Den här uppsatsen behandlar ett problem som identifierats bland små till medelstora svenska modeföretag: det stora beroendet av outsourcade produktionsagenter och fullprisproducenter. Syftet med uppsatsen är att identifiera de förutsättningar och hinder dessa modeföretag kan stöta på när de försöker integrera dessa utlagda kompetenser till en intern lösning. Genom detta hoppas författarna kunna tillföra nya perspektiv för befattningshavare som är intresserade av att omstrukturera sin nuvarande inköpsmodell.De metoder som använts för att samla in det teoretiska och empiriska underlaget var skrivbordsstudier, såväl som strukturerade och ostrukturerade djupintervjuer med grundaren av ett svenskt jeansföretag, samt en anställd på en stor svensk modekedjas inköpsavdelning.Resultaten understryker den strategiska betydelsen för växande modeföretag att äga sin inköpsfunktion. Genom att äga kompetenserna för mönsterkonstruktion och inköp kan företag minska sitt beroende av externa organisationer och öka flexibiliteten i sin produktutvecklingsprocess. De hinder som identifierats utgörs bland annat av en ökad affärsrisk under övergången till en intern inköpsavdelning till följd av avsiktliga störningar i värdekedjan av producenterna, samt de extra kostnaderna för det ökade administrativa arbetet.This essay focuses on a problem identified among small to mid sized Swedish fashion companies: the large dependence on out sourced production agencies and full price producers.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering.

Syfte:Syftet med studien är att belysa och lyfta fram hur det inom förskolan kan arbetas med inte-greringen/inkluderingen av barn inom autismspektrumtillståndet. Centrala frågeställningar i studien är ? Vad utmärker förskolans sociala och fysiska miljö?? Vad sker på organisations-, grupp- och individnivå för att bedriva inkluderande verksamhet i förskolan?? Hur organiseras lek och inlärningsaktiviteter?? Hur ser samverkan ut mellan förskola och skola och hur ser överlämningen ut till skolan?Verksamhetens arbetssätt förankras i styrdokument och forskning inom området.Teori, metod och forskningsansats:I studien används aktionsforskning som forskningsansats och etnografi som metod. Aktions-forskning är väl lämpad eftersom forskaren genom ett aktivt deltagande ska kunna urskilja och problematisera olika faktorer i den praktiskt inriktade forskningen. Forskningen ska resul-tera i att försöka finna förbättringsområden inom verksamheten och bidra till en ökad förståel-se inom området.

På senare tid har det blivit alltmer vanligt för företag att agera i nätverk. Ett motiv till att samarbeta är att företag behöver resurser. Detta är speciellt påtagligt för små och medelstora företag som ofta inte har tillräckliga interna resurser. Dock har det påvisats att nätverkssamarbeten ofta uppfattas som misslyckade, vilket kan ha sin förklaring i att beslutsfattare inte har tillräcklig kunskap om de positiva och negativa aspekter som samarbeten kan innebära. Viktiga aspekter då det gäller agerande i nätverk är teorier om kärnkompetenser, ordervinnare och kvalificerare samt transaktionskostnader.

The elderly care is an area of great importance to women. Women are more often in need of elderly care; they work with the service and provide a majority of the informal service. Research shows that managers? work-related prerequisites are significantly different between the male dominated technical administration and the female dominated care and educational administration. Studies also show that what the highest managerial organisation gives priority to, often permeate the whole organisation.

Den här uppsatsen handlar om kompetensutvecklingens betydelse och utformning för de socionomer som är anställda i kommunalt socialt arbete, belyst både ur organisations- och professionsperspektiv. Jag har formulerat en rad frågeställningar utifrån de tre huvudområdena kompetensutveckling, medarbetarsamtal och samarbete om kompetensutvecklingsfrågor. I uppsatsen har jag undersökt hur socionomernas kunskapskällor ser ut och vilka kompetensutvecklingsmöjligheter som finns och efterfrågas. Jag har även tagit reda på hur viktig kompetensutvecklingen är för socionomerna och vad det är som styr kompetensutvecklingen samt vilka kompetensutvecklingsstrategier som tillämpas. Har socionomerna regelbundna medarbetarsamtal och hur är kvaliteten på dessa? Resulterar samtalen i en individuell utvecklingsplan där hänsyn tas till eventuella kompetensutvecklingsbehov? Jag har också undersökt hur samarbetet ser ut mellan arbetsplatserna och universitet/högskolor/FoU och om arbetsplatsen har ett organiserat samarbete med andra utbildare samt om det finns ett samarbete med andra arbetsplatser när det gäller kompetensutvecklingsfrågor.

In 1936 a governmental breeding project was started with aim on military use. The police later came to use dogs from this project as well. In order to utilize dogs that could fit for other purposes training and education of dogs for search of different substances and of guide dogs for blind persons was performed. A political decision to privatize the whole dog programme was taken in 1992. During most part of the time one had serious economical issues since too few of the dogs that were bred could be considered to fulfil the basic demands for service. To satisfy the need of service dogs private bred dogs were bought as well.

Drömmen om en tunnel genom Hallandsåsen har funnits sedan tidigt 1900-tal. Syftet med denna järnvägstunnel är att göra västkustbanan mer effektiv och konkurrenskraftigare än vägen. Genom att ta bort flaskhalsen som den nuvarande järnvägen utgör kan tågkapaciteten samt tåghastigheten öka förbi Hallandsåsen. Detta är en riktning med miljön då tågen rullar med 100 % förnyelsebar energi vilket medför att miljöbelastningen kan minska. I projekt Hallandsås används en tunnelborrmaskin (TBM) som är gjord för att både kunna borr i hårt och mjukt bergmaterial.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering.

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie är att beskriva hur några elevhälsoteam arbetar i praktiken. Två övergripande frågeställningar konstruerades: Vilka arbetssätt har de observerade elevhälsoteamen när det gäller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade åtgärder. Vi undersökte också vad professioner samtalar om under elevhälsans möten. Metoden vi använde oss av för att undersöka frågeställningarna var observationer av fem olika elevhälsoteam i årskurs 4-9. Det etnografiska angreppssättet som vi använt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om så nära den vardagliga praktiken som möjligt.Vår nyfikenhet för elevhälsan väcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestämmelser för elevhälsans arbete och krav på specialpedagogisk kompetens.

På ett vis är grupper för organisationen vad elden var för våra förfäder, om de förstås och används rätt, utgör de anmärkningsvärt kraftfulla och flexibla verktyg: om de missförstås eller används felaktigt blir de destruktiva krafter. Likt elden kan grupper skapas eller uppstå spontant, och i likhet med elden är de farligast när de ignoreras. Syftet med uppsatsen är att identifiera förbättringsområden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras, där ett förbättringsområde ska vidarutvecklas inom ett projekt. Det förbättringsområde som valts är att analysera hur den administrativa enheten kan bli en dynamiskt fungerande arbetsgrupp samt att ta fram verktyg och strategier för hur det ska gå till utifrån målen:1)      Vad medarbetarna upplever är bra2)      Vad medarbetarna kan utveckla3)      Hur gruppen kan arbeta vidare som gruppsamt för att få svar på mina inledningsfrågor: vilka faktorer påverkar att jag som människa/medarbetare känner att jag tillhör en arbetsgrupp som når resultat och är en del av min helhet? Vad är det gruppen behöver för att kunna uppnå effekten av att vara en väl fungerande och dynamisk arbetsgrupp. För att uppnå syftet och målet har en fallstudie genomförts där samtliga medarbetare i den administrativa enheten har fått besvara en enkät/frågeformulär vid ett gemensamt tillfälle. Enkäten har bestått av både öppna och fasta frågor och utgör kvalitativ forskning.

Syftet med den aktuella studien är att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och på så sätt bidrar till den egna organisationens måluppfyllelse och effektivitet. Frågeställningarna är:Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation?Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och är kommunikationsfunktionerna bra på att utföra dessa uppgifter?Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsättningar som krävs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation?Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mål och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen.För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. Två versioner av en enkät togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkäter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent.Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till målen. Kommunikationsansvariga anser också att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förväntar sig det av dem.

Med min bakgrund, som landskapsarkitektstudent och parkförvaltare, betraktar jag förvaltningsskedet som en fas med möjligheter för nyskapande och utveckling av utemiljön. Parkförvaltare skulle potentiellt kunna bidra till nyskapande och utveckling av parker och grönområden genom initiativtagande och kreativitet. Syftet med detta examensarbete är att försöka bidra till ökad kunskap om parkförvaltares initiativtagande och kreativitet gällande parkskötsel i ett förvaltningsskede. Målet är att undersöka nyskapande och utvecklande parkskötsel, det vill säga hur kreativitet och initiativtagande kan värderas och främjas med utgångspunkt i ett förvaltningsskede. Med strategin upptäcktsstyrd undersökning tillämpas induktiv metodik för kunskapsinsamling, där all data behandlas kvalitativt. Kunskapsinsamlingen har skett genom litteraturstudier, en fallstudie samt en undersökning av min egen designprocess. I examensarbetet undersöks, genom två huvudspår, nyskapande och utveckling i förvaltningsskedet utifrån en parkförvaltares perspektiv.

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie är att beskriva hur några elevhälsoteam arbetar i praktiken. Två övergripande frågeställningar konstruerades: Vilka arbetssätt har de observerade elevhälsoteamen när det gäller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade åtgärder. Vi undersökte också vad professioner samtalar om under elevhälsans möten. Metoden vi använde oss av för att undersöka frågeställningarna var observationer av fem olika elevhälsoteam i årskurs 4-9. Det etnografiska angreppssättet som vi använt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om så nära den vardagliga praktiken som möjligt.Vår nyfikenhet för elevhälsan väcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestämmelser för elevhälsans arbete och krav på specialpedagogisk kompetens.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka och beskriva vad lärare anser är specialpedagogiska insatser och hur de skulle önska att dessa var utformade i skolan. Jag tar reda på vilka elever lärarna anser vara i behov av särskilt stöd och vad det är för stöd som sätts in. Dessutom synliggörs vad lärare menar att de behöver få stöd och hjälp, för att lyckas ge alla elever det de behöver, men specifikt för elever i behov av särskilt stöd. Teori: Studien har inspirerats av ett fenomenologiskt perspektiv där man studerar människans upplevelse av ett fenomen, vilket i denna studie innebär lärarens upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metod: Studiens datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer av sex ansvariga klasslärare i åk 1-5 som är verksamma på tre skolor.