommunala energibolaget, Sundsvall Energi AB, planer på att börja leverera fjärrkyla. En inventering visar att en effekt av 7,9 MW kyla, producerad med konventionella kylmaskiner, skulle kunna ersättas av fjärrkyla. I detta examensarbete behandlas möjligheterna att basera fjärrkylasystemet i Sundsvall på frikyla från Sundsvallsfjärden, samt kyla utvunnen ur lagrad snö. Snö och is har genom sin höga latenta energi, utomordentliga egenskaper för kyllagring. Att lagra snö eller is för att erhålla kylning sommartid är en gammal och väl beprövad teknik. En anläggning som bygger på denna princip har nyligen färdigställts vid Sundsvalls sjukhus. Att använda lagrad snö i fjärrkylasammanhang är dock hittills oprövat i Sverige. I rapporten beräknas hur stort kylbehov det planerade fjärrkylasystemet måste tillgodose, samt hur detta fördelar sig över säsongen. Vidare jämförs det beräknade kylbehovet med mängden frikyla som kan utvinnas ur Sundsvallsfjärden. Den del av behovet som inte kan tillgodoses av frikyla, kompletteras med kyla utvunnen ur den lagrade snön. Beräkningarna i rapporten visar ett behovet att kompletteringskyla under en extremt varm säsong motsvarar ca 95 000 m3 lagrad snö. Med hänsyn tagen till de förluster som uppstår i lagret kommer en volym av 122 500 m3 att klara det beräknade behovet. I rapporten behandlas även snölagrets placering och utformning, samt överföringen av kyla från sjövattnet och snölagret till distributionssystemet. Distributionssystemet är endast översiktligt behandlat. Om frikyla från Sundsvallsfjärden, kombinerat med ett snölager, är den ekonomiskt optimala metoden för kylproduktion i Sundsvall är en fråga som ligger utanför ramarna för detta examensarbete. En översiktlig beräkning av drift- och investeringskostnader redovisas, och resultaten från denna får sedan jämföras med kostnaderna för andra produktionssätt.